No description available.

Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

<p>Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.</p><p>Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:</p><p>Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?</p><p>I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner.</p><p>Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord.</p><p>Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord.</p><p>Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.</p>

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

Bakgrund: Dödshjälp definieras som: “Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet”. Aktiv dödshjälp innebär att avsiktligen framkalla död i syfte att lindra ett outhärdligt lidande. Dödshjälp är idag lagligt i ett tiotal länder och sjuksköterskan är den som vanligtvis bemöts av en patients primära dödshjälpsförfrågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av och uppfattning om aktiv dödshjälp. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att känna motstridiga känslor och ställas inför konflikter; Att ifrågasätta sin personliga och professionella roll; Att känna personlig och professionell tillfredsställelse och Att påverkas negativt efter sitt deltagande i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskor som ställts inför eller deltagit i dödshjälpsprocessen upplevde etiska och moraliska konflikter. Stöd på arbetsplatsen var av betydelse för att inte utsättas för moralisk nöd. Stödet och möjligheten till reflektion är av betydelse då sjuksköterskan bemöts av dödshjälpsförfrågningar oavsett om det är tillåtet eller inte.

Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar. Få sjuksköterskor är för aktiv eutanasi. Även om aktiv eutanasi inte finns reglerad i lag, finns redan den passiva formen av eutanasi inom sjukvården och är mer eller mindre acceptabel, tyckte ett stort antal av sjuksköterskorna i artiklar. Etiska principer, ålder, religion och kultur spelar en stor roll för att sjuksköterskorna kan ta ställning vid eutanasi. Sjuksköterskorna presenterar moralteorierna till eutanasis fördel när det gäller patienter med obotlig sjukdom. Alla sjuksköterskor hade någon gång upplevt att någon svårt sjuk patient har bett om dödshjälp / Euthanasia is a sensitive subject that is highly discussed within the Swedish society and the whole world of healthcare. There are various attitudes, experiences, cultures and religions involved in the topic. The purpose with this study is to highlight the ethic and moral perception, attitudes and experiences among the nursing. Method used for this research is this literature research. Results of this study are that few nurses are pro-active euthanasia. Even though there are no law within the constitution, most of the nurses consider the passive form of euthanasia as more or less acceptable. It is proved in the studies, that ethical principles, age, religion, and culture have a profound influence to ones opinion about active euthanasia. It was identified that the nurses had a moral theory that supported euthanasia in cases of incurable. All nurses had been in the situation where a patient wanted their help to die.

Bakgrund:Det finns två dominerande modeller av dödshjälp i världen idag: Benelux-modellen därläkaren aktivt utför dödshjälp och Oregon-modellen där dödshjälp utförs med hjälp avläkarassisterat döende. I Sverige är det inte en juridiskt straffbar handling att assistera vidsjälvmord, dock skulle detta för en läkare med sannolikhet leda till att läkarlegitimationenfråntas då det ej är förenligt med den vedertagna läkaretiken i Sverige Syfte: Att identifiera och analysera de etiska principer, juridiska regler och den praxis i Sverige somgäller i relation till den form av dödshjälp som kallas läkarassisterat döende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod där vi samlat in relevanta data för vår frågeställning.Vi använder oss av hermeneutik som forskningsmodell för att analysera och tolka denna data. Resultat: De etiska principerna har en central roll i diskussionen kring dödshjälp. Den bristandelagstiftningen kring ämnet har medfört att läkarnas etiska praxis fått bli den främsta rättsligavägledningen vid bedömning av åtgärder i samband med fall gällande dödshjälp i Sverige. Iden svenska debatten framförs argument både för och emot dödshjälp där de etiskavärderingarna återspeglas genom de framförda argumenten. Slutsats: Många av de konsekvensetiska argumenten i debatten, kan nu besvaras empiriskt tack vareevidens från Oregon. Trots detta återstår ett flertal värdeargument som inte kan besvarasgenom empiriska metoder. En utredning bör tillsättas, främst då det behövs en ändradinriktning på de normer kring den administrativa reglering om läkaretisk praxis då vi redanidag utför åtgärder som påskyndar döden.

