Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma. Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt. Dessutom innebär sjuksköterskans arbete att skapa vårdrelationer med patient och dess närstående. Arbetet beskrivs som komplext, det ingår både preventiv, kurativ och palliativ vård i arbetsuppgifterna.Trots att sjuksköterskan är arbetsledare i hälso-och sjukvårdsfrågor är ledarskapet otydligt. Slutsats: Betydelsen av vad uppbyggandet av relationer med patienten och dennes närstående betyder för patientomvårdnaden behöver lyftas. Stödet som sjuksköterskan ger patienterna behöver tydliggöras. För att hantera den komplexa arbetsituationen behövs utbildning och kompetensutveckling inom ledarskap, kommunikation samt handledning vilket kan ge sjuksköterskan verktyg att förbättra och utveckla patientomvårdnaden i hemsjukvården.

Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter. Hur de är bestämda och vilka förväntningar dessa innefattar. Fritidspedagogerna uttrycker att omsorgsarbetet är i fokus i fritidshemmet och lägger stor vikt vid att erbjuda meningsfulla aktiviteter till eleverna. I resultatet framgår även hur intresse och kompetens styr fördelningen av arbetsuppgifter, oberoende av kön. Fritidspedagogerna i vår studie uttrycker dock att en viss skillnad existerar mellan könen. Tyngden placeras ändå i rollen som en god förebild gentemot barnen.

Bakgrund: Dietisten har idag en självklar plats inom hälso- och sjukvården medspecialkompetens inom nutrition. Tack vare detta kan vårdtiden minskas för patienterna ochäven risken för komplikationer. Utöver nutritionsbehandlingen består dietistens arbetsdag avandra arbetsuppgifter som administration, utbildning för kollegor och allmänheten samtkompetensutveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidfördelningen mellan olika arbetsuppgifterför dietister samt faktorer som kan påverka denna fördelning. Syftet var vidare att studeradietistens inställning till fördelning i tid mellan olika arbetsuppgifter samt i vilkenutsträckning de upplevde arbetet som tillfredställande. Metod: En enkät via Google-forms skickades ut till dietistgrupper på Facebook med mål attnå ut till legitimerade dietister. Enkäten analyserades i SPSS genom användning avparametriska och icke-parametriska test. Resultat: Totalt deltog 104 personer. Överlag såg arbetet lika ut oavsett utbildningsnivå ochålder. Mycket tid gick till patient/klientsamtal för samtliga. Yngre dietister hade merpatientgrupper än äldre medan de äldre hade mer föreläsning. Det fanns en signifikantskillnad mellan arbetsplatser avseende patient/klientsamtal där Öppen vård och Privatverksamhet hade mer patient/klientsamtal. Överlag tyckte deltagarna att tiden var brafördelad medan några kände att det administrativa tog för mycket tid. Slutsats: Till skillnad från ålder och utbildningsnivå verkar arbetsplats vara den faktor sompekar på största skillnad mellan arbetsuppgifter. Administration tog stor del av arbetet menansågs det vara viktigt, och även fast arbetsuppgifterna inte alltid hann bli klara i tid vardietisterna nöjda med sitt arbete. Framtida forskning inom området skulle kunna optimeratidfördelning för att förbättra arbetet och nutritionsbehandling. / Background: The dietitian today has an obvious place in health care with special expertise innutrition. Due to the dietitians’ work, the care time and the risk of complications related tomedical treatment can be reduced. In addition to the nutrition treatment, the dietitian´sworking day consists of other tasks, including administration, education for colleagues andthe public, and competence development. Objective: The purpose of this study was to investigate the time management betweendifferent tasks for the dietitians and various factors that impact the time management.Furthermore, the purpose was to study the dietitian’s views on the time management betweenthe tasks and to what extent they perceived the work as satisfactory. Method: A survey using Google Forms was sent out to dietitian groups on Facebook withthe goal of reaching out to registered dietitians. The questionnaire was analyzed in SPSSusing parametric and non-parametric statistical analyses. Results: A total of 104 people participated. Overall, the tasks seemed the same regardless ofeducation level and age. Most time was spent on patient/client meetings. Younger dietitianshad more patient groups than older ones, while they had more lectures. There was asignificant difference between workplaces and patient/client meetings where outpatient careand private caregivers had more time. Overall, they thought that the time was welldistributed, while others some felt that the administration took too much time. Conclusion: Unlike age and level of education, the workplace seems to be the largest factorthat points to a difference between work tasks. Administration took a large part of the work,but it was considered important. And even though the tasks where not always completed ontime, the dietitians were still satisfied with their work. Future research in this area couldoptimize scheduling to improve the work and nutritional therapy.

