Spelling suggestions: "subject:"artificielle intelligens/AI""
1 |
Domain Knowledge Management in Information-providing Dialogue SystemsFlycht-Eriksson (Silvervarg), Annika January 2001 (has links)
<p>In this thesis a new concept called domain knowledge management for informationproviding dialogue systems is introduced. Domain knowledge management includes issues related to representation and use of domain knowledge as well as access of background information sources, issues that previously have been incorporated in dialogue management.</p><p>The work on domain knowledge management reported in this thesis can be divided in two parts. On a general theoretical level, knowledge sources and models used for dialogue management, including domain knowledge management, are studied and related to the capabilities they support. On a more practical level, domain knowledge management is examined in the contexts of a dialogue system framework and a specific instance of this framework, the ÖTRAF system. In this system domain knowledge management is implemented in a separate module, a Domain Knowledge Manager.</p><p>The use of a specialised Domain Knowledge Manager has a number of advantages. The first is that dialogue management becomes more focused as it only has to consider dialogue phenomena, while domain-specific reasoning is handled by the Domain Knowledge Manager. Secondly, porting of a system to new domains is facilitated since domain-related issues are separated out in specialised domain knowledge sources. The third advantage with a separate module for domain knowledge management is that domain knowledge sources can be easily modified, exchanged, and reused.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic-2001:27.
|
2 |
Preferensutilitaristisk AGI : En analys av Stuart Russells lösningsförslag på kontrollproblemet / Preference utilitarian AGI : An analysis of Stuart Russell´s suggested solution to the control problemÅnséhn, Ludvig January 2021 (has links)
No description available.
|
3 |
Utveckling av en FAQ chatbot - för frågor om ett program på ett universitetGligorijevic Ilic, Nemanja January 2021 (has links)
The implementation of chatbots and service services is becoming more common. The reason for this is that they are constantly available to answer questions, no matter what time it is. To make one chatbot is not just to write questions and specific answers. Communicating with one chatbot should, as much as possible, look like communicating with another human. The purpose of this report is to create a chatbot that will be used at Luleå university of technology and that will answer questions about system science. Furthermore, the goal is to investigate which design principles should be implemented, their possible concretization, when making chatbots, and possibly coming to new principles. The method used to make the chatbot is Design Science Research Methodology (DSRM). DSRM focuses on solving the problem by creating an IT artifact, which in this case is a chatbot. The result of this work is a created chatbot and design principles that were implemented during the development process.
|
4 |
Artificiell Intelligens som den nya kreatören av reklamfilmWahlgren, Josephine January 2020 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur. / The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.
|
5 |
AI en skrämmande drake eller ett verktyg? : Hur upplevs AI-konstgenerering inom spelutveckling? / AI a Frightening Dragon or a Tool? : How I AI-art Conceived in Game Development?Svärd, Smilla January 2023 (has links)
Artificiell intelligens(AI) har spirit ut sig på flera områden än bara programmering och robotar. Numera används det vid skrivande, musik-skapande, interaktiva chatter och inom den senaste utvecklingen involveras även konst. Många är imponerade över tekniken och resultaten AI:n producerar, men den har också skapat mycket upprördhet och kritik. Framförallt dess användning av upphovsrättsskyddad konst för att träna AI-system ses som ett juridiskt problem, men upprördheten berör ett större område än så. Vart kommer denna ilskan ifrån? Detta arbete har utforskat området kring AI-konst och visuell media, hur det funkaroch framförallt vad spelutvecklare tycker om det. Arbetet går in på om det går att användas konstnärligt problemlöst vid spelutveckling och om det blir det problem med upphovsrätt samt ägarskap av AI-konst.
