• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Om bevis i gymnasiematematiken : En studie av gymnasieelevers syn på, attityd till och kunskap om matematiska bevis / On proofs in upper secondary school mathematics. A study of pupils’ views of, attitudes to and knowledge of mathematical proofs

Johansson, Jimmy January 2004 (has links)
<p>Uppsatsens syfte har varit att försöka få en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frågeställningar arbetet inriktas på är vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn på matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika läroböcker som använts under de senaste decennierna studerats, och då genom att se hur härledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, läroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter på matematiska bevis granskats. För att få svar på frågeställningarna ovan så har dels en enkätundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever på en gymnasieskola i Sydsverige. </p><p>Resultatet av studien visar att det är svårt att påstå att bevisfokuseringen i läroböcker och kursplaner skulle ha genomgått en drastisk förändring under de senaste decennierna mot en mindre bevisorienterad matematik, även om det finns exempel från läroboksanalysen som stöder ett sådant påstående. Resultatet från enkäten visar att elevernas uppfattningar om matematiska bevis på det hela taget är diffusa och att det finns många olika typer av föreställningar. Ett påtagligt resultat är att eleverna resonerar kring formlers giltighet när de beskriver det matematiska beviset. En elevgrupp i studien har en syn på det matematiska beviset som ligger nära ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Anledningen till att det finns elevgrupper som associerar matematisk bevisföring till en naturvetenskaplig metod kan ha sin förklaring i att eleverna är färgade av andra förhållningssätt som finns i deras utbildning. Resultatet visar å andra sidan att det finns elever som uppfattar beviset som en del av ett större sammanhang där beviset bygger på tidigare grunder och genomförs exempelvis med hjälp av logiken. Undersökningen ger också uttryck för att en stor del av eleverna anser att det är viktigt att kunna bevisa matematiska satser, samtidigt som många av eleverna misslyckades med att bevisa enklare påståenden i det test som genomfördes. Detta kan möjligen hänga samman med att bara omkring en fjärdedel av de elever som ingick i studien instämde helt i påståendet att de haft möjlighet att öva på bevis i gymnasiet.</p>
2

Om bevis i gymnasiematematiken : En studie av gymnasieelevers syn på, attityd till och kunskap om matematiska bevis / On proofs in upper secondary school mathematics. A study of pupils’ views of, attitudes to and knowledge of mathematical proofs

Johansson, Jimmy January 2004 (has links)
Uppsatsens syfte har varit att försöka få en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frågeställningar arbetet inriktas på är vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn på matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika läroböcker som använts under de senaste decennierna studerats, och då genom att se hur härledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, läroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter på matematiska bevis granskats. För att få svar på frågeställningarna ovan så har dels en enkätundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever på en gymnasieskola i Sydsverige. Resultatet av studien visar att det är svårt att påstå att bevisfokuseringen i läroböcker och kursplaner skulle ha genomgått en drastisk förändring under de senaste decennierna mot en mindre bevisorienterad matematik, även om det finns exempel från läroboksanalysen som stöder ett sådant påstående. Resultatet från enkäten visar att elevernas uppfattningar om matematiska bevis på det hela taget är diffusa och att det finns många olika typer av föreställningar. Ett påtagligt resultat är att eleverna resonerar kring formlers giltighet när de beskriver det matematiska beviset. En elevgrupp i studien har en syn på det matematiska beviset som ligger nära ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Anledningen till att det finns elevgrupper som associerar matematisk bevisföring till en naturvetenskaplig metod kan ha sin förklaring i att eleverna är färgade av andra förhållningssätt som finns i deras utbildning. Resultatet visar å andra sidan att det finns elever som uppfattar beviset som en del av ett större sammanhang där beviset bygger på tidigare grunder och genomförs exempelvis med hjälp av logiken. Undersökningen ger också uttryck för att en stor del av eleverna anser att det är viktigt att kunna bevisa matematiska satser, samtidigt som många av eleverna misslyckades med att bevisa enklare påståenden i det test som genomfördes. Detta kan möjligen hänga samman med att bara omkring en fjärdedel av de elever som ingick i studien instämde helt i påståendet att de haft möjlighet att öva på bevis i gymnasiet.
3

Känslor, åsikter och uppfattningar inför matematikundervisningen : En empirisk studie om vilka attityder elever i årkurs 3 uttrycker gentemot undervisningen i matematik / Students’ Attitudes Towards Education in Mathematics

