Till följd av bland annat urbaniseringen och de nya utmaningar samt levnadsförhållandena som medföljer människor som bosätter sig i städer har nya fenomen vuxit fram och aktualiserats. Urban ofrivillig ensamhet är ett sådant. Städer anses som platser där sociala relationer frodas, men samtidigt måste vi vara medvetna om att ofrivillig ensamhet formas i städerna. Detta tenderar dock att förbises och gömmas av den enorma mängd människor som vistas där. Ur ett fysisk planerar- och designperspektiv är de fysiska aspekterna av staden intressanta eftersom det är den fysiska utformningen och livsmiljön i samverkan med sociala aspekter som har stor påverkan på hur människor bor, lever och förflyttar sig i staden. Så hur kan problemet synliggöras och hanteras inom fysisk planering?  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samt vilka fysiska och sociala aspekter som samverkar och inverkar på hur urban ofrivillig ensamhet formas och vidhålls i urbana miljöer, genom att undersöka hur dialektiken (stad – ofrivillig ensamhet) är situerad i forskningen inom ämnet. Ytterligare ämnar studien att kritiskt undersöka relationen mellan urban ofrivillig ensamhet och fysisk byggd miljö med hjälp av design.  Studien initieras med reflektioner kring konkurrerande sätt att diskutera ensamhet samt hur fenomenet principiellt kan förstås med hjälp av Simmels och Baumans perspektiv på främlingskapet samt Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft. Studien har genomförts med hjälp av en kartläggande litteraturstudie och designmoment.  Empirin har samlats in genom dokumentstudier av akademisk litteratur inom ämnet urban ofrivillig ensamhet. Empiri har sedan analyserats med en tematisk textanalys och diskuterats mot de teoretiska utgångspunkterna och kunskapsöversikten. De teoretiska utgångspunkterna består av den socio-spatiala dialektiken samt Lefebvre rumstriad: det materiella rummet, rummets representationer och representationernas rum. Relationen mellan fysisk utformning, sociala aspekter och urban ofrivillig ensamhet har sedan undersökts genom design som metod.  Studien visar på en förståelse av det moderna samhället som en plats med utrymme för både gemenskap och ofrivillig ensamhet som påverkas av såväl fysisk utformning som sociala mekanismer. Avsaknaden av samhörighet, sociala utbyten, relationer och sociala nätverk av genuina och djupa sociala band bidrar till att forma ofrivillig ensamhet. Å andra sidan motverkar god promenadvänlighet, god tillgänglighet, och offentliga platser eftersom de skapar möjlighet för personer att förflytta sig och träffa andra om de tar möjligheten. Slutligen är det upp till användarna av den byggda miljön att tolka och bruka den. Även om planerare formar en plats med ett specifikt ändamål i åtanke.

En stor del av energianvändningen i Sverige används av byggbranschen som uppskattas använda 30 procent av den totala energianvändningen. Därför finns det regler idag som ställer krav för att minska denna energianvändning. I denna studie har en undersökning gjorts av om det går att använda marken för att minska en byggnads värme- och kylbehov. Studien går ut på att beräkna värme- och kylbehovet för ett hus placerat i berg och jämföra det med ett motsvarande hus placerat på mark. Ett klimat motsvarande Malmös valdes för att beräkna värme- och kylbehovet och beräkningarna gjordes med hjälp av programvaran VIP-Energy. Värmetrögheten som finns i berget påverkar värme- och kylförluster genom att värmen behöver längre väg att ta sig ut genom berget till markytan och att temperaturförändring är mycket trögare än i luften. Huset under marken med ett berg med värmekonduktiviteten 1,4 W/moC visade 20 procent lägre värme- och kylbehov jämfört med samma hus placerat på mark. För huset under mark med ett berg med värmekonduktiviteten 3,0 W/moC är värme- och kylbehovet 17 procent lägre jämfört med samma hus placerat på mark.