|
6 |
Personaliserad annonsering och AI: Marknadsförarnas perspektiv på möjligheter och utmaningar : En kvalitativ undersökning om den AI-baserade teknikens potential och begränsningarHansson, Ellinor, Tägtström, Lisa January 2023 (has links)
Titel: Personaliserad annonsering och AI: Marknadsförarnas perspektiv på möjligheter och utmaningar. Problem: Det har blivit en utmaning för marknadsförare att fånga konsumenternas uppmärksamhet i det snabbt föränderliga tekniklandskapet. Personaliserad marknadsföring kan skapa starka kundrelationer och öka synligheten för digital annonsering. Däremot står marknadsförare inför en innehållskris och behöver rätt teknik för att lösa detta problem. Användningen av AI-baserad teknik kan underlätta den digitala marknadsföringen, men det finns inget underlag för vilka faktorer företag måste beakta vid implementeringen. Mer forskning krävs om företags beredskap vid implementering av AI, dess potential och begränsningar, samt användning och acceptans av teknologin inom marknadsföring. Syfte: Syftet med denna explorativa studie är att undersöka vilken potential, samt vilka begränsningar verksamma marknadsförare ser med AI-baserad teknik i sitt arbete med att optimera synligheten genom personaliserad annonsering. Genom att identifiera både potential och begränsningar ämnar studien att utgöra ett underlag för företag vid en eventuell implementering, samt öka förståelsen för hur AI-teknologin används och accepteras inom marknadsföring. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod som innefattade åtta semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna metod var att ge den intervjuade individen utrymme att uttrycka sina åsikter och tankar på ett flexibelt sätt, vilket öppnade upp för nya insikter och idéer. Tematisk analys användes för att analysera data, och fokus låg på att identifiera mönster och teman i materialet. Slutsats: I denna studie har flera faktorer identifierats som är förknippade med både potential och begränsningar. AI-baserad teknik har potential att frigöra tid för marknadsförare, ge möjlighet till specialisering, förbättra text och bild i annonser, förenkla personaliserat innehåll, öka synligheten på annonser, skapa förutsättningar för tillväxt, samt effektivitet genom automatisering. Dock finns det begränsningar som företag bör ha i åtanke, vilket är att informationssäkerheten är inte tillräckligt utvecklad, att AI-baserad teknik inte kan ersätta den mänskliga faktorn, inlärning av diskriminering, kunskapsbrist kring användning, ineffektivitet vid implementering i fel syfte, kostnad i förhållande till risk, samt rättsliga frågor kring upphovsrätt. Acceptansen av AI-baserade verktyg varierar bland företagen på grund av kompetensbrist. Studien visar att användningen av AI-baserad teknik är begränsad, men förväntas bli standardiserad i arbetet med personaliserad marknadsföring.
|
7 |
Användning av ChatGPT i matematikundervisning : En studie om möjligheter och utmaningar med ChatGPT / Use of ChatGPT in Mathematics Education : A Study on Opportunities and Challenges with ChatGPTHussain, Leon January 2024 (has links)
Detta examensarbete undersöker användningen av ChatGPT i matematikundervisning, med fokus på att kartlägga de möjligheter och utmaningar uppstår. Genom en kvalitativ litteraturstudie analyserades en mängd olika artiklar i syfte att identifiera hur integration av ChatGPT går till och vilka konsekvenser det kan medföra för både lärare och elever. Studien visar att ChatGPT har potentialen att erbjuda skräddarsydd feedback som kan leda till en mer effektiv inlärning för elever. AI som ChatGPT kan underlätta lektionsplanering, skapa anpassade övningsproblem och hjälpa elever att utveckla problemlösningsförmåga och analytiskt tänkande. Arbetet identifierade dessutom att ChatGPT kan bidra till en ökad förståelse för matematikämnet genom exempelvis samarbetsinlärning. Utöver dessa möjligheter identifierades även ett flertal utmaningar. Dessa inkluderade en risk för elever att bli beroende av AI-hjälpmedel, vilket kan leda till ett minskat självständigt tänkande. det kan även innebära en risk att ChatGPT ger felaktiga svar och kan behöva kompletteras med handledning från en lärare. Sammanfattningsvis visar detta examensarbete att ChatGPT kan fungera som ett värdefullt verktyg för både elever och lärare i matematikundervisningen, men att det är viktigt att balansera dess användning med traditionella undervisningsstrategier.
|
8 |
Mellan människa och maskin : En kvalitativ studie om artificiell intelligens påverkan på yrkesidentiteten och framtidens arbetsliv inom IT-branschen / Between Human And Machine : A Qualitative Study on Artificial Intelligence's Impact on Professional Identity and Future Working Life in the IT IndustryBravo, Danielle, Makeeva, Yulia January 2024 (has links)
Syftet med studien är att fördjupa förståelsen om vilka upplevelser och attityder kring artificiell intelligens som kan inverka på IT-anställdas yrkesidentitet både idag och i framtiden. Vi tog kontakt med ett IT-konsultföretag och genomförde sju intervjuer med organisationens anställda. Datainsamlingen skedde genom en halvstrukturerad intervjuguide. I vår teoribakgrund har vi utgått ifrån en Teknikacceptansmodell (TAM), begreppet affordances, Goffmans identitetsteori samt en modell av interaktionen mellan arbete och identitet. Resultatet visar att samtliga respondenter använder sig av den generativa typen av AI där majoriteten är positivt inställda till tekniken och ser den som ett stöd och verktyg i det dagliga arbetet. De anställda ser artificiell intelligens som en bidragande och stärkande faktor i relation till deras yrkesidentitet idag, där AI som verktyg stöttar och frigör mer tid för kreativa, meningsfulla och relationsskapande arbetsuppgifter. Majoriteten av de anställda är positivt inställda och ser AI som en stärkande faktor för yrkesidentiteten i framtiden. Däremot fann vi en viss oro kring jobbförlust och professionell avkvalificering i framtiden, där AI:s potentiella kapacitet kan orsaka lidande för de IT-anställdas yrkesidentitet.
