Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva hur anställda på en aktivitetsbaserad arbetsplats upplever sitt välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som utgår från semistrukturerade öppna frågor. Två företag rekryterades med fem informanter vardera. Ett avsiktligt urval gjordes med en spridning gällande ålder, kön och hur länge de arbetat på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utefter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”De anställdas inställning till arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar omtanken mellan kollegor”, ”Positiva upplevelser med arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar arbetet positivt” och ”Arbetssättet påverkar arbetet negativt”. Dessa bestod av totalt 16 underkategorier. Slutsatser: Omtanken mellan kollegor, närmare bestämt gemenskapen, upplevdes både som förbättrad och försämrad med det nya arbetssättet. Arbetssättet påverkade arbetet positivt genom att tillgodose behov och ge valmöjlighet, men det påverkade även negativt genom att distrahera, ineffektivisera och försvåra arbetet. En stor del av de anställda upplevde välbefinnande, men det aktivitetsbaserade arbetssättet passar inte alla individer och arbetsuppgifter.

Ökningen av antalet verksamma arbetsterapeuter inom skolverksamheten i Sverige har ökat jämfört med tidigare år, dock är det fortfarande få kommuner som erbjuder arbetsterapeutiska insatser inom skolan. Arbetsterapeuten med sin kompetens i skolan kan bidra med stödjande insatser för att öka elevens delaktighet i aktivitet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i skolan. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med legitimerade arbetsterapeuter som är verksamma inom skolan. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vid analysering av intervjuerna. I resultatet framkom det att arbetsterapeuterna kan förbättra elevens skolmiljö och underlätta skolpersonalens arbete. Det framgick att samarbetet med elever, vårdnadshavare och skolpersonal fungerade oftast väldigt bra. Arbetsterapeutiska bedömningsinstrument användes för att undersöka bland annat den fysiska och sociala tillgängligheten i klassrummet. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att samtliga arbetsterapeuter upplevde att deras insatser underlättar för eleverna att nå kunskapskraven. Slutligen tycker författarna att arbetsterapeutens roll bör vara lika självklar som exempelvis sjuksköterskans roll på skolan.

Vuxna med ADHD är en grupp som upplever problem med att utföra vardagliga nödvändiga aktiviteter och som lätt utvecklar olika rolldysfunktioner genom livet. Det är viktigt att undersöka vilka erfarenheter och konsekvenser i vardagen som vuxna med ADHD erfar för att på ett effektivt sätt kunna möta upp och effektivt underlätta för patientgruppen. Nästa steg i ledet för att kunna spela en nyckelroll i arbetet med att hjälpa vuxna med ADHD är att kartlägga vad arbetsterapeuter gör för denna växande grupp i samhället. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp. En litteraturstudie användes som metod för att kunna skapa en bred överblick över den befintliga forskningen på området. Totalt inkluderades fem vetenskapliga artiklar i studien och ur dessa fem framträdde tre kategorier: 1) Ekonomi, trafik och socialt liv – utmaningar i vardagen för vuxna med ADHD. 2) Ordningsskapande arbetsterapeutiska interventioner. 3) Motivation - ett hinder i vardagen med förslag på lösningar. Studien ger främst en bild av ett forskningsfält med många och stora informationsluckor kvar att fylla avseende vad arbetsterapeuter gör för att underlätta livet för vuxna med ADHD. Arbetsterapeuter kan sannolikt spela en viktig roll för gruppen vuxna med ADHD genom olika typer av ordningsskapande interventioner såsom strategier och hjälpmedel men mer forskning på området efterfrågas.

Bakgrund: Vårdhund är en utbildad hund som tillsammans med en vårdutbildad hundförare arbetar med olika klientgrupper. Att använda vårdhund har blivit vanligare inom vård och omsorg. Vårdhunden har visat sig ha positiva effekter på människan. Syfte: Beskriva hur och varför arbetsterapeuten arbetar med vårdhund som intervention. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjufrågor. Nio deltagare valdes med bekvämlighetsurval samt avsiktligt urval. Ett antal inklusionskriterier valdes för urvalsgruppen; (1) legitimerade arbetsterapeuter. (2) arbetar med, alternativ ha erfarenhet av att arbeta med vårdhund som intervention. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen gav tre huvudkategorier som innefattar relationsbyggande, meningsfullhet och motivation. Sammanställningen visar att arbetsterapeuterna använder vårdhund som intervention för att bygga relationer, motivera till aktivitet och delaktighet samt för att öka meningsfullheten för klienten i aktivitet. Slutsats: Arbetsterapeuten involverar vårdhunden i behandlingssituationen med klienten, låter hunden ta eget initiativ och kontakt. Arbetsterapeuten gör klienten delaktig i hundens skötsel. Vårdhunden används som intervention för att motivera klienten till delaktighet i aktivitet. Hunden öppnar upp för kommunikation och underlättar i relationsbyggandet mellan arbetsterapeut och klient. Vårdhunden kan minska ångest och oro samt gör behandlingssituationen roligare och mer avslappnad.

