I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut?   Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen.   Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion. Många av eleverna använder datorerna för att visa varandra saker som de sen diskuterar kring. Den sociala responsiviteten visade sig tydligt vid dessa tillfällen. Datorn som en gemensam symbol och en gemensam aktivitet verkade vara en betydelsefull interaktionsritual för eleverna. Vid andra tillfällen verkade datorn istället vara ett hinder för interaktionen. Eleven uppträdde då passivt i interaktionen och deltog i mindre utsträckning eller inte alls. De blev asocialt responslösa. Interaktionsritualen blev i dessa fall misslyckad.   Nyckelord: Bärbar dator, raster, social responsivitet, asocial responslöshet, interaktionsritualer / In this study I examine pupils´ face-to-face interaction when the laptop is there. The purpose is to see how the laptop impacts the interaction between students at breaks. My research questions are how and when pupils are social responsive respectively asocial responseless and also what the rituals of interactions look like.   I have used a qualitative method to answer my purpose and questions. I interviewed five pupils in year one of upper secondary school in Karlstad and also conducted three observations.   The study shows that the laptop is an impediment but also an asset in the interaction between students at breaks. Many pupils use their laptops to show each other things which could start a discussion. Social interaction was very evident at these moments. The laptop as a symbol and a common activity seemed to be an important interaction of ritual for the pupils. At other occasions the laptop seemed to be an impediment for the interaction. The pupils then became passive and participated less or not at all. He or she became asocial responseless. The interacion ritual then failed.   Keywords: Laptop, breaks, social response, asocial responseless, interaction ritual

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation. Resultatet visar att en typ av destruktiv konflikt kan grunda sig i personers förmåga att förhålla sig asocialt responslösa vilket innebär att parterna inte kommunicerar med varandra. Detta kan komma att präglas av defensiv kommunikation samtidigt som utomstående delar av arbetsgruppen riskerar att påverkas negativt. En konstruktiv konflikt har sin grund i personers förmåga att förhålla sig socialt responsiv, för att genuint kunna lyssna på och samtala med motparten inom samarbetskommunikation. Detta kan medföra ett bevarande av sociala band och personligt välbefinnande på arbetsplatsen.

Formuodami savo gyvenimo vertybinius orientyrus vaikai yra trapūs, lengvai pažeidžiami, neturintys savo tvirtos nuomonės. Tuo metu jiems labai svarbu nesuklysti. Todėl labai svarbu, kokioje šeimoje bei aplinkoje auga vaikai, nes vaikų gyvenimo vertybiniai orientyrai formuojami šeimoje. Tik darnioje, mylinčioje šeimoje, galima išugdyti dorą asmenybę, kuri sugebėtų atsispirti aplinkos įtakai. Pakitus socialinei ir ekonominei situacijai Lietuvoje, ne visos šeimos sugeba prisitaikyti prie naujų gyvenimo sąlygų, todėl daugėja asocialių šeimų ir juose augančių vaikų. Asocialūs tėvai perduoda savo vaikams neatitinkančią visuomenėje vertybinių orientyrų sistemą. / The young child is not stable as a person in this time period. He does not have the feeling about the real world, he doesn't have his own mind and usual he is a vulnerable. It is very important do not make a mistake on this time period. The people which are around the child often show bad examples.The parents from asocial family is giving for the children the system of asocial value. As long as the children lives in the asocial family as quick he takes the parents experiens and start living the same life like they. If it is normal to drink alkohol, fight, beggar, stealing, recket and etc. so for the young child it will be normal as well, becouse all his life he saw only that examples. So we can state, that the system value of the asocial child and his parents, are asocial as well.

