Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling. Hundar är vanligast i den djurassisterade pedagogiken, men även hästar kan fylla viktiga funktioner. Hästar är sociala, har lätt för att knyta an till människor och inkludera oss i sin flockstruktur. Eftersom hästar är så lyhörda för människors sinnesstämning så innebär umgänge med hästar att man måste lära sig självbehärskning. Umgänge med hästar bidrar till att ge ungdomar ökat självförtroende, större social kompetens och minskade depressionssymptom. I ett stall blir det också naturligt att interagera med andra personer då det finns vissa saker som man inte kan göra på egen hand. Detta gör att stallet blir en miljö där man tränar på samarbete och hjälpsamhet gentemot andra. I umgänge med hästar får man också lära sig att ta mycket ansvar, samt fatta viktiga och avgörande beslut. Genom detta blir ungdomarna också trygga i sin förmåga att påverka och bidra, vilket i sig stärker självkänslan. Tonårsflickorna Nora och Laila som intervjuats i den här studien har båda hållit på med hästar sedan barnsben. Trots att flickorna är överens om att det jobbigaste med hästintresset är att det tar så mycket tid älskar de sina hästar och sin livsstil, trots att deras sociala liv och övriga fritid blir begränsade. De har funnit former för hur de kan kombinera skolarbete och häst under perioder då det är mycket att göra i skolan. Båda flickorna visar bland annat prov på ansvarskänsla och planeringsförmåga.

Studiens syfte utgår ifrån hur hunden kan vara till stöd för att motivera barns lust till lärande, synliggöra skillnader mellan utbildningar, samt lyfta fram hur utbildning kring HAP ser ut för hundekipage. Studien har en kvalitativ ansats med motivationsteorier som utgångspunkt i bearbetning och analys av resultat. Den valda metoden har utgått från halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med tre hundekipageutbildare och tre hundförare i Mellansverige. Baserat på tidigare forskning, motivationsteori och studiens resultat kan vi påvisa att hunden i prestations- och inlärningssituationer påverkar främst motivation och tro på den egna självförmågan. Både resultat och tidigare forskning påvisar dessutom att HAP kan bidra till bättre skolklimat där lärande blir till något lustfyllt. Det i sig påverkar barnets inre och yttre motivation att lära sig nya och svårare saker vilket i förlängningen leder till ökad måluppfyllelse. Vi kan även se utifrån resultatet att HAP bidrar till att barn utvecklar sina färdigheter inom kommunikation, samspel och motorik, när barnet rör sig och leker tillsammans med hunden. Med andra ord påvisas bättre arbetsförmåga och högre prestationsförmåga i närvaron av en hund.  Forskning som vi använt oss av har främst riktat sig mot skolan. Dock är vår rådande uppfattning att detta koncept är användbart också i förskolan. Utifrån resultatet kan vi se att HAP med stor sannolikhet skulle kunna bidra till att barn utvecklar sina färdigheter och förmågor inom kommunikation, samspel och motorik i förskolan. Även om förskolans undervisning inte nödvändigtvis fokuserar på att mäta kunskaper som skolan gör, så finns det utrymme att hävda att hunden kan vara till hjälp också inom ramen för förskolans lärområden.