Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elevers lärande kan synliggöras och stödjas med formativ bedömning, samt hur elevers delaktighet i lärandet kan stöttas med formativ bedömning i NO-undervisning i skolans tidigare år. Metoden för detta arbete har varit en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökning och analys av tidigare forskning har genomförts på ett systematiskt sätt. Litteraturen har sökts i databaserna Summon, ERIC Ebsco, avhandlingar.se, DiVa och NorDiNa. Sökresultatet mynnade ut i åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. För att synliggöra och stödja elevers lärande visade sig bland annat klassrumsprocesser, gruppdiskussioner, elevarbeten, lärarens ämneskompetens, tydliggörande av mål samt begreppsanvändande vara betydelsefulla faktorer i relation till formativ bedömning. Formativ bedömning väcker intresse som en metod gynnsam för lärande, och fler studier behöver göras för att öka kompetensen och säkra kvalitén med denna metod.

This dissertation deals with the didactic consequences of assessment for learning (AfL) in the subject of physical education and health (PEH) at three upper secondary schools in Sweden. The purpose of the study is to investigate how assessment for learning is realised in PEH and what triadic relations between the teacher, student and subject content are established in the formative assessment practice. The empirical material consists of group reflections within a Teacher Learning Community (TLC) as well as field studies, including lesson observations and semi structured interviews with both students and teachers. In the first step of the analysis the material is categorized by means of the five key strategies (Wiliam, 2010a), in order to identify different ways of working with AfL in upper secondary PEH. The second step is a combination of a governmentality (Foucault, 1978/1991b), a performativity (Ball, 2003) and a didactic (Hudson, 2002) analysis, which illuminates what triadic relations are established under different conditions of governance. The findings highlight five fabrications of AfL in PEH, named after their most prominent features or functions, AfL as: i) Empowerment, ii) Physical Activation, iii) Grade Generation, iv) Constructive Alignment, v) Negotiation. ”Among the products of discursive practices are the very persons who engage in them” (Davies & Harré, 2001, p. 263). Accordingly, different teacher and student subjects as well as characteristics of the subject content are constituted in each of these fabrications. Moreover, the so called ‘backwash effect’ (Torrance, 2012) implies that the contrasting versions of AfL promote different kinds of learning, such as: i) increased autonomy, ii) participation in a community of practice, iii) criteria compliance, iv) acquisition of prescribed abilities, v) group development. However, the big idea of AfL is to adapt the teaching to the students and not the students to the knowledge requirements. Hence, this dissertation could serve as a basis for discussion on possible didactic implications of AfL in PEH.

The aim of this study is to investigate how learning intentions are sheared and clarified during lessons, as a part of formative assessment. Studies have shown that the capability of formative assessment is an important part of teacher quality and that clarifying the intention with the lessons promotes the activity in the classroom. My study is going to focus on mathematic in a second grade class. The three questions that I am going to investigate are: How learning intentions and criteria for success are sheared and clarified in the instruction in mathematic? How do the pupils describe what the learning intentions in mathematic are? How do the pupils describe how they get to know the learning intentions in mathematic?   The method that I have used to investigate the first question is observation of eight lessons in mathematic, in two different mathematic groups. The second and third questions focus on the pupils and interviews with pupils are therefore used to investigate them.   Formative assessment and strategy one, clarifying and shearing learning intentions and criteria for success are used as a theoretical framework in the analyze of the results. The conclusions I have reached are that the mathematic book is a big prat of the lessons and both the teacher and the pupils make it seem like the main intention of the lessons. A summative test was done during the study and it indicated that high scores seem to be more in focus than the knowledge and understanding. Almost all the pupil that I interviewed describe their IUP-intentions (plan for individually developing) that they have been given in the beginning of the year. The pupils were not sure what the intentions meant and told me that they never used them after they get them, which they do in the Swedish education.

