No description available.

No description available.

Forskningsfråga: Vilka problem försvårar möjligheten att införa en kortare arbetsvecka? Syfte: Syftet med studien är att identifiera problem som mellanchefer förutsätter försvårar möjligheten att införa kortare arbetsvecka Metod: Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Det empiriska materialet består av sju stycken interjuver med mellanchefer i olika organisationer. Slutsatser: De kategorier vi har identifierat ligga till grund för problem är gemenskap och tillhörighet, normer,legitimitet, styrning, produktivitet och teknologi, kostnader samt hälsoaspekter. De vi har funnit är de alla hör samman och påverkar varandra och skapar ett problem för införandet av förkortad arbetsvecka. Mellanchefens komplexa situation är också en faktor för att det upplevs som problematiskt att införa förkortad arbetsvecka. / Research question: What problems limit the possibility to implement shorter working weeks? Purpose: The purpose with the study is to identify problems that the head of the department presume limit the possibility to implement a shorter working week. Method: The study is conducted on the basis of a qualitative research method with an inductive approach. The empirical content consisted of seven different interviews with the head of the department of their organization. Conclusions: Problems have been found to occur within the different categories community and belonging, standards, legitimacy, management, productivity and technology, costs and health aspects. We have found out that all of these affect each other and create problems when it comes to implementation of shorter working weeks. The head of department have shown to be a complex role to handle and has also been perceived as a contributing factor to why an implementation of shorter working weeks is so problematic.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur anställda inom socialtjänsten i tre kommuner upplever förkortad arbetsvecka i förhållande till arbetssituation, fritid och hälsa. Genom kvalitativa intervjuer med sju socialsekreterare från tre olika kommuner har vi undersökt hur dessa beskriver sin upplevelse av att arbeta 35 timmar i veckan, vilken inverkan 35 timmars arbetsvecka har på deras arbetssituation samt hur förkortad arbetsvecka påverkar de anställdas fritid och hälsa. Genom Braun och Clarkes (2006) tematiska analys har vi fått ett resultat som visar på fem betydelsefulla teman av det våra informanter berättar samt ett sjätte som beskriver  de olika anledningarna kommunerna har haft till att införa förkortad arbetsvecka. Resultatet har överlag visat att 35 timmars arbetsvecka har gett positiva effekter i såväl arbete, hälsa och fritid genom ett mer strukturerat och fokuserat arbetssätt, minskad stress och mer tid till återhämtning och umgänge med familj och vänner. Utifrån vårt teoretiska ramverk har vi tolkat vårt resultat som att våra informanter, i och med den förkortade arbetsveckan, har mött förändrade krav, fått ökad kontroll samt att det sociala stödet har förbättrats. Vi hoppas att denna studie ska bidra till utvecklingen av socialarbetares arbetssituation.  The main purpose of this study is to find out how social workers in the Swedish social services in three different municipalities experience working 35 hours per week instead of 40. The aspects of their experience that we will consider will be work situation, leisure and health. Through qualitative interviews with seven social workers, placed in three different municipalities, we have asked what their experience of working 35 hours per week is: how it affects their working situation and what impact it has had on their leisure and health. Our applied method for this study is the thematic analysis described by Braun and Clarke (2006). This resulted in five main themes connecting our informants answers to our main questions and one additional theme, describing the reasons to why the different municipalities have initiated the 35 hour working week. Our overall result suggests that 35 working hours per week has given positive effects which are described as a result of a more structured way of working and higher efficiency. Our informants also speak of lower stress, more time for recovery and more time spent with family and friends. We hope that this study can contribute to the development of social workers working situation.