|
9 |
Artificiell intelligens som verktyg och ämne i gymnasiet : En intervjustudie bland lärare och elever på skolor i Karlstad och Örebro / Artificial Intelligence as a tool and subject in Swedish Upper Secondary SchoolDeprem, Mehmet January 2024 (has links)
Studien undersöker hanteringen av generativ artificiell intelligens i utbildningssammanhang bland lärare och elever inför att det kan erbjudas som ämne i svenska gymnasieskolor. Beslutet att kunna erbjuda ett AI ämne i gymnasieskolor har tagits från Skolverket. Syftet med studien är att undersöka hur generativ AI används i undervisningssammanhang vid Sundsta-Älvkulle gymnasiet i Karlstad och det tekniska Tullängsgymnasiet i Örebro, samt om införandet av artificiell intelligens som ämne skulle kunna bidra till ett gemensamt förhållningssätt och ett reflekterat användande hos eleverna. För att uppfylla syftet med studien utforskades tre huvudområden som utgör undersökningsfrågorna. På vilket sätt används generativ AI för närvarande i undervisningen? Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att undervisa AI som ämne i skolorna? Hur kan införandet av AI som ämne påverka elevernas förståelse för användning av generativ AI som verktyg? Författaren av studien har valt en kvalitativ inriktad forskning genom att samla in material, studera tidigare forskning och utföra semi-strukturerade intervjuer där totalt 12 personer intervjuades, 3 lärare och 3 elever från respektive gymnasieskola för att besvara studiens undersökningsfrågor. Resultatet visar att användningen av generativa AI-verktyg förekommer både bland lärare och elever där majoriteten av lärarna anser att det underlättar i arbetet för att utforma lektioner. Elevernas användning är utbredd där samtliga elever använder generativa AI-verktyg. Lärarna ser ett behov av utbildning kring artificiell intelligens för att kunna stödja eleverna i att använda verktygen på ett reflekterat sätt och ser potentialen som det kan medföra i elevernas studier. I de två gymnasieskolorna finns det olika utmaningar när det gäller undervisning i ett AI ämne. Gymnasieskolan i Karlstad kommer att erbjuda ämnet höstterminen 2024 och vid det tekniska gymnasiet i Örebro finns redan ett AI ämne sedan tidigare. Studien visar att det finns utmaningar med att hinna implementera AI som ämne och utveckla den kompetens som krävs i Karlstad, kritik riktas även mot de behörighetskrav Skolverket tagit fram för att lärare ska få undervisa i ämnet. Att kunskaper för Sveriges elever är viktiga finns det en gemensam syn kring i de båda gymnasieskolorna och för att kunna skapa ett gemensamt förhållningssätt krävs det utbildningar om AI som är ämnesspecifika för lärare på gymnasieskolorna.
|
10 |
Sjukvårdskris och svalt mottagande av AI, hur går det ihop? : En fallstudie i vilka faktorer som har störst påverkan på införandet av artificiell intelligensForslund, Lia, von Mentzer, Sofia January 2020 (has links)
Det svenska sjukvårdssystemet är konstant under hög press och situationen benämns ofta i media som en sjukvårdskris. Radiologin är en av de medicinska discipliner som drabbats av en kontinuerligt ökande arbetsbelastning och personalbrist. Detta sätter sjukvården i en situation att konstant tvingas väga effektivitet mot kvalitet. Trots höga förväntningar på att innovationer som Artificiell Intelligens (AI) ska kunna bistå behoven, används AI idag i en mycket begränsad utsträckning. Denna studie syftar till att utreda påverkande faktorer för införandet av AI inom radiologin. För att besvara arbetets forskningsfråga har HA Adoption-Decision Model, en modifierad version av det väletablerade Technology-Organization-Environment Framework (TOE), tillämpats. Ramverket innefattar tre kontexter; teknologisk, organisatorisk och extern kontext. Varje kontexts delaspekter, så kallade faktorer, följer under respektive kontext. Dessa tio faktorer utvärderades för att besvara studiens forskningsfråga om vilka faktorer som har störst påverkan på införande av AI inom radiologi. Genom att förena tidigare forskning med resultatet från sex intervjuer visade sig affärsvärde , strategisk lämplighet , ledningsstöd och reglering av datahantering ha störst påverkan. Avslutningsvis presenteras ett förslag om att introducera en elfte faktor, IT-mognad, till ramverket.
|
Page generated in 0.1114 seconds