Intensivvårdspatientens utsatthet är väldokumenterad. Deras livsvärld präglas bland annat av stress, maktlöshet, brist på kunskap och kommunikation, sårbarhet och inre kaos. Patienter som vårdas på intensivvården befinner sig i ett rum där det finns mycket avancerad teknisk apparatur och många stimuli från omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men också som skrämmande och livshotande. Vårdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmärksammas av patienten, därför är det av intresse att undersöka vad vårdpersonalen arbetar med inne på patientrummet vid icke patientnära kontakt samt hur de arbetar. Delvis deltagande, öppna observationer användes för att få svar på forskningsfrågan och sex observationer fördelat på förmiddag, kväll och nattpass gjordes. Det patientnära arbetet såsom beröring och kommunikation med patienten dvs. den patientnära kontakten observerades inte. Alla yrkeskategorier som arbetade på patientrummet inkluderades i studien. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ur analysen framsteg sex olika kategorier som visar vad vårdpersonalen arbetar med vid icke patientnära kontakt. Dessa var; främjar patientsäkerhet, samarbetar, analyserar och observerar, utför rutinarbete, prioriterar och omprioriterar, aktivt reflekterar och agerar. Beroende på vad vårdpersonalen arbetar med inne på patientrummet samt hur de utför sitt arbete kan det innebära att de arbetar på ett patientorienterat sätt eller på ett icke patientorienterat sätt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie. Resultatet indikerar att AWP-FK har en god innehållsvaliditet och användbarhet. Arbetsterapeuterna i studien ansåg att instrumentet var relevant för både målgruppen och bedömning i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden. Några förslag på förändringar föreslogs, t.ex. att förtydliga vissa instruktioner i manualen till AWP-FK. I diskussionen tas vikten av att klienterna förstår syftet med bedömningen och får återkoppling på sitt utförande upp. Även bedömningsmiljöns påverkan på bedömningen har diskuterats. Vidare studier kring AWP-FK behövs för att säkerställa en god validitet, användbarhet och reliabilitet. / The Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan, FK) has been commissioned by the Government to further develop the assessment procedure for those on sick leave in Sweden.  As part of this, a new assessment instrument has been developed for occupational therapy assessment of the medical ability to work. The instrument is based on the Assessment of Work Performance (AWP), using three selected tasks, and is called AWP-FK. The purpose of this study was to do an initial assessment of AWP-FK with a focus on content validity and utility. The method chosen was qualitative telephone interviews with nine occupational therapists who participated in the Agency's pilot study. The results indicate that AWP-FK has good content validity and utility. The occupational therapists in the study believed that the instrument was relevant, both for the target group and assessment in relationship to the regular labour market. Some suggestions for change have been included, for example that certain instructions in the AWP-FK manual be clarified. The importance of clients understanding the purpose of the assessment and receiving feedback on their performance, and the influence of the assessment environment is discussed. Further studies on AWP-FK are needed to ensure high validity, utility and reliability.

Syftet med föreliggande studie var att bidra med fördjupad kunskap om hur nyutbildade lärare i fritidshem upplever sitt yrkesutövande under den obligatoriska delen av skolverksamheten. Vidare undersöktes på vilka sätt yrkesutövandet under den obligatoriska skoldagen upplevs vara en tillgång och på vilka sätt det upplevs vara ett hinder för fritidshemmets verksamhet. Den genomförda uppsatsen är en kvalitativ studie där tio nyexaminerade lärare i fritidshem har intervjuats med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kontextuell analys. Studiens resultat delas in i tre huvudkategorier:   elevorienterat yrkesutövande - inom denna kategori anses det givande att agera elevassistent samt att det går i linje med uppdraget. Det anses också att arbetet med enskilda elever som är i behov av särskilt stöd bidrar till att arbetsdagen upplevs meningsfull. kompetensorienterat yrkesutövande – ett ifrågasättande perspektiv – inom denna kategori är det yttre faktorer som dikterar villkoren och ledningen samt klasslärare delegerar delvis irrelevanta arbetsuppgifter i relation till uppdraget. kompetensorienterat yrkesutövande – ett möjlighetsperspektiv innebär att organisatoriska förutsättningar ges, det vill säga rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag vilket resulterar i att lärare i fritidshem tilldelas arbetsuppgifter som de är utbildade för eller som de anser har relevans för yrket.   En övergripande slutsats är att organisatoriska förutsättningar har stor betydelse, i både positiv och negativ bemärkelse, för lärare i fritidshems yrkesutövning under skoldagen.