Sköndalsinstitutet har bedrivit utbildning sedan 1905, då med kristen diakonal prägel, men genom en lång kamp beviljats statsanslag samt år 1964 fått sin högskolestatus. Med fokus på socialt arbete fick Sköndalsinstitutet år 1993 rätt att examinera socionomer. Idag har utbildning bedrivits i drygt hundra år och numera tillsammans med Ersta och Bräcke som tillsammans utgör Ersta Sköndal högskola Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärosätets kristna prägel och diakonala arv avspeglar sig på utbildningen och hur utbildningen förändrats sedan utbildningen ledde till en socionomexamen år 1993. Källmaterialet jag valt att utgå ifrån är kursplaner på socionomutbildningen mellan åren 1996–2014. De innehåller delkurser termin för termin. Genom att använda mig av en kvalitativ textanalys som metod i granskningen av källmaterialet hoppas jag kunna uppnå mitt syfte att förstå om, hur och varför socionomutbildningen på Ersta Sköndal högskola har förändrats. Genom att vidare använda mig, primärt, av en sekularisering teoretiskt perspektiv vid genomgången av den kvalitativa textanalysens undersökningsresultat min ambition att uppnå en större insikt i de faktorer som påverkat utbildningen i olika riktningar. Mitt resultat visar hur de kristna inslagen inledningsvis är tydliga men att de sedan försvinner helt ur socionomutbildningen. Undersökningens andra del fokuserar på de skillnader mellan utbildningarna, vad som förändras samt de faktorer som, jag ser, ligger bakom förändringarna av det kristna innehållet.

Denna uppsats undersöker hur arbetarrörelsen[1] argumenterar för införandet av en ny grundskolereform som trädde i kraft 1962. Reformen innebar införandet av en gemensam grundskola för alla barn oavsett social och ekonomisk bakgrund. Källmaterialet består av artiklar publicerade i tidskrifterna Tiden och Fackföreningsrörelsen. Undersökningen sträcker sig mellan 1940 – 1950. Tidsavgränsningen beror på att diskussionen om skolan främst fördes innan försöksverksamhet med grundskola infördes 1950. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka argument för en ny grundskolereform artikuleras i arbetarrörelsens två grenar, Fackförbunden, genom tidskriften Fackföreningsrörelsen och Socialdemokratiska Arbetarepartier (SAP) genom tidskriften Tiden, under åren 1940 - 1950? Vilka likheter och skillnader i argumentationen finns i de respektive tidskrifterna?   Resultatet av undersökningen visar att det främsta argumentet för genomförandet av grundskolereformen är det demokratiska och jämlikhets aspekten i reformen. Alla artiklar i undersökningen utgår från ett demokratiskt perspektiv men det finns skillnader i vad som anses vara det mest demokratiska och jämlika sättet att utforma skolan utifrån. Det publicerades fler antal artiklar i Tiden berörande skolfrågan än i Fackföreningsrörelsen. Innehållet i artiklarnas argumentation har analyserats och strukturerats utifrån tre bildningsideal som funnits inom ABF, medborgarbildningsidealet, personlighetsbildningsidealet och det polytekniska idealet. Analysen visar att inom Tidens argumentation finns alla tre ideal representerade och inom Fackföreningsrörelsen endast medborgarbildningsidealet och det polytekniska idealet. [1] Jag är medveten om att arbetarrörelsen är en stor organisation och att anse sig kunna representera hela arbetarrörelsen är övermodigt, då det inom denna uppsats ramar inte finns tid eller utrymme för det gedigna arbete som skulle krävas. I denna uppsats är de skribenter som är representerade genom uppsatsens källmaterial de som representerar arbetarrörelsen. Och det är de som avses när det hänvisas till arbetarrörelsen vidare i denna uppsats.

No description available.

In this thesis, I will look into the relationship between landscape and identity on the island nation of Kiribati, a low lying island nation in the Micronesian region of the Pacific that is currently under threat by climate change. Based on qualitative research from several islands in Kiribati (semi-structured interviews and observations), I explore how landscape and landscape changes, identity, and present and future challenges are perceived by Kiribati residents. Landscape is more than just physical surroundings, encompassing qualities of heritage, memory, skills, knowledge and learning, and there is a strong link between landscape and identity for Kiribati islanders. Respondents stressed the importance of community and the ‘simple life’ as important qualities of life in Kiribati. People still come together frequently in their communities where they discuss issues such as building a new house for someone. Communities have as main purpose helping each other and are based on strong bonds of love and friendship. Respondents defined the simple life as a life without violence, without having to worry about money, without any major natural disasters (apart from climate change), and a life in which people are open and friendly to everyone. When it comes to present and future challenges, most respondents were worried about issues related to environmental changes such as changes in fresh water resources and coastal erosion. Although many respondents felt the effect of these environmental changes and people have become more aware of the link between those and global warming, many residents remained sceptical towards climate change, simply because believing it would make it real. A future challenge respondents were worried about is the risk of having to resettle in the future. They are afraid that this will affect their community, their Kiribati identity, and that it would mean the loss of the simple life. For example, the idea exists that in other countries people will not smile on you on the street and that the only family you will have is your core family. Many people also never had to find a job and this is something that scares them as well. I conclude that landscape is a part of every aspect of life in Kiribati. Therefore it is strongly connected to the sense of identity of Kiribati islanders and many fear what will happen in the case of a radical landscape change.