Online learning, which began in the area of tertiary and adult learning and professional development, has been spreading rapidly as an alternative way for students to pursue learning in the K-12 sector. While adult learners may be expected to be more experienced students and cope with the variations in the implementation of online learning, younger K-12 students need a more structured approach to organize their online learning experiences. Formative assessment has been promoted as a means of enhancing all learning, including online learning. This study explored the use of the formative assessment process in the design and facilitation of an asynchronous discussion among high school students. The community of inquiry model provided a lens for the evaluation of the learners' experiences, and students' cognitive presence was assessed in this quasi experimental study. The study addressed whether implementation of an assessment for learning approach in the design and facilitation of an asynchronous discussion would result in significant differences in cognitive presence messages. Content analysis was used to classify discussants' statements according to levels of cognitive presence. Chi-squared analysis was performed to determine independence among levels of cognitive presence and assessment for learning. The findings indicated that there was a significant relationship between the incidence of different levels of cognitive presence statements and assessment for learning. The findings also suggested a way to empower K-12 online learners to play a more significant role in their learning and make their experiences more impactful. However, study with more diverse populations and incorporating measures of achievement is recommended.

<p> </p><p> </p><p> </p><p>Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar. För att kunna utforma dessa omdömen på tillfredsställande sätt behövs djupare kunskaper om bedömningsbegrepp.</p><p> </p><p>Denna studie är en forskningsöversikt, en analytisk undersökning av aktuell forskning kring bedömningsbegreppet. I översikten problematiseras bedömningsbegreppet inom skolans värld för att tydliggöra hur olika former av bedömning definieras och används inom svensk och anglosaxisk forskning. Undersökningen omfattar 48 källor, varav 27 svenska. Dessa har analyserats genom en studie av definitioner, argument, formuleringar, författarnas perspektiv och eventuella personliga ställningstaganden, samt om de är att betrakta som problematiserande eller enbart konstaterande.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det inom den anglosaxiska forskningen, som dominerar den internationella forskningen kring bedömning, finns en betydligt högre grad av problematisering och diskussion kring bedömningsbegrepp än inom svensk forskning. Inom svensk forskning är det istället lätt att tro att det råder konsensus i hur man tolkar och förstår bedömningsbegrepp. Denna villfarelse skapas av en brist på definitioner och en avsaknad av diskussioner kring begrepp. Istället problematiseras summativ bedömning i form av betyg utifrån frågan om likvärdighet, en diskussion som saknas i anglosaxisk forskning.</p><p> </p><p>Vid en jämförelse av svensk och anglosaxisk forskning kring bedömning framträder en tydlig skillnad i fokus, även om svensk forskning börjar närma sig ett anglosaxiskt perspektiv. Detta genom att inta ett övergripande perspektiv på bedömning istället för att se formativ och summativ bedömning som separata företeelser. Att tala övergripande i termer av kunskapsbedömning innebär dock inte att svårigheterna för bedömning att uppfylla kraven för att tillskrivas såväl formativ som summativ karaktär försvinner Detta är något som den anglosaxiska forskningen tydligt vittnar om.</p>

Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar. För att kunna utforma dessa omdömen på tillfredsställande sätt behövs djupare kunskaper om bedömningsbegrepp.   Denna studie är en forskningsöversikt, en analytisk undersökning av aktuell forskning kring bedömningsbegreppet. I översikten problematiseras bedömningsbegreppet inom skolans värld för att tydliggöra hur olika former av bedömning definieras och används inom svensk och anglosaxisk forskning. Undersökningen omfattar 48 källor, varav 27 svenska. Dessa har analyserats genom en studie av definitioner, argument, formuleringar, författarnas perspektiv och eventuella personliga ställningstaganden, samt om de är att betrakta som problematiserande eller enbart konstaterande.   Resultatet visar att det inom den anglosaxiska forskningen, som dominerar den internationella forskningen kring bedömning, finns en betydligt högre grad av problematisering och diskussion kring bedömningsbegrepp än inom svensk forskning. Inom svensk forskning är det istället lätt att tro att det råder konsensus i hur man tolkar och förstår bedömningsbegrepp. Denna villfarelse skapas av en brist på definitioner och en avsaknad av diskussioner kring begrepp. Istället problematiseras summativ bedömning i form av betyg utifrån frågan om likvärdighet, en diskussion som saknas i anglosaxisk forskning.   Vid en jämförelse av svensk och anglosaxisk forskning kring bedömning framträder en tydlig skillnad i fokus, även om svensk forskning börjar närma sig ett anglosaxiskt perspektiv. Detta genom att inta ett övergripande perspektiv på bedömning istället för att se formativ och summativ bedömning som separata företeelser. Att tala övergripande i termer av kunskapsbedömning innebär dock inte att svårigheterna för bedömning att uppfylla kraven för att tillskrivas såväl formativ som summativ karaktär försvinner Detta är något som den anglosaxiska forskningen tydligt vittnar om.