Bakgrund: Dödshjälp och assisterat döende är tillåtna i flera länder men inte i andra. Sverige är ett av de länder där både eutanasi och assisterat döende är förbjudna. Ämnet är relevant i den offentliga debatten och som sjuksköterska i vården av allvarligt sjuka döende patienter har många blivit tillfrågade om att hjälpa till för att undvika smärtan genom att avsluta livet med en överdos. Patientens autonomi måste tillvaratas men sjuksköterskan får inte vara till hjälp med eutanasi och assisterad död. Hur reagerar sjuksköterskor på problemet och hur hanteras detta? I Sverige får sjukvårdspersonal, till skillnad från privatpersoner, inte hjälpa någon att begå självmord. När det inte finns någon möjlighet till botemedel bör vården koncentrera sig på att göra sista tiden i livet så symptomfri och bra som möjligt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta frågor om eutanasi/ assisterat självmord från patienter vid livets slut i palliativ vård. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ induktiv ansats. Sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård mellan 40 och 60 år intervjuades. Det användes förutbestämda öppna frågor och följdfrågor för att fördjupa det sagda. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att få fram ett resultat.Resultat: Flera av informanterna i studien har upplevt en känsla av trygghet i att lagen förbjuder dem att förkorta livet för någon patient och att de kan erbjuda palliativ sedering för att lindra lidandet. Studien visar att sjuksköterskorna har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll för ta reda på om vården kan vidta några andra åtgärder för att lindra lidandet. Slutsats: Sjuksköterskan har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Stödet kommer från kollegorna och lagen som ännu inte ger tillåtelse till eutanasi eller assisterat självmord. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll att undersöka vad som får patienten att uttrycka en dödsönskan och ta reda på om vården kan göra annat för att lindra lidandet som oftast upplevs outhärdligt och som är orsaken till frågan. / Background: Sweden is one of the countries where both euthanasia and assisted dying are prohibited. The topic is relevant in the public debate and as a nurse in the care of seriously ill dying patients, many have been asked to help avoid pain by ending life with an overdose. How do nurses react to the problem and how is this handled? In Sweden, healthcare professionals, unlike private individuals, are not allowed to help anyone to commit suicide. When there is no possibility of a cure, health care should concentrate on making the last time in life as symptom free and good as possible. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of responding to questions about euthanasia / assisted suicide from patients at the end of life in palliative care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. Nurses with experience in palliative care between the ages of 40 and 60 and with work experience between 2- 40 years were interviewed. Predefined open-ended questions were used and follow-up questions were asked to deepen what was said. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to obtain the result. Results: Several of the informants in the study have experienced a sense of security in the fact that the law prohibits them from shortening the life of any patient and that they can offer palliative sedation to alleviate the suffering. The study shows that nurses are well prepared when patients ask for help to die. The study also shows that the nurse has an important role to play in finding out if the health care can take any other measures to alleviate the suffering. Conclusion: The nurse is well prepared when patients ask for help to die. The support comes from colleagues and the law that does not yet give permission for euthanasia or assisted dying. The study also shows that the nurse has an important role to investigate in what makes the patient express a wish to die and find out whether the care can do something else to alleviate the suffering that is often experienced as unbearable and the cause of the question.

This exploratory study investigates the role of academic writing in a second language (L2) with automated writing evaluation (AWE) tools utilizing generative artificial intelligence (AI), as well as the role of such AI-assistance in cognitive writing processes. The research questions asked if there was a relationship between AWE suggestions and keystroke dynamics, how L2 writers interpreted AWE suggestions and made their decisions, and how AI-assisted writing functions within a cognitive model of writing. Six academics wrote a text in English as L2 using a keystroke logging program. The text was later revised using the AWE program InstaText while their interactions were screen recorded. The recording was then promptly followed by stimulated recall interviews. The keystroke logging data that indicates cognitive demand (e.g., pause length, pause frequency, and deletion frequency) were compared to the AWE suggestion frequency. A thematic analysis was conducted on the interviews to investigate the participants’ metacognitive reflections about their decision-making process. A cognitive model of the writing process was used to map the cognitive processes with the keystroke logging data, AWE interactions, and metacognitive reflections. The findings indicate that longer pauses and fewer typos led to fewer AWE suggestions. Six types of metacognitive reflections were identified in the qualitative data, which was then interpreted together with the quantitative data through a cognitive model of the writing process. / Denna explorativa studie undersöker akademiskt skrivande på ett andra språk (L2) med automatiserade skrivbedömningsverktyg (AWE) som använder generativ artificiell intelligens (AI), samt AI-assistansens roll i kognitiva skrivprocesserna. Studien undersökte om det fanns en relation mellan AWE-förslag och tangentloggningsdata, hur L2-skribenter tolkade AWE-förslag och fattade sina beslut, och hur AI-assisterat skrivande fungerar inom en kognitiv modell av skrivande. Sex akademiker skrev en text på engelska som L2 med ett tangentloggningsprogram. Texten reviderades sedan med AWE-programmet InstaText medan deltagarnas interaktioner spelades in på skärmen. Inspelningen följdes omedelbart av stimulated recall-intervjuer. Tangentloggningsdata som indikerar kognitiv belastning (pauslängd, pausfrekvens och raderingsfrekvens) jämfördes med frekvensen av AWE-förslag. En tematisk analys utfördes på intervjuerna för att undersöka deltagarnas metakognitiva reflektioner kring deras beslutsfattande. En kognitiv modell av skrivprocessen användes för att kartlägga de kognitiva processerna med tangentloggningsdata, AWE-interaktionerna och metakognitiva reflektionerna. Resultaten indikerar att längre pauser och färre stavningsfel ledde till färre AWE-förslag. Sex typer av metakognitiva reflektioner identifierades i de kvalitativa data, vilket tolkades tillsammans med de kvantitativa data genom en kognitiv modell av skrivande.