<p>Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering.</p><p>Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats.</p><p>Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet.</p><p>Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas. Hörselnedsättningens grad kan troligen påverka, liksom symmetrin mellan öronen. Den initiala taluppfattningen i örat som drabbas kan variera. Detta arbete visar också att en sensitiv metod för att konstatera effekten är den som i Sverige heter maximal taluppfattning, men objektiva mätmetoder välkomnas. Audionomens ställningstagande i val av en eller två hörapparater berörs, med utgångspunkt av auditiv deprivering och binaural interference. Resultat och diskussion lyfter viktiga aspekter att beakta för audionomen i det rehabiliterande arbetet.</p>

Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering. Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats. Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet. Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas. Hörselnedsättningens grad kan troligen påverka, liksom symmetrin mellan öronen. Den initiala taluppfattningen i örat som drabbas kan variera. Detta arbete visar också att en sensitiv metod för att konstatera effekten är den som i Sverige heter maximal taluppfattning, men objektiva mätmetoder välkomnas. Audionomens ställningstagande i val av en eller två hörapparater berörs, med utgångspunkt av auditiv deprivering och binaural interference. Resultat och diskussion lyfter viktiga aspekter att beakta för audionomen i det rehabiliterande arbetet.

<p>This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.</p>

<p>Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. </p><p>Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.</p>

<p>Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra</p><p>undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp</p><p>till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att</p><p>användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan</p><p>det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att</p><p>kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att</p><p>belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga</p><p>svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins</p><p>analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra</p><p>sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en</p><p>redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och</p><p>kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell</p><p>lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i</p><p>jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar</p><p>auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan</p><p>det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.</p>

<p><p>Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i </p><p>frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat </p><p>tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling </p><p>och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser </p><p>är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en </p><p>behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker </p><p>de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av </p><p>den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen. 24 normalhörande personer deltog i </p><p>studien där försökspersonernas förmåga att frekvensdiskriminera undersöktes med hjälp av ett </p><p>egenutvecklat mjukvaruprogram. Först uppmättes försökspersonernas förmåga när de var </p><p>otränade (mätning 1). Sedan genomfördes ett träningspass som följdes av en mätning </p><p>(mätning 2). Efter 14 dagar genomfördes ytterligare en mätning för att undersöka den </p><p>bestående effekten (mätning 3). </p><p>Resultatet visade (när tre <em>outliers</em> exkluderats) en signifikant skillnad mellan mätning 1 och 2 </p><p>(p=0,034) vilket innebär att en omedelbar träningseffekt erhölls. Ingen signifikant skillnad </p><p>kunde påvisas mellan mätning 2 och 3 (p=0,952) men en signifikant skillnad erhölls mellan </p><p>mätning 1 och 3 (p=0,031) vilket påvisar att den omedelbara träningseffekten kvarstod efter </p><p>de gångna 14 dagarna. </p></p>

Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.

Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i  frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat  tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling  och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser  är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en  behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker  de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av  den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen. 24 normalhörande personer deltog i  studien där försökspersonernas förmåga att frekvensdiskriminera undersöktes med hjälp av ett  egenutvecklat mjukvaruprogram. Först uppmättes försökspersonernas förmåga när de var  otränade (mätning 1). Sedan genomfördes ett träningspass som följdes av en mätning  (mätning 2). Efter 14 dagar genomfördes ytterligare en mätning för att undersöka den  bestående effekten (mätning 3).  Resultatet visade (när tre outliers exkluderats) en signifikant skillnad mellan mätning 1 och 2  (p=0,034) vilket innebär att en omedelbar träningseffekt erhölls. Ingen signifikant skillnad  kunde påvisas mellan mätning 2 och 3 (p=0,952) men en signifikant skillnad erhölls mellan  mätning 1 och 3 (p=0,031) vilket påvisar att den omedelbara träningseffekten kvarstod efter  de gångna 14 dagarna.

This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.