This master thesis is intended as a contribution to the understanding of the influencestructural changes has on urban transformation in housing domain, by focusing onmechanisms behind the upgrading as accidental model for regeneration of the collectivehousing. In particular, the aim is to do so in relation to a comparison between differentoperational scales on which process is carried out. The process is investigated at the city,neighborhood and street/square scale. With the use of qualitative methods, such asinterviews, in depth analysis of policies and regulations and observations, differences inmanifestation of the regeneration on different scales are discovered. It is suggested thatundefined strategy, indifferent attitude of local authorities, inconsistent legislativeenvironment, disconnection between the operational scales and presence of the market asessential driving force of the process, results in asymmetric outcomes of upgrading, both inphysical and social terms. But on the other hand, in respect to wider political and economicalenvironment in which regeneration happened, it is acknowledged that considerable housingstock is renovated and living standards are improved. The most critical issue in the process isproved to be the uneven awareness of the importance of the regeneration among the actorsat different scales and consequently their performance in respect to it. Furthermore,influence of upgrading on the community life and social relation in the regeneratedneighborhoods are totally neglected, which has for its consequences decreased use ofcommon space between the buildings and erosion of existed communities. It is proved alsothat fully market driven regeneration has rather regressive consequences on urbantransformation in context of Nis but in same time gives valuable lessons for improvement ofthe future upgrading as regeneration model for collective housing. Based on these lessons,adaptive policy changes are suggested and platform for further studies in system or processoriented urban regeneration and design is established. Thesis is organized as follows: firstmethodological approach is explained, second it situate problem in wider regional and localcontext in respect to urban transformation and housing trends, third thesis discuss analysisof operational scales and conclude with final cross-scale discussion and potentials for furtherresearch.

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

This thesis studies the design of modern domestic urban kitchens in Uganda. The research took place in Kampala, which is the capital city of Uganda. The cultural make up of Kampala residents is diverse; people come from all over the country of Uganda, as well as beyond. The fieldwork involved investigating daily practices taking place in the domestic urban kitchens of the middle income group. This has been done in order to find out the problems found in using the kitchens so that better designs may be suggested. The thesis addresses mostly, professionals such as architects, who are involved with planning and designing housing, specifically kitchens within them. This work can as well be useful to another country with a similar context to Uganda. It is worth mentioning that kitchen studies started to take place in developed countries about one hundred years ago, yet, they have never been initiated in Uganda, until this moment. The thesis indicates that a kitchen is an important part in a home, which is a busy area, thus demanding a lot of attention in order to be able to get the needed design requirements. While the findings of the thesis are based on the contemporary urban life in Uganda, it is not known what the future will hold; so suggestions are made to benefit contemporary needs. Practices in the urban kitchen have been investigated within the conceptual framework of tradition, modernity, culture and identity in connection with the kitchen designs in place. The research has been motivated by contradictions appearing to take place between modern kitchen designs and the actual practices taking place in them. Generally, the evolution of the kitchen design in some of the developed nations followed the trend parallel to developments in lifestyles, industrialization or women’s emancipation. Kitchen studies made in developing nations have investigated the particular contexts within those nations. So this thesis fills the knowledge gap which exists, as such studies are nonexistent within the Ugandan context. The study is qualitative by engaging the case study methodology. Here, the case is the interaction between the household, the kitchen design, the activities in the kitchen and the house type in place. Interviews have been conducted with household members in the studied cases, as well as with key informants. The main areas of study have been the way food is prepared, cooked and stored in an urban kitchen, and how these activities take place in a mixed situation of tradition and modernity. Seven cases in total have been investigated. The results indicate disharmony between the designs in place and the activities that take place in them. People have to negotiate and reinterpret spaces in their kitchens and around them in order to meet their needs. Some of the most important outcomes from this research is not to let modernity be disruptive but rather to allow the change from tradition be gradual. The thesis endeavors to blend the two phenomena of tradition and modernity so as to create a balance in design and end with better functioning kitchens. One example of such is shown for a one family house on a plot. / <p>QC 20140121</p>