Bakgrund:Reumatoid artrit är en inflammatorisk ledsjukdom som kan leda till symptom i form av kontrakturer, smärta, trötthet och stelhet. Arbete anses varaen meningsfull aktivitet och påverkar hur människan upplever sin roll i samhället. Möjligheten till delaktighet i aktiviteten arbete påverkas av faktorer i arbetsmiljön. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som kvinnor med reumatoid artrit upplever påverkar förmågan att delta i aktiviteten arbete. Metod: En kvalitativ studie som innefattade elva intervjuer via telefon med arbetsverksamma kvinnor med reumatoid artritgenomfördes. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultat:I resultatet framkom två huvudteman vilka var anpassning och stöd samt fem subgrupper vilka var anpassning av arbetsmiljö, anpassning av arbetsuppgifter, anpassning av tid samt stöd från arbetsgivare och stöd från arbetskollegor. Upplevelsen av förmågan att delta i aktiviteten arbete var beroende av om dessa faktorer var framträdande i arbetsmiljön. Konklusion: Deltagarna gav liknande svar kring faktorer som var främjande eller hindrande i arbetsmiljön. Detta gav en indikation på att dessa faktorer antingen främjar eller hindrar förmågan att delta i aktiviteten arbete.

Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

I Sverige ökar både heltids- och deltidssjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa är en vanlig bakomliggande orsak. Tidigare studier talar för att trädgårdsterapi är en användbar metod för återhämtning i denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av att delta i trädgårdsterapi hos personer med stressrelaterad ohälsa. En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes och sökningarna genomfördes i Pubmed, Cinahl, Greenfile, Amed och Psychinfo. Sju artiklar inkluderades, granskades och analyserades. Resultatet visade att det var av betydelse för deltagarna att känna att trädgården erbjöd en fristad med lagom mängd sensoriska intryck och att finna symbolik i naturen. Även att spegla sig i andra deltagare och personal var av vikt för att känna sig sedd, få stöd och känna igen sig. Deltagarna fick dessutom förbättrad självbild och ett mer hälsofrämjande aktivitetsmönster genom att vistas i naturen. Arbetsterapeuten utgör en viktig roll i att anpassa miljö och aktivitet efter deltagarens behov och bör därför ingå i det professionella teamet inom trädgårdsterapi.

Utbudet av digital teknik som vi använder i det dagliga livet har ökat och utvecklats de senaste åren. Utveckling innebär möjligheter men också utmaningar för personer med svårigheter eller begränsad tillgång att hantera digital teknik. Arbetsterapeutiska insatser i form av stöd och anpassning av och med teknik kan göra skillnad för att tillgodose personers aktivitetsbehov. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som gjorts med stöd av digital teknik. En litteraturöversikt valdes och sökningar gjordes i databaserna Cinahl, MedLine, PsycINFO och PubMed. Tolv artiklar varav elva kvantitativa samt en kvalitativ kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras i fyra kategorier utifrån Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM). Resultatet visar att arbetsterapeuter bidragit med sin kompetens och tillämpat digital teknik i interventioner för personer med och utan funktionsvariation. Då digital teknik kan modifieras att tillgodose klienters aktivitetsbehov har fortsatt implementering av insatser med digital teknik stor potential i arbetsterapeuters arbete att främja aktivitet och delaktighet.

Bakgrund: För att en person ska få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga efter en stroke är det viktigt med rehabiliteringsinsatser, vilket skapar större chanser för patienten att få ett så självständigt liv som möjligt. När patienten påbörjar rehabilitering efter insjuknandet i stroke kan det ske på sjukhus och i personens hem men även andra platser kan vara aktuella. Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har under rehabiliteringsperioden för personer som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt och sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsykINFO och Medline. Resultat:  Studien visade att sjukhusmiljön hjälpte deltagarna att lära sig strategier för att kunna hantera hinder i vardagen och att berika miljön på sjukhus ökade aktivitetsnivån hos deltagarna. Det framkommer även i en jämförelse mellan tre strokeenheter att den fysiska miljön både hindrade och stöttade rehabiliteringen. Rehabilitering i hemmiljön fick deltagarna att inse vad de behövde träna, kunde sätta egna mål och inse sina kroppsliga begränsningar. Det framkom även att hemmiljön ansågs vara mer realistisk än sjukhusmiljön, medan en studie visade att deltagarna tyckte att rehabilitering i sjukhus och i hemmiljö var likvärdig. Slutsats: Studien tyder på att den fysiska miljön har betydelse under rehabiliteringsperioden för patienter som drabbats av stroke samt att det behövs mer forskning inom detta ämne.

Att hantera sitt vardagliga liv är idag en stor utmaning för många människor i samhället. Krav och långvarig stress där människan inte tillåts återhämtning sliter på kroppen vilket kan resultera i stressrelaterade symtom. Kvarstår de stressrelaterade symtomen kan det utvecklas till både mindre- och mer allvarliga stressrelaterade psykiska sjukdomar såsom depression och utmattningssyndrom. Detta kan i sin tur resultera i sjukskrivning. Syftet med studien är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra insatser inom primärvård för patienter sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk sjukdom. Studien utgår från en kvalitativ metod där telefonintervjuer genomfördes med sex arbetsterapeuter verksamma inom primärvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsterapeuterna utreder problem och behov med hjälp av olika bedömningsinstrument, förskriver hjälpmedel och vägleder patienten att finna strategier för att klara av vardags- och arbetslivet. Det kan ge stöttning och vägledning för arbetsterapeuter verksamma inom primärvården då många insatser som framkommit inte kunnat hittas i tidigare forskning. Förebyggande arbete mot sjukskrivning är angeläget då psykisk sjukdom ökar. Ytterligare studier behövs för att se effekten av arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av personer med stressrelaterade psykiska sjukdomar.