Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall. Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder? Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin. Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska. Då grupperna fick två olika gestaltningar av händelsen kunde man i resultatet se att den attityd man hade gentemot barnläkarfallet tycktes också haft en effekt beroende på vilken gestaltning man fått tillgång till under fokusgruppen. Samma specifika händelse, gestaltat på olika sätt via medier, hade alltså en tydlig effekt på deltagarnas attityd.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt.

Introduktion: Patienter med alkoholmissbruk vårdades inom samtliga delar av hälso- och sjukvården. En av omvårdnadsuppgifterna sjuksköterskan hade vid vård av patienter med alkoholmissbruk var att samtala med patienten om dennes hälsotillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till patienter med alkoholmissbruk. Metod: Litteraturstudien utfördes med hjälp av Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Databassökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO, för att artiklar som motsvarade studiens syfte skulle påträffas. Antalet artiklar som svarade till studiens syfte var tio. Resultat: Efter granskning och analys av de tio artiklarna framträdde fyra teman. Dessa var erfarenhet och kompetensens påverkan på attityderna, hotet och våldets påverkan på attityderna, alkoholanvändningens påverkan på attityderna samt sjuksköterskornas attityder till patienterna. Slutsats: Erfarenhet påverkade sjuksköterskornas attityder. Sjuksköterskor som hade utbildning och ökad kunskap kring alkoholmissbruk uppvisade positiva attityder gentemot patienter med alkoholmissbruk. Hot och våld var vanligt förekommande på vissa avdelningar, detta påverkade sjuksköterskornas attityder gentemot patienter med alkoholmissbruk. Det visades att synen på alkohol påverkad sjuksköterskornas inställningar till patienter med alkoholmissbruk. De flesta som vårdade patienter med alkoholmissbruk hade negativa attityder till patienterna. Sjuksköterskors attityder påverkade omvårdnaden för patienter med alkoholmissbruk.

Utifrån vår erfarenhet är traditionell undervisning den undervisningsmetod som används främst i de svenska klassrummen. Lärarutbildningen har till största del haft en kritisk inställning till traditionell undervisning. Syftet i denna litteraturstudie är därför att granska vilka alternativa undervisningsmetoder forskning skriver om i matematikämnet. Vidare granskas hur dessa undervisningsmetoder kan påverka elevers prestationer i och attityder till matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar studiens syfte.  Resultatet av litteraturstudien visar att alternativa undervisningsmetoder påverkar elevers prestationer i och attityder till matematik mer positivt i jämförelse med traditionell undervisning. Det framkommer även att olika matematikundervisningsmetoder kan ge möjlighet att utveckla olika förmågor hos elever. Ett krav för detta är att undervisningsmetoderna introduceras för eleverna. Det är också viktigt för att undervisningsmetoderna inte ska påverka elevernas attityder negativt.

<p>Ofrånkomliga tilläggsavgifter kritiseras i media. Syftet var att undersöka om tilläggsavgifter på flygbiljetter påverkar resenärers attityd till flygbolaget och deras prissättning oavsett prisnivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka om tilläggsavgifter leder till att färre personer bokar biljetten. En pilotstudie och en huvudstudie genomfördes för att uppnå syftena. Prospektteorin och dominansstruktureringsteorin användes för att analysera resultaten. I pilotstudien randomiserades 80 studenter till två grupper. En flygbiljett bokades fiktivt genom en enkätserie. Enkätserierna innehöll även fem frågor som mätte attityden. Studien visade att attityden var mindre positiv när tilläggsavgifter tillämpades. Ytterligare ett resultat var att gruppen som fick tilläggsavgifter bokade färre flygbiljetter. I huvudstudien utvecklades syftet till att även undersöka om prisnivån på flygbiljetten på flygbiljetten påverkar resultatet. Tvåhundranio studenter randomiserades till fyra grupper. En variansanalys visade två huvudeffekter. Experimentgrupperna bokade färre flygbiljetter. Tilläggsavgifterna kan ha uppfattas som förluster och ha givit upplevelsen av en dyrare biljett. Förväntningar kan förklara varför prisnivån påverkar attityden.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys.<strong> Resultat: </strong>Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  <strong>Slutsats: </strong>Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.</p>

<p>Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår. Elever lär sig bäst genom en varierad undervisning med mycket praktiskt arbete, men teori är också viktigt för att undervisningen skall passa alla elever.</p>

<p>Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p</p><p>Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet</p><p>Författare: Mattias von Feilitzen</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: Examensarbete, 10 poäng</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. </p><p>Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. </p><p>Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning.</p><p>Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola</p>

<p>Huvudsyftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers</p><p>attityder till skolmatematiken i skolår 4. Vi har även jämfört vårt resultat med litteratur</p><p>och forskning för att se likheter och skillnader.</p><p>Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elever</p><p>tappar intresset för matematik i åldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos eleverna</p><p>gjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolår 4. Resultatet visar att eleverna har</p><p>både positiva och negativa attityder till ämnet matematik. Faktorerna bakom dessa</p><p>attityder är olika hos eleverna och kan vara en eller flera. De största bidragande</p><p>faktorerna till elevernas attityder i vår studie är pedagogens roll och undervisningens</p><p>utformning. När vi jämförde vårt resultat med litteratur och forskning märkte vi både</p><p>likheter och skillnader. Vi anser att en skillnad i vår studie är kompisarnas påverkan</p><p>som, vi menar, har lite större betydelse för elevernas attityder än vad litteratur och</p><p>forskning visar. Även svårighetsgraden i matematiken har stor betydelse för elevernas</p><p>attityd till skolmatematiken. I enlighet med vad forskningsrapporterna hävdar så</p><p>upptäckte även vi attitydförändringar hos de intervjuade eleverna. Vi generaliserar inte i</p><p>vårt arbete, vi exemplifierar.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Forskning visar att barn som vistas inomhus i trånga utrymmen med högt buller och dålig luft mår sämre än de barn som vistas utomhus oftare i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger tänker och deras resonemang till undervisning utomhus samt vilka faktorer som ligger till grund om lärarna väljer att gå ut eller stanna inne i sin undervisning. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer som gjorts med fem pedagoger på tre olika skolor. Resultatet av studien visade tydligt på att faktorer som tid, resurser och närhet till naturen spelar roll i valet om pedagoger väljer att hålla undervisning inomhus eller utomhus. Ett mönster framträdde tydligt i de olika pedagogernas tankar och synsätt. Pedagogerna är insatta och förstår vad inne och utemiljön har för betydelse för eleverna då konkreta exempel som luftens, rörelsers betydelse för elevers lärande framfördes under intervjuerna. Pedagogerna poängterade att luften gjorde eleverna piggare och de mår bra av att få röra på sig. Pedagogerna anser att man måste använda sig av de material som finns i naturen och att de är ute på matematiken, idrotten och naturkunskapen. Pedagogerna hade gärna velat gå ut oftare då alla utom en pedagog hade nära till natur och bra platser att vistas i. Olika faktorer som brist på personal samt tidsplaneringar gjorde inte det möjligt att undervisa utomhus i den mängd som pedagogerna hade velat.</p>