Lietuvoje sparčiai daugėja asocialiai besielgiančių vaikų. Daugelis tokių vaikų patiria stresą, kurį bando išspręsti vartodami alkoholį, narkotines medžiagas, praleidinėja pamokas ar pradeda vykdyti įvairius nusikaltimus. Tačiau svarbiausias klausimas išlieka kaip šeima gali įtakoti tokį vaikų elgesį? Šiandien akivaizdu, kad šeima yra itin sudėtingas tyrimo objektas, ne veltui ji atsiduria daugelio mokslo šakų akiratyje, ją įvairiais aspektais analizuoja demografai, sociologai, psichologai, edukologai, teologai, teisininkai ir pan. Tačiau labai sunku ištirti šeimoje nusistovėjusius bendravimo įpatumus, kurie turi didelę įtaką mūsų vaikų socialiniam išsivystimui. Šeima tai pagrindinis objektas, kuris turėtų užkirsti kelią vaikų asocialiam elgesiui. Tyrimo tikslas - nustatyti tėvų įtaką vaikų asocialiam elgesiui. Tyrimo objektas - tėvų įtaka vaikų asocialiam elgesiui. Tyrimo uždaviniai: 1) Nustatyti, ar vaikai ir jų tėvai dalinasi problemomis, pasakoja apie savo jausmus; 2) Išsiaiškinti, ar tėvai savo vaikams suteikia informacijos, lytinio švietimo, alkoholio ir narkotinių medžiagų pasekmių organizmui, klausimais; 3) Sužinoti, ar paaugliai pasitiki savo tėvais; 4) Nustatyti, ar paauglių ir jų tėvų bendravime dažni konfliktai ir įžeidinėjimai; 5) Išsiaiškinti, ar tėvai skiria pakankamai dėmesio savo vaikams. Išvados: 1. Vaikai neturintys elgesio problemų, statistiškai patikimai labiau linkę dalintis savo problemomis, išsipasakoti savo jausmus tėvams, nei paaugliai, turintys... [toliau žr. visą tekstą] / Asocial children behaviour is growing rapidly in Lithuania. Many of these children experience stress, which is trying to solve by using alcohol, drugs, nonattendance school or launching a variety of crimes. However, the main question remains how family can influence children asocial behaviour? Today, it is obvious that the family is a very complicated research object, it is in variety range of science which is analized by demographers, sociologists, psychologists, educators, theologians, lawyers and etc. However, it is very difficult to investigate steady communication in family, which have major impact on our childen social development. Family is the main object, which should prevent children asocial behaviour. Research goal - analyze family influence on children asocial behaviour. Research object - family influence on children asocial behaviour. Research tasks: 1) find out whether children and their parents share their problems and talk about their feelings; 2) find out whether parents give their children information about sex education, alcohol and drugs effect on body; 3) find out wheter children trust their parents; 4) find out whether children and their parents have frequent conflicts and insults; 5) find out whether parents give sufficient attention to their children. Conclusions: 1. Children who do not have behavioral problems, significantly more likely to share their problems, tell their feelings to parents than teens with behavioral problems. 2. Statisticaly... [to full text]

Recent years have seen a dramatic increase in podcast listening in Sweden. As a result, podcasts has become attractive in marketing purposes among enterprises and organizations. It has also been revealed that the messages about products advertised in podcasts not only spread among the listeners, but also among their friends when publishing on social media. Research in this area has shown that messages spread on social media is a process which not only involve the transmitter and the receiver but also a third party, that is other individuals in the receivers network. This study reveals possible reasons to how and why listeners of the podcast spread commercial messages on social media. In order to identify general trends and to acquire an understanding of the phenomenon about podcasts a case study on Fredagspodden, produced by Hannah Widell and Amanda Schulman, was done. The purpose was to spread light on how and why listeners spread messages regarding the product placement of the producer’s own products, the Perfect Day wines, on social media. This study’s most significant finding is how listeners of the podcast tend do have a greater acceptance towards advertising messages regarding the producers own products when they experience the producer as a friend. Because of this parasocial relationships the listeners also seem to become more willing of spreading the commercial messages on social media. To visualize this process of communication we have created a model called Several-step-hypothesis. / Poddradiolyssnandet har ökat i Sverige under de senaste åren. Till följd av detta har poddradion blivit en attraktiv kanal för företag och organisationer att utnyttja i marknadsföringssyfte. Det har dessutom uppdagats att reklambudskap som annonseras i poddar inte enbart når dess lyssnare, utan att lyssnarna även sprider budskapen vidare på sociala medier. Forskning inom detta område har visat att budskapsspridning genom sociala medier är ett skeende som inte bara involverar sändare och mottagare utan även en tredje part, det vill säga andra individer i mottagarens nätverk. I denna studie redogörs för hur och varför lyssnare av poddradion sprider reklamens budskap vidare på sociala medier. För att finna generella tendenser och införskaffa förståelse om fenomenet kring poddradion genomfördes en fallstudie på Hannah Widell och Amanda Schulmans podd Fredagspodden. Där undersöktes hur och varför lyssnarna spred budskap om producenternas produkter, vinerna Perfect Day, vidare på sociala medier. Studiens mest slående resultat är hur lyssnare, då de upplever poddradioproducenten som en vän, tenderar att sprida reklambudskap om dennes produkter vidare på sociala medier. Det handlar alltså om hur parasociala relationer kan öka lyssnarens acceptans till reklam i poddradion då det gäller producentens egna produkter. För att gestalta hur reklambudskapen sprids på sociala medier har vi skapat en modell vid namn Flerstegshypotesen.