Persson, Elin January 2018 (has links)
Studiens syfte var att undersöka elevers attityder till undervisningen i matematik inom årskurs 3, samt vilka delar i undervisningen som kan förknippas med deras attityder. Detta undersöktes med anledningen till att egna erfarenheter av undervisningen i matematik har visats på få variationer och ett dominerande arbete i läroböcker. De metoder som använts för att undersöka detta var en enkät tilldelad till hela klassen och enskilda, halvstrukturerade intervjuer med sex olika elever. Genom den fenomenografiska forskningsansatsen har olika elevsvar analyserats utifrån både enkäterna och intervjuerna, samt identifierat tre olika kategorier som är kopplade till elevernas attityder. Studiens resultat belyser att övervägande del av eleverna uttryckte positiva attityder gentemot undervisningen i matematik, det ansågs vara roligt, de var nöjda med upplägget och de har inga andra önskemål om undervisningen. Däremot framkommer även att ett fåtal elever uttryckt andra känslor i form av negativa attityder. Läroboken verkade ha en stor påverkan på eleverna med negativa attityder. Dessa elever uttryckte även önskemål om undervisningens genomförande och dess innehåll, därför diskuterades även vikten av variation i undervisningen för matematik. / <p></p><p>Matematikdidaktik</p>
4

De som inte löser något!

Larsson, Per January 2004 (has links)
En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur.
5

Vårdnadshavare och elevers attityd till matematik : En litteraturstudie om vilka samband som finns mellan vårdnadshavares och elevers attityd till matematik / Caregivers' and Students´ Attitude to Mathematics : A Literature Review of The Connection Between Parents' and Students´ Attitudes Towards Mathematics

Danielsson, Jaafar January 2024 (has links)
Följande arbete är en litteraturstudie som undersöker vilka samband som finns mellan vårdnadshavares attityder till matematik och elevernas attityder till ämnet. Metoden som används är en litteraturgenomgång av tidigare studier. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av studien baserades på sex artiklar från sex olika länder. Resultaten sammanfattas i tre samband: det första sambandet är vårdnadshavares verbala uttryck framför eleverna och elevernas attityder till matematik; det andra sambandet är att positiva/negativa attityder från vårdnadshavare kan bidra till att skapa en positiv/negativ attityd till matematik hos eleverna; det tredje sambandet är att orimliga krav från vårdnadshavare kan leda till sämre prestationer inom matematik. / The following work is a literature study that examines the relationships between parents' attitudes towards mathematics and students' attitudes towards the subject. The method used is a literature review of previous studies. The analysis method used is content analysis. The results of the study were based on six articles from six different countries. The findings were summarized into three relationships: the first relationship is parents' verbal expressions in front of students and students' attitudes towards mathematics; the second relationship is that positive/negative attitudes from parents can contribute to creating a positive/negative attitude towards mathematics in students; the third relationship is that unreasonable demands from parents can lead to poorer performance in mathematics.
6

Gymnasieelevers attityder till matematik : Vad beror de på samt varför kan de vara prestationsberoende / High School Students' Attitudes Towards Mathematics : What are the depending factors and why can they be depending on achievement

Keidser Flygare, Anton January 2020 (has links)
Det finns mycket matematikdidaktisk forskning som tyder på att attityder till matematik är prestationsberoende. Därför är det viktigt att alla elever ges möjlighet att kunna prestera inom skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar gymnasieelevers attityder till matematik, samt undersöka om och i så fall varför attityderna är prestationsberoende. 123 respondenter deltog i en enkätundersökning, samt fyra kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med deltagare som studerar det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att gymnasieelever har en positiv attityd till matematik, samt att de huvudsakliga påverkande faktorerna till deras attityder är prestationer och lärarens roll i klassrummet. Att attityderna till matematik är prestationsberoende förklaras genom att matematik är ett svårt ämne, som ofta ses som ett statusämne. / A lot of research in mathematics education indicate that students’ attitudes towards mathematics are depending on achievement. Therefore, it is important that all students are given the opportunity to perform. The purpose of the study is to investigate what influences high school students’ attitudes towards mathematics, and to investigate why these attitudes are depending on achievement. The study was conducted by 123 respondents conducting a survey, as well as by four qualitative research interviews with participants studying the natural science program. The results show that high school students have a positive attitude towards mathematics, and that the main influencing factors of these attitudes are achievement and the role of the teacher in the classroom. The attitudes towards mathematics are depending on achievement and can be explained by the fact that mathematics is a difficult subject, which is often seen as a status subject.
7

Alternativa metoder i gymnasiets matematikundervisning – en nödvändighet eller inte?

Lindell, Johan, Josefsson, Martin January 2004 (has links)
Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist. Vi har också belyst vikten av en alternativ undervisning i matematik och givit ett flertal förslag på hur denna undervisning kan genomföras. / In this essay we used a questionnaire to find out which methods of teaching are being used in the first math course in 10 high schools in Malmoe and Lund in Sweden. The result indicates that the traditional method where the teacher first talks about a new section in the textbook followed by task solving by the students is the dominant method, used in 75 % of the total time. Other methods like working in a group and working with laboratory materials are rarely being used. According to the report of the Swedish mathematics delegation it is desirable to change the situation and many teachers agree. A big obstacle is lack of time. We have also illustrated the importance of alternative methods in mathematics teaching and suggested several ways how this teaching could be carried out.

Page generated in 0.1221 seconds