The purpose of this thesis is to see how small differences in a store can affect the customer behavior. The changes consist of auditory and visual sensory cues. Since many companies today makes a lot of changes in their styling element, but without knowing how it really affects the customer behavior we thought it would be interesting to see by doing an experiment at IKEA. The study is therefore based on a quantitative research method, where theories have been described and from which hypotheses have been derived to test the theories. The experience took place at IKEA during two weeks where 5732 observations were made. The result from the experiment is that the sensory cue sight makes individuals spend more time in the environment but not creating attention. By combining the sensory cues visual and sound attention increased but not the amount of time spend in the environment. We can also see that the positive effect from one sensory cue actually can be decreased by adding another one.

<p>Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken.</p><p>Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess.</p><p>En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete. Däremot framkom visst empiriskt stöd för den oriktade hypotesen att det blir en skillnad i effektivitet i jämförelsen mellan olika presentationsformer för att presentera verbal information.</p>

<p>Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt). Efter det kan konkreta ord, till skillnad från abstrakta ord, lättare kodas dubbelt och därför är de bättre återkallade till minnet än abstrakta ord. De tidigare studier som gjorts har enbart varit på visuella stimuli. För detta arbete var det därför intressant att se om samma resultat skulle kunna fås med auditiva stimuli. Hypotesen blev då följande: Auditiv ickeverbal information återkallas bättre till minnet än vad auditiv konkret verbal information görs. Vidare återkallas auditiv konkret verbal information i sin tur bättre än auditiv abstrakt verbal information. Hypotesens riktighet undersöktes med hjälp av ett minnesexperiment. Det resultat som erhölls kunde varken stödja eller motbevisa hypotesen.</p>

Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att jämföra hur lärarna främjar elevernas koncentrationsförmågor och utreda eventuella uppkomna dilemman avseende tillämpningen, men även att undersöka vilka skillnader som uppstår i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna på grundskolor respektive särskolor. Den tidigare forskningen, det systemteoretiska perspektivet och tio halvstrukturerade fenomenologiskt inriktade intervjuer till grund för denna genomförda studie. Den tidigare forskningen innefattar olika aspekter och metoder som hämmar respektive främjar koncentrationsförmågan i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Intervjuerna har utförts tillsammans med lärare från fem särskolor från lågstadiet, mellanstadiet och en gymnasiesärskola och de fem lärarna från grundskolorna är yrkesverksamma på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Intervjuernas svar innefattar skillnader mellan de båda skolformerna, uppkomna dilemman och koncentrationsfrämjande metoder i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Resultaten påvisar att metoderna som lärarna använder i de visuella och de auditiva miljöerna i klassrummen avser olika sorters möbleringar med och utan skärmväggar, struktur, att lyssna på musik, tennisbollar på stolsbenen och fysisk aktivitet. Belysningen, förhöjda ljudnivåer, möblerna, möbelinköp, bildstöd och ljudabsorberande klassrum är de aspekter som orsakar olika dilemman avseende elevernas förmåga till koncentration i klassrummen. De skillnader som återfinns mellan de båda skolformerna är elevantalet, möbleringsmetoderna, möblerna, att grundskoleeleverna oftare har bänkgrannar och att särskolans elever har en större handlingsfrihet än vad eleverna i grundskolorna har.

No description available.

AbstractJiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt Atkinson (2002) finns det inget bättre sätt att fånga en persons perspektiv än att höra den personens egen berättelse. Med metodansatsen livsberättelser är det respondenten som styr över vad han eller hon vill berätta och berättar om sina upplevelser så som han eller hon minns det (Jepson Wigg, 2015). ResultatEtt mönster som vi har identifierat utifrån elevernas upplevelser är avsaknaden av specialpedagog i arbetet med elever med hörselnedsättning på skolorna. Vi kan även se utifrån berättelserna att eleverna önskar att lärarna tog mer initiativ och hade mer kunskap och större förståelse för hörselnedsättningens konsekvenser. Det som upplevs av eleverna som viktigt för skolgången skiljer sig åt i deras berättelser. Ur berättelserna framkommer viktiga faktorer som en god ljudmiljö, att eventuell hörteknik används, goda relationer, kunskap, förståelse, engagemang och att inte bli specialbehandlad i klassrummet. Det behövs stödinsatser på alla nivåerna för de fyra eleverna men framför allt syns det brister i arbetet med elever med hörselnedsättning på gruppnivån i alla berättelser.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogen har en central roll i arbetet med elever med hörselnedsättning särskilt då denna grupp elever är relativt liten och därför riskerar att hamna i skymundan. En viktig del i arbetet för specialpedagogen blir då att se dessa elever och ta sig tid till att fånga deras upplevelser av skolan. Specialpedagogen bör ha regelbundna samtal med eleven för att kunna följa upp elevens skolgång och för att kunna hjälpa eleven att hitta gynnsamma strategier som kompenserar för hörselnedsättningen. Specialpedagogen bör även observera och kartlägga den auditiva miljön för att få en tydlig bild av på vilka av nivåerna organisations, grupp och individ arbetet bör utvecklas samt vilka stödinsatserna bör vara. NyckelordAuditiv miljö, elever, hörselnedsättning, livsberättelser, skolgång / AbstractJiménez, Gabriella and Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. (”It’s not always easy” Four students with hearing loss share their experiences of their schooling.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Knowledge contribution With our study we aim to inspire to improvements in school for students with hearing loss. Through the stories of four students about their schooling, we want to contribute to a greater understanding and awareness about the significance of a hearing loss in school as well as draw attention to which support activities a school can do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment. Purpose and precise question formulationThe purpose of the study is to, through live stories, increase the understanding in schools of how students with hearing loss can experience their schooling as well as identify what schools can do to improve the auditive environment for these students. We do so by emphasize the experience of four students and through their stories answer the following questions: •Which experiences do the four students with hearing loss have of their schooling? •What emerges from the students’ stories that the schools do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment? TheoryThrough a system thinking the world is seen in terms of entirety, coherency, relation and patterns and in what way they tie in with each other and affect each other. Instead of solely study the parts the entirety becomes significant (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). A theory that concentrate on the entirety and in what way the parts are connected is the system theory. Within system theory different levels with a clear hierarchy are discussed. In school the different levels can be represented by organisation, group and individual (Öquist, 2008). System theory is our option of theoretical framework.MethodIn this study the method used is life story. Life stories are favourably used in studies of people’s experiences in the longer perspective (Jepson Wigg, 2015). According to Atkinson (2002) there is no better way to capture a person’s perspective than to hear the person’s own story. With the method life stories, the respondent controls what he or she wants to share and is talking about the experiences such as he or she remembers it (Jepson Wigg, 2015). ResultsA pattern we have identified from the students’ experiences is the absence of the special education teacher in the work with students with hearing loss in schools. We can also determine from the stories that the students wish for the teachers to take more of an initiative and possessed better knowledge and greater understanding of the consequences of the hearing loss. The factors that the students experience as significant for their schooling differs in their stories. Important factors that emerge from the stories are for example a well functioning audio environment, that eventual technical devices are being used, good relations, knowledge, understanding, commitment and not to be treated differently in the classroom. Support activities are required on all levels for the four students, however deficiencies are mostly seen in the work with students with hearing loss on the group level in all the stories. Implications for special needs educationWe consider a special needs teacher to have a key role in the work with students with hearing loss, in particular as this group of students is relatively small and is therefore at the risk of being overshadowed. An important part in the activities for the special needs teacher will be to notice these students and to take time to capture their experiences of school. The special needs teacher ought to have regular conversations with the students to allow for monitoring the students schooling and to be able to help the student to find favourable strategies that compensates for the hearing loss. The special education teacher also ought to observe and to chart the auditive environment to achieve a clear aspect of on which of the levels organisation, group and individual the support activities should be developed as well as which the support activities should be. Keywords Auditive environment, students, hearing loss, life stories, schooling