The aim of this work is to create a functional specification of mobile application newly emerging asocial network for generating meetings with friends. Generating will be divided into two phases. In the first phase, we will use a mathematical model which will generate appointments with those friends that the user meets the least. In the second phase, we will use a mathematical model and multi-criteria decision making process for invitation of maximum number of friends to this meeting. Using graph theory, we will develope an algorithm which will optimize the computing system over all its users. And finally, we will define functionality for meeting friends in partner establishments in the city, which will use the principle of finding the shortest path.

The purpose of this dissertation is to extend General Strain Theory (GST) to examine prosocial, asocial, and antisocial behavior in response to bullying. In GST, Agnew (1992; 2001; 2013) asserted that negative emotions can lead to criminal or aggressive coping but there are a number of factors that increase or decrease the propensity to respond aggressively (Agnew, 1992; Richman & Leary, 2009). In this dissertation, I examine whether and how rejection (operationalized as bullying victimization) is associated with aggressive responding as opposed to prosocial (e.g., befriending others) or asocial (e.g., avoiding people and social events) responding. This dissertation consists of three studies testing theoretical variables of bullying victimization as well as behavioral responses to four types of bullying: physical, verbal, relational, and cyber. Study 1 of this dissertation examines risk and protective factors for types of bullying victimization. Study 2 applies GST to test the effect of social support, or the availability of alternative relationships (i.e., having others to count on or turn to for social support), on responses to four types of bullying. Study 3 tests the effect of power dynamics on responses to physical and relational bullying. In conducting this research, I hope to: 1) integrate interdisciplinary bodies of literature to examine risk and protective factors of bullying victimization and behavioral responses to bullying and 2) improve understanding of how these experiences are affected by the power dynamics involved in bullying. Overall, the results of this dissertation suggest that types of negative emotions and behavioral outcomes vary by type of bullying victimization. Cyber bullying was found to have more negative consequences than any other form of bullying. Across all four forms of bullying, social support was found to be associated with an increased likelihood of youth engaging in prosocial behavior. Implicit power, or the perception that one’s bully has a high social standing at school, significantly influenced responses based on the type of bullying. However, even when controlling for power dynamics, social support was still associated with increased prosocial behavior in response to bullying victimization. Theory and policy implications are discussed.

世紀転換期(1880～1930)ドイツ・バイエルンでのシンティ・ロマ(「ジプシー」)に対する政策の変遷について、当地の警察行政関連の一次史料を用いた実証研究。ナチス期の政策モデルが紆余曲折を経てヴァイマル期に形成された点、ナチス期・ヴァイマル期の政策は、規模や性質の面で隔たっているが、シンティ・ロマと「労働忌避者」を「怠惰」で「反社会的」と見なし、警察権限による労働収容を科すという思想の面で通底している点を指摘している。 / This doctoral dissertation analyzes the relationship between the German society and the minority group, who were called "Zigeuner" (Gypsy; Sinti and Roma), from 1880 to 1930. It also considers the problem of continuity in German history: the reason of enactment of the barbarian law "Zigeuner und Arbeitsscheuengesetz" (i.e., the law against Gypsy and the work-shy in 1926), which was later in Nazi regime applied to social exclusion of "Asoziale" (Asocial). This barbarian law was crystallized because of various social changes such as urbanization, scientific development including racism, nation building with "Freizügigkeit" (freedom of domicile) and reform of social welfare. / 博士(経済学) / Doctor of Economics / 同志社大学 / Doshisha University