Standarden på skolbyggnader behöver höjas samtidigt som de behöver bli flexibla för att kunna möta framtida förändringar. I lokalresursplaneringen brottas kommuner med oförutsägbara framtida elevantal, bland annat till följd av oberäknelighet i demografifrågan. Skollokaler riskerar att periodvis stå tomma eller vara för få och därför måste fastighetsbeståndet klara av förändring. Det är nödvändigt att restaurera och nyttja befintliga byggnader. Genom att anpassa en befintlig struktur av en byggnad efter de behov som råder ökar byggnadens totala livslängd och materialåtgång, transporter och föroreningar reduceras. Att lokalanpassa en byggnad till en befintlig stomme som samtidigt ska vara flexibel, funktionsduglig och regelrätt kommer dock med utmaningar. I denna studie är huvudsyftet därför att undersöka om det är möjligt att skapa trivsamma, funktionsdugliga, flexibla, hållbara och regelrätta skolbyggnader av en befintlig stomme för att möta morgondagens behov. Olika hinder och möjligheter för lokalanpassningen ska belysas. Genom att utföra litteratur- och intervjustudie har slutsatser kunnat dras. Litteraturen användes för att skapa ett ramverk inför intervjuer och för att till viss del svara på studiens forskningsfrågor. Kvalitativa intervjuer utfördes för att få en djupare förståelse för hur skolarkitektur upplevs av personer som vistas dagligen i skolmiljöer. Sedan testades resultatet från litteratur- och intervjustudien i ett fallstudieobjekt, en byggnad i Luleå kommun som eventuellt skulle kunna utgöra skollokaler. Ett gestaltningsförslag togs sedan fram i form av planlösningar för fallstudiens våningsplan. Från litteraturen identifierades planering, incitament och materialval som viktiga delar för ett cirkulärt flöde. De initiala skedena är avgörande för det cirkulära byggandet, bland annat är en återbruksinventering nödvändig och framtida demontering och återbruk bör beaktas redan i designfasen. Material är med fördel homogena för att underlätta för återbruk och bör hanteras varsamt vid demontering. Högre ekonomiska incitament för återbruk behövs samtidigt som kunden behöver känna en säkerhet över kapacitet och garanti. När det kommer till flexibiliteten identifierades stommens struktur och regelverk som faktorer som påverkar möjligheterna till flexibilitet vid lokalanpassning. Fönstrens placering, byggnadskroppens form och de bärande delarna är begränsande när det kommer till valmöjligheter. Krav vid ändring på exempelvis tillgänglighet, takhöjd och antal toaletter är också begränsande. Från intervjustudien framkom att klassrummen bör vara utformade för att ge goda förutsättningar för digitala verktyg. Stora klassrum efterfrågas för att kunna möta elevantalet och variera undervisningsform. Skolans fysiska miljö kan bli bättre på att arbeta med elevers olika behov samt tillgänglighet. Vidare tycker elever att det är viktigt med hållbarhet och återvinningsstationer eftersöks. Placering av funktioner är viktigt för att undvika spring, minska ljudnivå och skapa en lagom avskildhet mellan personal och elever.

Den här rapporten är skriven för att utvärdera en livförstärkningsmetod för en knutpunkt i ett balk- och pelarsystem med kontinuerliga balkar som belastas med ett givet lastfall. Knutpunkten består av HSQ-balkar och VKR-rör där prefabricerade betongbjälklag lagts upp på underflänsarna av balkarna. Det som har studerats i detalj är hur knutpunkten påverkas av att full anliggning mellan livförstärkningsplåtarna och överflänsen saknas. Det vill säga, vad händer med bärförmågan när plåtarna inte är rakt skurna eller när utförandet inte är perfekt? Tre olika varianter av knutpunkten studerades, en med full anliggning mellan alla plåtar, och två stycken där full anliggning saknades mellan livförstärkningsplåtarna tvärs balkens längdriktning eller de som sitter längs med. Ett brottlaststest utfördes för att kunna mäta hur stor inverkan avsaknad av full anliggning mellan plåtarna hade på bärförmågan. Ett avstånd på 1 mm, som enligt utförandestandarden är det största värdet som accepteras lokalt (1/3 av tvärsnittsytan), hade inte någon större inverkan på bärförmågan för det givna lastfallet och plåtarna trycktes då ihop cirka 0.6 mm. När knutpunkten analyserades med ett brottslaststest, där avståndet mellan plåtarna sattes till 10 mm för att de inte skulle gå ihop under analysen, resulterade det i en minskning av bärförmågan med cirka 30 % för båda fallen. Knutpunktens förstärkningsplåtar var av den dimensionen att pelarna inte klarade av att trycka sönder dem utan att själva gå till brott. Det betyder att det är pelarna som är dimensionerande för knutpunktens bärförmåga. Storleken på förstärkningsplåtarna skulle kunna minskas utan att riskera bärförmågan för knutpunkten, de skulle troligtvis kunna ha samma dimensioner som pelaren. Linjelastens inverkan på knutpunkten verkar vara försumbar eftersom knutpunktens bärförmåga inte förändrades nämnvärt när linjelasten varierade. / This report is written to evaluate a web reinforcement method for a joint in a beam- and column system with continuous beams that is loaded with a given load case. The joint consists of HSQ-beams and VKR-pipes where prefabricated concrete decks are supported by the bottom flange of the beams. The