The aim of this study was to analyze the assessment of the primary school, from the teacher’s perspective. There has been an ongoing discussion regarding assessment and about the purposes of assessment for a long time. But there is a paucity of research on what teachers believe about. This study examined primary teachers’ beliefs on major purposes of assessment. Assessment is the process of gathering and interpreting information about students’ learning. The main purpose of assessment is to stimulate and encourage students' cognitive and social development. There are several types of assessment but the most relevant for this study is: assessment of learning (summative assessment) and assessment for learning (formative assessment). Assessment of learning looks at a student’s performance or presentation on a specific task or at the end of a part of teaching and learning. Assessment for learning should be used as a regular part of teaching and learning. The information teachers’ gain from assessment activities should be used to shape the teachers future teaching and that assessment for learning should be an essential and integrated part of the teaching and learning process. The main intention with assessment is to allow for students to demonstrate what they know and can do. It is also important that students are involved in the assessment process This study is based on interviews and qualitative research studies. I interviewed four teachers from two different schools.

It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs. It also shows that teachers find it difficult to identify the students who have general learning difficulties. It also emerged that there are teachers who do not believe that the action program helps students in need of special support, that educators believe that it depends on many different factors if the action program becomes to support the students or not. One factor are including the teachers themselves. Conclusions to be drawn from the survey is such that it is the pedagogue attitude toward the action program that governs whether it helps the student in need of special assistance or not. A further conclusion is that the action programs structure are similar to the formative assessment within the assessment theory, assessment for learning. / Det har i olika forskningssammanhang framkommit att åtgärdsprogrammen inte alltid fungerar som de ska, trots att det finns tydliga direktiv om hur åtgärdsprogrammen ska utformas och användas. Syftet med detta examensarbete var att belysa vilka processer som sker innan ett åtgärdsprogram upprättas samt på vilket sätt dessa processer leder till det åtgärdsprogram som ska ge eleven det stöd som han eller hon behöver. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger har jag försökt besvara de frågeställningar som jag utifrån detta syfte utformat. De frågeställningar jag utgått ifrån var: Vilken typ av utredning, kartläggning sker om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen? Påverkas utformandet av åtgärdsprogrammet utifrån den utredning, kartläggning som gjorts? På vilket sätt stödjer åtgärdsprogrammet eleven som är i behov av särskilt stöd? Resultatet av min undersökning visade att den kartläggning som görs inför ett åtgärdsprogram är väldigt individfokuserad och att kartläggningen sällan visar på lärarens roll eller skolmiljöns betydelse för eleven som hamnar i behov av särskilt stöd. Det visar även att pedagogerna upplever svårigheter att kartlägga de elever som har generella inlärningssvårigheter. Det visade även att det finns pedagoger som inte anser att åtgärdsprogrammet hjälper elever i behov av särskilt stöd, att pedagogerna anser att det beror på många olika faktorer om åtgärdsprogrammet blir till något stöd för eleverna som är i behov av stöd eller inte, däribland pedagogerna själva. Slutsatser som kan dras av undersökningen är till exempel att det är pedagogens inställning till åtgärdsprogrammet som styr om det hjälper eleven som är i behov av särskilt stöd eller inte. En ytterligare slutsats var att åtgärdsprogrammens uppbyggnad liknar den formativa bedömningen inom assessment teorin, bedömning för lärande.