The question of working hours, their length and allocation engages workers around the world. Today we see an increasing flexibility in the working life and an increasing interest regarding the question of working hours. Being able to balance work-family life is universally accepted to be a challenge for living a sustainable life. Previous research regarding a shortened working week indicates that shorter working hours increase well-being and reduce stress. The aim of this study is to create an understanding for the puzzling everyday life of families and for the extent to which men and women believe that a four-day work week could ease their everyday challenges. The aim of the investigation is to focus on the allocation of household work between men and women, thus if these opinions and experiences differ between men and women. The purpose is to create an understanding of how the individual demands and expectations within family-life differ depending on gender. In this study, twelve qualitative interviews with six women and six men were carried out to compare their feelings, opinions, and reflections regarding a four-day work week. The result shows that most men and women are positive to the idea of a four-day work week: women to a somewhat greater extent than men. It also shows that women would use their free day to do household chores to a greater extent than men, who would to a greater degree prioritize their own activities for free time and hobbies. The results raise important questions regarding the allocation of household chores in families. / Diskussionerna om arbetstiden, dess längd och förläggning engagerar medarbetare världen över. Idag ser vi en ökad flexibilisering i arbetslivet och ett växande intresse kring frågan om arbetstid. Att kunna balansera familje-och arbetsliv är en universell utmaning för att kunna leva ett hållbart liv. Tidigare forskning om förkortad arbetsvecka visar att minskad arbetstid leder till ökat välmående och minskad stress. I denna studie undersöks hur livspusslet ter sig för familjer och i vilken utsträckning män och kvinnor tror att en fyra dagars arbetsvecka skulle förändra vardagslivet. Undersökningen ämnar fokusera på fördelning av hushållsarbete mellan könen genom att undersöka hur åsikter och erfarenheter skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Syftet är att skapa en förståelse för hur individuella krav och förväntningar i familjelivet skiljer sig åt beroende på kön. I studien genomförs tolv kvalitativa intervjuer med sex kvinnor och sex män där fokus ligger på att jämföra deras känslor, åsikter och reflektioner kring en fyra dagars arbetsvecka. Resultaten visar att majoriteten av män och kvinnor är positiva till idén om genomförandet av en fyra dagars arbetsvecka, kvinnor i något större omfattning än män. Det visar även att kvinnor skulle använda sin lediga dag till att göra hushållsarbete i högre utsträckning än män, som till större grad skulle prioritera egna aktiviteter och hobbys. Resultaten lyfter viktiga frågor om upplevelser av fördelningen av hushållsarbete inom familjer.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser av förkortad arbetstid med bibehållen heltidslön, samt hur förkortad arbetstid påverkar socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med åtta socialsekreterare som arbetat både 40 timmars arbetsvecka och 30 timmars arbetsvecka inom socialtjänsten. Work-life balance och Herzbergs tvåfaktorsteori var de teoretiska utgångspunkterna som genomsyrat studien. Resultatet visade att socialsekreterare upplever att förkortad arbetstid medför flera positiva faktorer såsom ökad effektivitet i arbetet, bättre återhämtning och mer arbetsglädje. Personalgruppens sammanhållning, mer begränsad tillgänglighet samt möjligheter till fortbildning var faktorer som fungerade bättre vid 40 timmars arbetsvecka. Resultatet visade därtill att socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten har ökat i samband med införandet av förkortad arbetstid. Att förkortad arbetstid är kompatibelt med familjeliv, pendling och ett ökat välbefinnande fick fler socialsekreterare att stanna kvar inom socialtjänsten. Slutsatsen som kunde dras var att förkortad arbetstid effektiviserar arbetet inom socialtjänsten samt förbättrar balansen mellan arbete och privatliv för socialsekreterare. Därtill kunde vi konstatera att förkortad arbetstid är en gynnsam investering i socialtjänsten som verksamhet för att öka socialsekreterares intentioner att stanna kvar, likaså attrahera nya medarbetare och på så vis få bukt på den personalflykt som råder inom svensk socialtjänst. / The purpose of the study was to investigate social workers experiences of reduced working hours, with maintained full-time salary, as well as how reduced working hours affect the social workers intention to remain in social services. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used through individual interviews with eight social workers who worked both 40- hour work weeks and 30-hour work weeks in social services. Work-life balance and Herzberg ́s two-factor theory are the theoretical points that permeated the study. The result showed that social workers experience that reduced working hours bring several positive factors such as increased efficiency at work, better recovery and more job satisfaction. The cohesion of the staff group, more limited availability and opportunities for continuing education were factors that worked better with a 40-hour work week. The result also showed that the intentions of the social workers to remain in the social service have increased since reduced working hours. The fact that reduced working hours are compatible with family life, commuting and increased well- being caused more social workers to remain in social services. The conclusion that could be drawn was that reduced working hours make work in social services more efficient and improve the balance between work and private life for social workers. In addition, we were able to state that reduced working hours is a necessary investment to increase social workers intentions to stay, as well as attract new employees and thereby overcome the staff flight that prevails within Swedish social services.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur synen på en 4-dagars arbetsvecka ser ut i samband med upplevelsen av arbetskrav och work-life balance hos anställda inom spelutvecklingsindustrin. Denna industri är unik för sina olika arbetsrelaterade problem, som bland annat återkommande tidsperioder med en extrem överbelastning av arbete, där 4-dagars arbetsveckan har blivit omtalad runtom i världen och anses kunna förbättra många av de utmaningar inom arbetet som spelutvecklingsindustrin i nuläget har. För att samla in data distribuerades en enkät till 120 anställda i ett svenskt spelutvecklingsföretag. Skalor om work-life balance, arbetskrav och synen på 4-dagars arbetsveckan inkluderades i enkäten, samt demografiska frågor och frågor om boendesituation och crunch. Totalt deltog 58 respondenter i undersökningen, där en deskriptiv- och korrelationsanalys gjordes av datan. Resultatet visade på ett statistiskt signifikant samband mellan synen på 4-dagars arbetsveckan och work-life imbalance, samt mellan work-life imbalance och arbetskrav. Uppsatsen har bidragit med skapandet av ett nytt mått för synen på 4-dagars arbetsveckan och diskuterar metodologiska styrkor och begränsningar i samband med resultatet och framtida forskning.