phenomenon that has been studied in detail is how the joint is affected if full contact between the reinforcement plates and the top flange is not achieved. With other words, what is happening with the load carrying capacity when the reinforcement plates are not perfectly straight or when the execution is not done correctly? Three different types of the joint was studied, one that had full connection between all the plates, and then two where full connection was missing between either the web reinforcement plates that goes across the length of the beam or the one directed along the beam. An ultimate load carrying capacity test was also performed to easier be able to measure the consequences on the ultimate strength when full connection between the plates was missing. A space of 1 mm, which according to the Swedish execution standard is the largest value that is approved locally (for 1/3 of the section), will in the end not affect the joint with any larger reduction of the load carrying capacity. The plates were then pressed together approximately 0.6 mm. When the joint on the other hand was analyzed with an ultimate load carrying capacity analysis with a spacing of 10 mm between the plates, the load carrying capacity was reduced with approximately 30 % in both cases. The dimension of the reinforcement plates in the joint was of the magnitude that the columns were not able to press them to failure without going to failure themselves. This means that the columns are the dimensioning factor for the load carrying capacity of the joint. The size of the reinforcement plates could be reduced without risking the load carrying capacity for the joint, they could then be reduced to the same dimension as the columns. The influence of the uniformly distributed load seems to be neglectable since the load carrying capacity for the joint barely changed when the uniformly distributed load was varying. This means that the reinforcement plates could be designed as a welded column with fixed supports clamped in between the top- and bottom flange of the beam.

The Swedish building sector is the cause behind a large part of all generated waste in Sweden. This must change to reach the goal by 2030 to make a significant reduction of waste. One way to work towards this goal is to reuse existing material. The architect often contributes to early stages of the building process, which is an important timestamp to ensure that reuse becomes a part of the construction project. The role of the architect has the potential to contribute to current sustainability goals by urging reuse of building materials in projects. Therefore, this thesis aims to increase the understanding of architects' perception of their role in reuse practices in construction projects by answering how their work is similar to the characteristics of a change agent. The study also aims to explore how their role can develop to better urge reuse, with the help of theory of ​​change management. The study is limited to the architect role in the reuse practices in construction projects. Furthermore, it is the informal role as a change agent that is of concern since the architects’ profession does not appear to include the formal role as a change agent. Furthermore, in this study a connection between an informal change agent and an informal leader is made, because of the relation between change and leadership. A qualitative approach was chosen because the study has a purpose to better understand the architects' individual experiences and perspectives. The work is based on two literature studies, one contextual and one that contributes to a theoretical framework for the later analysis. Thereafter, an interview study was conducted with seven participant architects that are active in Sweden with experience or knowledge of reuse. The interviews were transcribed and analyzed using the designed theoretical framework to encode and categorize the responses. The coding resulted in three separate tables with sorted quotes from the interviews. These tables were used to interpret the relationships between the sorted interview material and allow new themes to emerge from the analysis. After this thematization overall conclusions were drawn by interpreting the analysis from a holistic perspective. From the literature study it became apparent that a change agent, either formal or informal, can be anyone with the abilities to drive change. From the interviews evident connections were found between the architects’ reuse practices and the personal abilities that is necessary for a change agent to be successful. The architects’ descriptions about their reuse practices did not concern their own authority, which can be explained by that they lack the power to make decisions in the projects. But through their personality, communicative skill, and ability to solve problems, they can access both formal and informal authority, which is two other particularly key factors for a change agent. The analysis indicated that the architects’ role in reuse practices is essentially about influencing and convincing other actors in the building process. Beside the fact that architects have developed multiple of the personal abilities that a change agent needs, they also drive reuse practices voluntarily, which is an aspect that coincides with an informal leader. To conclude, the architect’s role in the matter can be described as a communicative informal change