The purpose of this study was to investigate formative assessment and formative feedbacks effects on students. One teacher describes through interviews her experiences of formative assessment and feedback. Also the students' perceptions are described. It is examined through observations, how different types of feedback is communicated by the teacher to the student and among students. This study wanted to highlight the effects formative assessment and formative feedback may have on their learning and motivation. This with particular interest in the Swedish lessons. I chose to concentrate on this following questions: What types of feedback communicates from teacher to student, and students among each other? How does one teacher describe her feedback and how it affects student motivation and learning process? What is the student’s thoughts on the feedback they give and receive from each other and how it affects their motivation and learning process? Formative assessment includes five strategies that shape the students to reach the goal in which three actors are involved. Those are the teacher, other students and the pupil. One of the five strategies is formative feedback, that can identify and provide the student information which helps the student to gain insight on how a task should be solved. Different types of feedback are identified by Hattie and Timperley and had the function as analyses tools in this study. The method of this study was qualitative, though I have done observations in one classroom of 26 students for five days and interviews with one teacher and 10 pupils in the school year 3 (9-10 year-olds). The result showed that the teacher used mostly process-oriented feedback and the pupils became to use it through time. The result also indicated that the students' learning process and motivation was affected to the extent that they were more independent, seeking feedback from peers and became more engaged in the lessons with time.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares uppfattning av återkoppling i gymnasieskolan. Utifrån Hattie och Timperleys teori om återkopplingsnivåer samt Gibbs och Simpsons Assessment Experience Questionnaire (AEQ) har en kvantitativ enkätundersökning genomförts på en gymnasieskola. Hattie och Timperley har tagit fram fyra återkopplingsnivåer som på olika sätt kan påverka elevens möjlighet att tillgodogöra sig lärarens återkoppling och använda den på ett positivt sätt. De fyra nivåerna är: återkoppling på uppgiftsnivå, återkoppling på processnivå, återkoppling på självreglerandenivå och återkoppling på person. Den sista är den som är minst effektiv och kan vara kontraproduktiv. Den bästa nivån, som är mest effektiv, är den på självreglerandenivån.  Metod som använts i undersökningen är en kvantitativ enkät som genom en pragmatisk ansats även är tolkande i sin konstruktion och analys.   Resultatet visade att elever och lärare hade något så när lika uppfattning om vad återkoppling innebär. Bägge grupperna identifierade samtal som en viktig del av återkoppling. Det fanns skillnad i hur elever och lärare definierade återkoppling. Elever ansåg att de får återkoppling av lärare på den högsta nivån utifrån Hattie och Timperley (2007), den på självreglerande nivå. Både elever och lärare identifierar återkoppling som när läraren berättar för eleven hur det går för den i ett ämne. / The aim of this study is to investigate the perceptions about feedback amongst students and teachers at an upper high school. The study has its foundation from the works of Hattie and Timperley and from Gibbs and Simpson. The latter has developed Assessment Experience Questionnaire (AEQ). Hattie and Timperley have developed four feedback levels, that in diverse ways affect the student’s ability to use the teacher’s feedback in a positive way. The feedback levels are; on task level, on process level, a selfregulated level and on a person level. The last one is the worst, in respect of student’s learning, and can be counterproductive to student’s ability to develop lifelong study skills. The level that is the best one, in respect of student’s learning, is on self-regulated level.  The method used in this study is through a quantitative questionnaire and through a pragmatic onset that has an interpretive construction and analysis.  The result of the study shows that teacher’s and student’s share the perception of feedback as something teacher and student talk about. There is a variance and nuance as to what defines feedback. Student’s are given feedback from their teacher at the highest level from Hattie and Timperley (2007), on a self-regulated level. Both student and teacher agree on the definition of feedback as when the teacher has a conversation with the student about his or her situation in a subject.