Bakgrund: Deep brain stimulation (DBS) i kaudala zona incerta (Zi) har en tremorreducerande effekt vid den neurologiska sjukdomen essentiell tremor (ET). Stimulering av Zi har även positiva effekter på rösttremor, men individuella variationer förekommer. Tidigare har främst effekten mellan på- och avslagen stimulering undersökts. Inga studier har jämfört effekten på rösttremor vid ökande nivåer av stimuleringsstyrka.   Mål: Att undersöka effekt på rösttremor vid ökande unilateral stimuleringsstyrka av DBS i Zi hos deltagare med ET. Samt att undersöka prevalens och att se vilken rösttremorreducerande effekt deltagarnas kliniska inställningar har.   Metod: Trettioåtta deltagare med DBS Zi, bedömdes vid tre tillstånd: utan stimulering (DBS OFF), med kliniska inställningar (DBS ON) samt med ökande stimuleringsstyrka, 0,5-4,5V (DBS+). Rösttremor bedömdes utifrån inspelningar av uthållna vokalproduktioner i programmet “Visual Sort and Rate Method” (VISOR). Vid bedömning skattades förekomst och grad av rösttremor hos deltagarna genom att deltagarens egna inspelningar jämfördes med varandra i VISOR.   Resultat: DBS Zi hade på gruppnivå en positiv effekt på rösttremor vid såväl DBS ON som vid DBS+. De individuella skillnaderna var dock stora. Flest antal deltagare blev rösttremorfria vid DBS ON och vid stimuleringsnivåerna 1,5V, 2,0V, 3,5V och 4,5V. Prevalensen av rösttremor var 71% (27 deltagare).   Slutsats: DBS Zi har på gruppnivå en positiv effekt på rösttremor. De kliniska inställningarna är stimuleringsnivån som flest deltagare blir rösttremorfria vid. Den individuella variationen gör att man inte kan förutse om en individ kommer att få reducerad rösttremor av DBS Zi. / Tal- och rösteffekter av djup hjärnstimulering hos patienter med ärftlig tremor

Syfte: Syftet med studien var att ge en utökad förståelse för hur användandet av produktplacering kan påverka tittarnas syn på en TV- serie. Metod: Ett avsnitt av den svenska TV- serien Solsidan användes på grund av dess omfattande kritik mot användandet av produktplaceringar. Empirin samlades in genom en kombination av enkäter och fokusgrupper där 21 respondenter deltog och där de fick se ett avsnitt ur serien. Teori: Teorier om minnesprocessen, varumärkeskännedom, informationshanteringsprocessen, olika dimensioner av produktplacering samt dess för- och nackdelar har använts för att sammanlänkas med studiens resultat. Slutsats: Produktplacering medförde ingen förändrad syn på TV- serien Solsidan av olika anledningar: A)    Samtliga respondenter hade en positiv inställning till produktplacering. B)    I snitt uppmärksammades endast 29 % av placeringarna. C)    De varumärken som uppmärksammades var mycket bra integrerade och påverkade inte tittarupplevelsen negativt. D)    Produktplaceringen gjorde handlingen mer realistisk och trovärdig då respondenterna kunde relatera till liknande händelser. / Purpose: The purpose of this study was to provide an enhanced understanding about how the use of product placement can affect the opinion of a TV series.   Methodology: The Swedish TV- series Solsidan was used because of its criticism about product placement. The empirical data was collected by a combination of surveys and focus groups in which 21 respondents participated and watched one episode of the series.   Theories: Theories about the memory process, brand awareness, information processing, different dimensions of product placement and its pros and cons where used to conjoin to the results.   Conclusion: Product placement did not affect the opinion on the TV- series Solsidan for different reasons: A)     All respondents had a positive attitude towards product placement. B)    The recall of the placements was on average no higher than 29 %. C)    The brands that where noticed where well integrated and did not affect the viewing experience negatively. D)    Product placement made the scene more realistic and credible as the respondents could relate to similar situations.

Eftersom att dagens biografer utvecklas med mer avancerad teknik för att rikta ljudeffekter på flera olika sätt är det viktigt att förstå vad den riktade ljudeffekten har för påverkan på betraktarna. Vi har undersökt hur den visuella uppmärksamheten skiljer sig vid uppspelning av riktade och ej riktade ljudeffekter. Detta har vi gjort med hjälp av en ögonrörelsestudie där deltagare har fått betrakta fyra anpassade filmsekvenser som vi har skapat själva. För att analysera vår data har vi använt oss av analysmetoden area of interest. Vårt resultat tyder på att det finns en skillnad i den visuella uppmärksamheten där vi till en viss grad kan styra tittarna med riktade ljudeffekter. Denna kunskap gör att filmskapare kan använda sig av riktade ljudeffekter som ett verktyg för att styra sin publik.