agent, even if no respondent referred themselves as a change agent. It seems that awareness of acting as a change agent is not the main motivator for acting as one, and thereby have a better potential to work with reuse. However, it is not the whole solution for the sustainability goals that architects act as change agents, but it can be a piece of the puzzle that promotes an increased work with reuse. Furthermore, communication and knowledge emerged as two core results for how the architect role can be developed to better drive reuse. All proposed development areas affect their gathered knowledge and ability to communicate, in some way. By enhancing their communication skills and knowledge, they have a greater opportunity to be convincing and thus have a stronger influence in construction projects. This applies not only to architects active in Sweden, but the results can also be applied to other professional roles without decision-making authority but who want to drive change in their organization. / Svenska byggsektorn står för en stor del av allt genererat avfall i Sverige vilket behöver förändras för att uppnå målet om att betydligt minska mängden avfall till 2030. Ett sätt att arbeta mot målet är genom att återanvända, eller återbruka, befintligt material. Arkitekten är ofta med i byggprocessens tidiga skeden, vilket är en viktig tidpunkt för att se till att återbruk blir en del av projekten. Arkitektrollen har potential att bidra till dagens hållbarhetsmål genom att uppmana till att återbruka material i projekten, samtidigt som det finns utmaningar som försvårar nyttjandet av rollens potential. Därför syftar detta examensarbete till att öka förståelsen om yrkesverksamma arkitekters uppfattning om sin roll i ett återbruksarbete inom byggprojekt genom att svara på hur deras återbruksarbete liknar karaktärsdragen av en förändringsagent. Studien syftar även till att utforska hur de kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet vilket görs med hjälp av teoriområdet om förändringsarbete. Studien avgränsar sig till enbart arkitektrollen i återbruksfrågan inom byggprojekt. Vidare avses den informella rollen som förändringsagent eftersom arkitektyrket inte förefaller innefatta den formella rollen som förändringsagent. Dessutom görs en koppling mellan informella förändringsagenter och ledare i denna studie på grund av relationen mellan förändring och ledarskap. Ett kvalitativt tillvägagångssätt valdes eftersom studien har ett förstående syfte om arkitekternas personliga erfarenheter och perspektiv. Arbetet tar avstamp i två litteraturstudier, en kontextuell för en ökad förståelse för arkitektrollen i Sverige och centrala begrepp, samt en litteraturstudie som bidrar till ett teoretiskt ramverk inför den senare analysen. Därefter utfördes en intervjustudie med sju deltagande arkitekter som är yrkesverksamma inom Sverige med erfarenhet eller kunskap om återbruk. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av det utformade teoretiska ramverket för att koda och kategorisera svaren. Kodningen resulterade i tre separata tabeller med sorterade citat från intervjuerna. Dessa tabeller användes för att tolka sambanden mellan koderna och låta teman växa fram från analysen. Efter tematiseringen tolkades analysen från ett helhetsperspektiv för att dra slutsatser. Från litteraturstudien framkom att en förändringsagent, formell eller informell, kan vara vem som helst med förmågor för att driva en förändring. Utifrån intervjuerna kunde tydliga kopplingar göras mellan arkitektens återbruksarbete och de personliga förmågor som är nödvändiga för en förändringsagent att vara framgångsrik. Arkitekternas beskrivningar om deras återbruksarbete berörde inte deras egen auktoritet, vilket kan bero på att de inte har beslutsmakten i byggprocessen. Men genom deras personlighet, kommunikativa skicklighet och problemlösningsförmågan kan de få tillgång till formell och informell auktoritet, som är två viktiga faktorer för en förändringsagent. Analysen pekade på att arkitektens roll i återbruksarbetet handlar om att påverka och övertyga andra aktörer i byggprocessen. Förutom att arkitekterna har utvecklat flera av de personliga förmågorna som en förändringsagent behöver, driver dem även återbruksarbetet frivilligt, vilket är en aspekt som sammanfaller med en informell ledare. Sammantaget kan arkitektens roll i återbruksarbetet beskrivas som en kommunikativ informell förändringsagent, även om ingen arkitekt kallade sig själv för en förändringsagent. Det verkar således inte vara det viktigaste att vara medveten om konceptet förändringsagent för att agera som en sådan och därigenom ha bättre potential att arbeta med återbruk. Däremot är det inte hela lösningen för att nå hållbarhetsmålet att arkitekter agerar som förändringsagenter, men det kan vara en pusselbit som främjar ett ökat återbruksarbete. Vidare framkom kommunikation och kunskap som två kärnresultat för hur arkitekten kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet. Alla föreslagna utvecklingsområdena berör på något sätt deras ihopsamlade kunskap och förmåga att kommunicera. Genom att förbättra sin kommunikation och kunskap har de större möjlighet att vara övertygande och därmed ha en starkare påverkan i byggprojekten. Detta gäller inte enbart för arkitekter verksamma i Sverige, utan resultaten kan appliceras på andra yrkesroller utan beslutsmakt men som vill driva en förändring inom sin organisation.

