Advertising expenditures are increasing on a yearly basis. An interesting question emerges from this: What are the macroeconomic effects of increasing advertising spending? Does the aggregate consumption increase or does it only rearrange consumption between different products and markets? The relationship between advertising and consumption was found in the literature, this relationship was further developed and the relationship between advertising and household loans emerged as an interesting subject. An econometric analysis method was used to test the relationship between the aggregated advertising expenditure and the aggregated sum of household loans, in order to investigate whether advertising spending cause changes in the use of total household loans in Sweden. The research did not conclude that aggregate advertising spending causes changes in the use of total household loans in Sweden. However, evidence was found which supports that household loans cause advertising expenditures. An implication of the findings is that the relationship between aggregated sum of household loans and advertising might be as interrelated as between advertising and consumption, and should be further researched. Another implication is that it might not be appropriate to purely look at advertising and consumption to increase the further understanding of the two variables. Introducing household loans as a funding variable to the consumption function can be seen as a new and interesting approach.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program? Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket. Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion. Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program. Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.

The aim of this study is to investigate what the grade in mathematics tells us about the pupil’s general academic success in other school subjects in Sweden’s compulsory school. What proficiency, except mathematical skills, does a high grade in mathematics indicate? First an inventory of the official arguments for school mathematics was conducted. The inventory shows that the arguments generally can be classified into two main classes: i) utilitarian arguments and ii) cultural arguments. In addition to these two main groups the debate also includes more remote and indirect arguments: iii) the transfer argument and iv) the selection argument .If the two last arguments are valid it is assumed that the so called indication hypothesis should be true: that pupils who succeed in mathematics also will achieve high grades in other school subjects. A statistical analysis was conducted of the grades data for the approximately 124,000 pupils who completed compulsory school in Sweden 2006. The analyses provide support for the indication hypothesis. Those pupils who manage to achieve the highest grades in mathematics often achieve high grades in other school subjects as well. This applies to both the purely theoretical and to the more practically oriented subjects. In the last phase of the study it was assumed that a possible explanation for the results could lie in the reading comprehension hypothesis; that pupils who are successful in mathematics in their ninth year of compulsory school also have good reading comprehension. This hypothesis was tested with data from the pupils’ results in the reading comprehension test that was included in the national exam in Swedish in 2006. The results provided strong support for the hypothesis. Pupils with high final grades in mathematics also have good reading comprehension. However the reverse did not apply. A good result in the reading comprehension test was not a reliable predictor of a high final grade in mathematics.

Studien undersökte om de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras av reklam. En experimentell design användes där 204 studenter bedömde sitt intryck av en reklam, vars manipulationsgrad varierade. Ett frågeformulär som mätte upplevd osårbarhet mot manipulation fylldes även i. Deltagarna ansåg att de var relativt osårbara mot att manipuleras samt att andra påverkades mer av reklam än de själva. Hypotesen att de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras bekräftades inte. Studien lyckades dock inte manipulera reklamernas manipulationsgrad på ett tillfredsställande sätt, därav bör framtida forskning utveckla ett reliabelt mätinstrument innan de undersöker sambandet mellan illusionen av osårbarhet och att manipuleras.

During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school. I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions. The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil’s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up. The following questions will be answered in this paper: Do pupils understand why they have science at school? Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life? How do pupils look upon their science education? / Jag har flera gånger under min utbildning fått uppfattningen att eleverna tycker att NO är svårt och tråkigt. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna egentligen upplever sin NO-undervisning och om de kan förstå argumenten för att det finns som ämne i skolan. Jag har gjort en enkätundersökning bland elever i år 8 och 9. Efter att ha analyserat svaren från enkäterna har jag intervjuat ett urval av dessa elever för att få svar på ytterligare frågor. De resultat som framkom är att eleverna har svårt att koppla sin NO-undervisning till sina vardagsföreställningar. Den faktor som är mest betydelsefull när det gäller elevernas inställning till NO är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp sin undervisning. De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande. Förstår eleverna varför de har NO i skolan? Kan eleverna se att de har någon nytta av sin NO-kunskap i sin vardag? Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?

Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte.   Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger. Dock fann vi ett argument som föll utanför vad läroplanen säger att slöjden syftar till; att slöjden är yrkesförberedande. Vi kunde också se att nyttan med slöjden är något som verkar uppenbara sig senare i vuxenlivet. Vi kunde inte se några samband mellan vilken läroplan respondenterna undervisats utifrån och hur de resonerar kring slöjden. Något som vi kom att inse i arbetets slutskede var hur vår teoretiska kunskapssyn kommit att vara en bidragande orsak till varför slöjden överhuvudtaget ifrågasätts.   Vårt upplägg består i att först återge hur slöjden motiverats som ämne historiskt sett för att sedan komma in på den aktuella forskning som finns om slöjd. Sedan presenterar vi resultatet av vår egen studie. Avslutningsvis diskutera bland annat kunskapsbegreppets vikt i frågor som vi berört angående slöjden.

This thesis consists of an argument analysis of three columns published in the Indian newspaper The Indian Express in the aftermath of the gangrape and murder of a young woman in Delhi in December 2012, and the following debate about glorification of rape in Indian popular culture. One of the columnists is arguing in favour of including gender as a category in the Indian law on hate speech, thereby banning an artist called Honey Singh and his lyrics about rape. The two other columnists are arguing against new restrictions on free speech in India. The analysis of the columns shows that there are several relevant arguments for and against including gender in the Indian hate speech legislation. The argumentation against a new law is similar to argumentation found in Western liberal theory, and the argumentation in favour of a new law is similar to argumentation found in Western radical feminist and critical race theory. However, both strands of philosophy are contested by postcolonial theorists, arguing that no Western theory is applicable in a non-Western context, such as India. Indian postcolonial feminists argue in favour of a third approach to sexist speech in India; a counter-speech approach. Counter-speech theorists agree with liberals about the importance of freedom of speech, and with feminists about the harm in hate speech. According to counter-speech theory, hate speech shall thus not be outlawed, but the state shall try to counter the harmful effects of hate speech, for example by strengthening groups targeted by hate speech so that they can speak back to hatemongers. The conclusion of this thesis is that a counter-speech approach is the most sustainable regarding freedom of speech and gender in India. Such an approach does not only appeal to Indian postcolonial theorists, it is also a middle way in-between a liberal and a radical feminist approach. In the conclusion, the relevance of hate speech legislation as a whole is also questioned. Laws such as in India, that protect only racial and religious groups from being targeted by hate speech while categories such as gender, sexual orientation and disability are not included, can be deemed discriminatory. An abolishment of hate speech prohibitions and an adoption of a counter-speech approach to all forms of hate speech is discussed.

The present thesis addresses the issue as to why the double object construction (e.g., John gave Mary a book) seems to appear in certain languages but not in others. This construction has received much attention in past research in formal linguistics and has played a central role in developing our understanding of the internal structure of the VP. Previous studies generally define the construction with respect to relative linear order of the object complements of the verb and the lack of morphological markings on these objects. We show that these properties are not inherent to the construction and that consequently, the construction exists in a wider variety of languages than previously assumed, particularly French. Along the lines of Goldberg (1995, 2006), we develop a universal semantic definition of the construction, which may be used as a diagnostic to test, systematically and categorically, its presence across languages. In particular, we identify the double object construction in French as, for example, Jean a donné le livre à Marie. We then explain the cross-linguistic structural differences with a Case-driven approach. Specifically, we argue that the inherent dative Case, present in French but not in English, is responsible for the structural differences recognized between the languages. By adopting a minimalist derivation of argument structure (Chomsky 1995, 2000, 2004) and the applicative analysis (Pylkkänen 2002), we are able to determine the syntax of the construction, while eliminating the redundancies and limitations of previous accounts. We present certain resulting predictions related to the grammar, including a generalisation of Case-checking by the low applicative phrase, a syntactic position related to the direct object properties, and universal properties of the construction itself. In all, this thesis offers empirical evidence for the universality of the double object construction and Case-driven syntactic derivation.

The present thesis addresses the issue as to why the double object construction (e.g., John gave Mary a book) seems to appear in certain languages but not in others. This construction has received much attention in past research in formal linguistics and has played a central role in developing our understanding of the internal structure of the VP. Previous studies generally define the construction with respect to relative linear order of the object complements of the verb and the lack of morphological markings on these objects. We show that these properties are not inherent to the construction and that consequently, the construction exists in a wider variety of languages than previously assumed, particularly French. Along the lines of Goldberg (1995, 2006), we develop a universal semantic definition of the construction, which may be used as a diagnostic to test, systematically and categorically, its presence across languages. In particular, we identify the double object construction in French as, for example, Jean a donné le livre à Marie. We then explain the cross-linguistic structural differences with a Case-driven approach. Specifically, we argue that the inherent dative Case, present in French but not in English, is responsible for the structural differences recognized between the languages. By adopting a minimalist derivation of argument structure (Chomsky 1995, 2000, 2004) and the applicative analysis (Pylkkänen 2002), we are able to determine the syntax of the construction, while eliminating the redundancies and limitations of previous accounts. We present certain resulting predictions related to the grammar, including a generalisation of Case-checking by the low applicative phrase, a syntactic position related to the direct object properties, and universal properties of the construction itself. In all, this thesis offers empirical evidence for the universality of the double object construction and Case-driven syntactic derivation.

Dans ce mémoire, nous nous intéressons aux verbes locatifs du bangla. Notre objectif est de faire l'analyse du comportement des verbes locatifs banglas au niveau de l'alternance par rapport à leurs équivalents anglais. Pour ce faire, comme base de données, nous avons choisi les verbes anglais que Pinker (1989) désigne comme orientés vers le contenu; nous avons analysé les verbes banglas appartenant à 8 sous-classes identifiées par Pinker. Selon ce mémoire, dans la plupart des cas, les verbes banglas analysés ne se comportent pas comme leur équivalent anglais: ils n'alternent pas quand le verbe anglais donne lieu à l'alternance, et, fait intéressant, dans la plupart des cas aussi, le verbe bangla permet l'alternance quand le verbe anglais ne le permet pas. Les résultats de nos analyses montrent que la possibilité d'alternance pour les verbes du bangla ne dépend pas toujours de la sous-classe sémantique de mode d'action du verbe, mais de plusieurs autres facteurs linguistiques. Notre analyse des phrases banglas met en évidence que l'alternance locative est liée à l'un ou plusieurs des éléments suivants: (i) la natures des verbes; (ii) leur formation; (iii) le type de COD ou (iv) la préposition impliquée. Dans ce mémoire, nous ne proposons pas de nouvelles analyses relatives aux conditions permettent l'alternance, mais nous espérons que les résultats des analyses présentés dans ce mémoire apporteront de nouveaux points de vue pouvant guider les futures recherches. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : verbes locatifs, objet direct, objet oblique, But-Objet, Thème-Objet, argument, noyau thématique, verbes orientés vers le contenu, verbes orientés vers le contenant, bangla.