The purpose of this paper is to examine the impact of the eastern silver crisisin the mid 10th century on the cultural connections and trade routes of the Late VikingAge Sveonic realm. By studying status symbols, such as weapons, glassand the decorative parts of the male and female dress, I expected to find that eastern influencesdeclined in favour of more western elements. This proved to beproblematic. The material indicates a continued strong cultural exchange between the Sveonic realmand theSlavic regions, even though trade clearly shifted westward. My explanation for this is thateven though, and perhaps because of, king and church favoured a shift towards west, the demand for western goods other than silverremained low during the late 10th and 11th century.In addition to this,even though the direction of trade shifted, it was still largely conducted within the Slavic cultural sphere. There is also very little indicating the presence of foreign merchantsother than Slavicand probablyFrisianin early Sigtuna. My explanation for this is that the Sveonsmainly went overseasto sell their merchandise, and that they were forced to do so since Sigtuna,as opposed to Birka, could offer no unique goods which wouldattract foreign merchants.

Humanity has long lived alongside a variety of animals. We have eaten their flesh, utilized their bones for tools and trinkets and learned to care for and appreciate them. When animal remains are ignored or left out in archaeological research, a large part of our common history is left untold. This is especially true in the case of the cave Stora Förvar on Stora Karlsö outside the west coast of Gotland. The cave was first excavated in 1888–1893 by Lars Kolmodin and Hjalmar Stolpe. Their excavations left behind a little more than two metric tonnes of animal bones of various species which since then have not been thoroughly analysed. The equine remains have barely been touched at all. The purpose of this essay is therefore to create an overview of the horse population from inside the cave and determine in what manner they were used by the humans. In order to do so the author will utilise a microarchaeological approach along with ritual theory. Through an osteological analysis combined with literary studies the equine remains and their uses are discussed. Hopefully, this work will add another piece to the puzzle that is Stora Förvar.

The estimation of age is an important aspect in osteoarchaeological analysis. In order to understand people and their fates in past societies, researchers must turn to palaeodemography. Therefore, it is vital that the methods of age estimation, which the foundations of palaeodemographic reconstructions rest upon, are as accurate and reliable as possible. In current Swedish cremation-osteoarchaeology, two methods of age estimation are commonly used: suture closure and relative thickness of the diploë. However, no substantial evaluation of these two methods have been undertaken. This study aims to evaluate the two methods of age estimation of cremated remains, suture closure and relative thickness of the diploë. This was done by testing the two methods on two unburnt populations, Mediaeval city-dwellers from Helgeandsholmen, Stockholm, Sweden, and Middle-Neolithic hunter-gatherers from Ajvide, Gotland, Sweden. Suture closure and proportion of diploë was observed in comparison with age-related changes of the auricular surface of the ilium and the pubic symphysis. Based on the results of the study, possible courses of action were proposed and then applied on cremated remains from a Late Iron Age burial ground on Lovö, Stockholm, Sweden. The results showed significant moderate correlation with age for both methods (0.61 for suture closure and 0.58 for proportion of diploë). However, early stage of suture closure could identify a group consisting of juveniles and young adults, while advanced suture closure could identify a group consisting of middle adults and old adults. These results, which proved to be more reliable than existing methods, can, hopefully, lead to improvements of the assessment of age in cremated remains, and increase our understanding of the fates of people of the past.

This essay analyses the road Runstensvägen that connects the locality of Ösmo withDjursnäs where, which I argue, there would have been a harbour during the Viking age. Theessay deals with the roads connection to rune stones on the road and nearby, burial groundsfrom different time periods, and the names of nearby farms and plots in order to establish thenecessity and vitality of the road for the nearby settlements. Ultimately the essay discussesthe area around Djursnäs and the reasons why a harbour would be built in Djursnäs.

Denna kunskapsöversikt undersöker forskning och hur lärare arbetar med historisk källkritik i historieundervisningen, samt möjliga förklaringar till varför det finns brister i den typen av undervisning. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med källkritik i svensk historieundervisning. Hypotesen som fördes var att lärare som har en god förståelse för vilken typ av källkritisk förmåga läroplanen ämnar att eleverna ska utveckla, möjliggör en utformning av den typen av undervisning som får elever att utveckla den specifika förmågan. För att utveckla den specifika förmågan krävs alignment – länka lärandet, till det som läraren ska bedöma. Utifrån en fokusgrupp, med tre lärare i varje grupp och två intervjuade lärare för de två empiriska undersökningarna som genomfördes. Lärare vittnar om att andra lärare - vare sig det är i matematik eller NO - använt kunskapskravens innehåll för att bygga upp undervisningen, och därmed har ofta syftet – alltså den förståelse lärare vill förmedla - gått förlorad. Med den nya kursplanen är tanken att syfte och centralt innehåll ska hjälpa lärare forma undervisningen, istället för en undervisning som baseras på vilka kunskapskrav som ska bedömas.

The burial type referred to as bundle burials was a rare occurrence during the Neolithic era and little research has been done on the topic. Three graves from the Ajvide/Jakobs site at Eksta parish, Gotland have been identified as this specific type of burial. There are several potential explanations to why this type of burial would potentially occasionally be implemented or why the excavated remains would be found in this types of positions. The purpose of this thesis is to present and search for different explanations to this phenomenon. Furthermore, the main purpose of the study is to explore how taphonomic research can potentially deepen our knowledge regarding rituals and practices of the past, particularly within the field of mortuary archaeology. / Paketgravar under den neolitiska perioden är en ovanlig förekomst och lite forskning har gjorts om ämnet. Totalt tre paketgravar har identifierats vid Ajvide /Jakobs, Eksta socken på Gotland. Det finns många möjliga förklaringar till varför denna typ av begravning potentiellt skulle kunna praktiserats eller varför benelementen skulle kunna påträffats i dessa typer av positioner. Syftet med denna uppsats är att presentera och undersöka olika möjliga förklaringar till detta ovanliga gravskick. Vidare är syftet med studien även att utforska hur tafonomisk forskning potentiellt kan fördjupa vår kunskap om ritualer från det förflutna, framförallt inom gravarkeologi.