Detta arbete handlar om stomverifiering och materialeffektivisering av ett kupolhus med en stomme bestående av radiellt uppställda limträbågar. Analysen utgår från ett befintligt hus i form av en sfärisk kupol med en radie på drygt 6 meter och en höjd på omkring 7,5 meter. Stommen är uppbyggd av två lager limträbågar som bildar en inre och en yttre kupol, med isolering mellan de båda lagren för att förhindra köldbryggor. Bågarnas tvärsnitt är 90x160 mm och materialet är GL24h. Det totala antalet limträbågar i stommen är 72 stycken, med 36 i varje lager. Byggfirman är intresserade av att verifiera stommen för egentyngder, snölaster och vindlaster inom Umeå-regionen samt att få veta om det går att minska på materialmängden i deras framtida kupolhusprojekt. Sex olika lastfall analyseras med en metod för handberäkning med datorstöd, där upplagsreaktionerna och reaktionskrafterna i kupolens krön beräknas. Moment, normalkraft och tvärkraft i bågarna bestäms därefter med hjälp av friläggning och jämvikt. Bågarna kontrolleras för upplagstryck, skjuvspänningar, dragspänningar vinkelrätt fiberriktningen samt stabilitet i vek och styv riktning. Samverkan mellan de inre och de yttre bågarna uppskattas med hjälp av en modell i programvaran Frame Analysis.  Bågarna uppfyllde kraven för upplagstryck, skjuvspänningar och dragspänningar vinkelrätt fiberriktningen. Bågarna klarade inte kraven för stabilitet, vare sig i vek eller styv riktning. Med utgångspunkt från dessa resultat föreslås att tvärsnittet ändras till 115x320 mm, att den inre raden med bågar slopas och att antalet bågar ändras till 24 stycken. Med dessa ändringar skulle bågarna uppfylla dimensioneringskraven i kontrollerna och mängden material i bågarna skulle samtidigt minska med omkring 15 %. Dessa resultat bygger på en förenklad geometrisk modell av kupolen och bör betraktas som en första uppskattning. Det rekommenderas att en mer ingående analys genomförs med FEM-metoden. / This thesis is about frame verification and material optimisation of a radial ribbed type dome house with glued laminated timber arches. The analysis is based on an existing house in the shape of a spherical dome with a radius of just over 6 meters and a height of about 7.5 meters. The frame is constructed with two layers of glued laminated timber arches that form an inner and an outer dome, with insulation between the two layers to prevent thermal bridges. The cross section of the arches is 90x160 mm and the material is GL24h. The total number of arches in the frame is 72, with 36 in each layer. The construction company is interested in verifying the frame with respect to dead loads, snow loads and wind loads in the Umeå region and to know whether it's possible to reduce the amount of material for their future dome house projects. Six different load cases are analyzed with a method for computer-aided manual analysis, where the support reactions and the reaction forces in the apex of the dome are calculated. The bending moment, normal force and shear force in the arches are then determined using free body diagram and mechanical equilibrium. The arches are controlled for compression stresses, shear stresses, tensile stresses perpendicular to the fiber direction and stability along the strong and the weak axes. The interaction between the inner and the outer arches is estimated using a model in the software Frame Analysis. The arches met the design requirements for compression stresses, shear stresses and tensile stresses perpendicular to the fiber direction. The arches did not meet the design requirements for stability, neither along a weak nor the strong axes. Based on these results, it is proposed that the cross section be increased to 115x320 mm, that the inner row of arches be abolished and that the number of arches be reduced to 24. With these changes, the arches would meet the design requirements and the amount of material in the frames would decrease by about 15 %. These results are based on a simplified geometrical model of the dome and should be considered as a first estimate. It is recommended that a more in-depth analysis be performed using the finite element method.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030. En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder.