Univ., Diss.--Göteborg, 2007. / Enth. 4 Beitr.

Univ., Diss.--Stockholm, 2006. / Enth. 3 Beitr.

Business School, Diss.--Jönköping, 2007. / Enth. 4 Beitr.

Univ., Diss.--Uppsala, 2007. / Enth. 3 Beitr.

Univ., Diss.--Göteborg, 2007. / Enth. 4 Beitr.

School of Economics, Diss.--Helsinki, 2007. / Enth. 3 Beitr.

Dans ce mémoire, nous proposons l’étude des représentations sociales du politique dans la presse quotidienne. Notre objet d’étude est le sens de la nation au Québec dans une période historique où la notion idéologique de nation s’avère un cadre de référence en profonde mutation dans de nombreuses sociétés. Plus particulièrement, nous voulons nous situer au centre des tensions à propos de la représentation sociale nationale en prenant comme observatoire un travail idéologique fédéraliste par des Québécois, qui à la fois se posent comme promoteurs de la nation, et visent une intégration dans un autre espace national et juridique : le Canada. Les résultats de cette étude qualitative sont issus d’une analyse sémantique du discours éditorial du journal La Presse. Nous avons ainsi examiné les différentes catégories de connaissance mobilisées lors de l’évocation de l’espace national, ainsi que la façon dont elles sont organisées au sein du discours lors des deux périodes référendaires, soit en 1980 et 1995. C’est donc dans le cadre d’une sociologie de la connaissance journalistique que nous menons cette étude. Le discours social, à partir de l’étude des théories des représentations sociales et de la sociologie des contenus médiatiques, ne peut se considérer qu’à travers l’ensemble des relations sociales dont il est le produit. Nous nous attachons ici à définir d’une part les spécificités du discours éditorial, et d’autre part les différentes catégories de connaissances utilisées dans notre corpus qui font sens. On perçoit alors, grâce à une description diachronique, l’évolution des représentations sociales ayant a trait à l’espace national québécois entre les deux périodes étudiées. Après avoir défini ce dont on parle lorsqu’il est question de l’espace national, nous nous emploierons à analyser la façon dont ce discours est organisé. Ainsi, nous mettons en avant d’une part, les différentes formes discursives, rhétoriques et argumentatives, mises en place dans le but de persuader et de justifier l’action (le rejet des deux référendums, et l’adhésion aux promesses de renouvellement du fédéralisme), et d’autre part la logique discursive mobilisée consistant à placer la nation comme un objet politique rationnel ou non. En effet, le discours éditorial nous permet de mettre au jour une organisation cognitive de la connaissance, qui à quelques nuances près, est structurée de façon manichéenne entre le rationnel (l’éditorialiste, le fédéralisme, l’économique, l’universalisme, la raison de sens commun) et l’irrationnel (le souverainisme, ses dirigeants n’étant que des rêveurs et des passionnés), se plaçant dès lors dans un rapport de communication politique, plus proche de la propagande que de l’exemplarité réflexive que pose le discours éditorial. / In this paper we will look at socio-political roles in the daily media. The objective of this study is to understand the meaning of national space in Quebec during a historical period of transformation that was taking place in numerous societies. More specifically, we aim to examine the conflict at the heart of the nation’s social role, from the perspective of an ideological federalist work by the Quebecois, who see themselves as promoters of their nation while simultaneously integrated in Canada’s national jurisdiction. The results of this qualitative study come from a semantic analysis of editorial articles from the newspaper La Presse. We have analyzed the different categories of information made available while the national space movement was taking place, as well as how they were organized around views during two referendums in 1980 and 1995. This study is therefore created in a context of socio-journalistic information. The social view points, derived from the study of social roles and sociology in the media, can only be considered in the context of the network of social relationships of which they are a product. Here we are trying to define the meaning of the specifications in editorial views, as well as the various areas of knowledge used in this text. Thanks to a diachronic description we can look at the evolution of social roles within Quebec’s national space between the two periods of time studied. Once we’ve defined our subject concerning national space, we will then analyze the way in which the views are structured. Through this process of identifying the different types of view; rhetorical and argumentative, created to persuade and justify the action (the rejection of the two referendums, and the adhesion to promises of renewed federalism), and the logic of the views used to show the nation as a rational political focus or not. Definitively, the editorial views help us to shed light on the cognitive organization of knowledge, which is almost mechanically structured between the rational (editorialism, federalism, economics, universalism, accepted social thinking) and the irrational (souverainism, having only dreamers and idealists as leaders), situated, since then, in a political debate more resembling propaganda than an admirable initiative proposed by editorial views.

Begreppet beneficial owner finns i artiklarna 10, 11 och 12 i OECD:s modellavtal och är viktigt då det krävs att en part utgör beneficial owner för att denne ska ha rätt till den skattelättnad som erbjuds i de relevanta artiklarna. Då begreppet är oklart har OECD gett ut förslag på nya kommentarer till det i avsikt att klargöra dess innebörd. Uppsatsens syfte är att utreda innebörden av beneficial owner i artiklarna 10, 11 och 12 i OECD:s modellavtal från ett tolknings och tillämpnings perspektiv. Av utredningen framkom att begreppet enbart bör tolkas enligt modellavtalet och att det ska tillämpas i situationer, i vilket en mottagare av en inkomst har en skyldighet relaterad till att vidarebefordra inkomsten till en annan part och därför agerar som en mellanhandel. Om en part har en sådan skyldighet kan denne inte utgöra beneficial owner. I nuläget är dock termen relaterad oklar och författaren anser att den bör klargöras av OECD snarast. Vid utredningen om en part utgör beneficial owner bör först ett legalt tillvägagångsätt användas för att undersöka om det finns en skyldighet relaterad till att vidarebefordra inkomsten i partens legala dokument. Om detta inte hittas bör därefter både ett legalt och faktabaserat tillvägagångsätt användas, vid utredningen av fakta och omständigheter för att se om det finns substans som visar på att parten i praktiken är bunden (som om att parten hade en kontraktuell eller legal skyldighet) att vidarebefordra inkomsten.   Författarens slutsats blev att en part för att utgöra beneficial owner måste vara den som har rätten att använda den mottagna inkomsten efter vilja och även vara den som faktiskt åtnjuter de ekonomiska fördelarna av denna. Vidare måste parten också behandlas som ägaren till inkomsten i skattehänseende i hemviststaten, då en skattelättnad inte bör ges om det inte föreligger en risk för dubbelbeskattning. / The term beneficial owner is contained in articles 10, 11 and 12 in the OECD Model Tax Convention and is of importance since it is required that a party is the beneficial owner in order to be entitled to the tax relief offered in the relevant articles. Since the term is unclear, OECD has published proposals for new comments to clarify its meaning. The purpose of this study is to investigate the meaning of the term beneficial owner in articles 10, 11 and 12 in the OECD Model Tax Convention from an interpretation and application perspective. The investigation revealed that the term should only be interpreted in accordance with the OECD Model Tax Convention and that it aims at a recipient who has an obligation related to forwarding an income to another party and who is therefore acting as an intermediary. If a party has such an obligation, then he cannot be the beneficial owner. At present the term related is unclear and the author thinks that it should be clarified by the OECD as soon as possible. When investigating whether a party is the beneficial owner a legal approach should be used first to examine whether there is an obligation related to forwarding the income in the party's legal documents. If this is not found, then both a legal and factual approach should be used when examining the facts and circumstances in order to see if there is substance to show that the party is in practice bound (as if that party had a contractual or legal obligation) to forward the income. The author's conclusion is that a part to be the beneficial owner must be the one who has the right to use the received income as they wish and also be the one who actually enjoys the economic benefits of it. Furthermore, the party must also be treated as the owner of the income for tax purposes in the State of residence, since tax relief should not be given unless there is a risk of double taxation.

This essay presents a comparative study of the Swedish articles of war of year 1621 and 1683 which aims to, through analysis, assess the extent of the development in Swedish army legislature during the 17th century and to derive the likely underlying causes for this development. The study is in large comprised by a detailed comparison of the two collections of articles of war in order to determine the practical changes to the legislature that occurred between the years that they came into force. / Denna uppsats presenterar en komparativ studie av de svenska krigsartiklarna av år 1621 och 1683 och ämnar att genom analys avgöra vad som förändrades inom svensk krigslagstiftning under 1600-talet samt att härleda denna utveckling till de förhållanden som kan förmodas ha framkallat denna. Studien utgörs till stor del av en detaljjämförelse av de två uppsättningarna krigsartiklar för att avgöra de praktiska förändringar i lagstiftningen som tagit plats emellan de år de trädde i kraft.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ‘vi och dom‘. Västvärlden, i synnerhet Europa och Sverige intar en dominant ställning i textmaterialet och blir på så vis en västerländsk norm. Genom att tilldela aktörer och händelser diverse negativa attribut kan media på så vis ge en orättvis bild av Islam och muslimer, språket är på så vis ett maktredskap. Det är därför viktigt att föra en kritisk diskussion i skolan om hur media påverkar människors förståelse av samhället och religiösa yttringar.  Därav är en undersökning som denna viktig för utbildningsväsendet, för att lyfta hur diskurser har makten att påverka människan och dennes syn på verkligheten och omvärlden.