Denna uppsats syftar till att utvärdera ljudmodaliteten i multigränssnittsspelet Sightlence, genom att jämföra gränssnitten grafik mot det grafisk-auditiva gränssnittet. 16 personer har testats och intervjuats i en studie med mixed design. Kvalitativa och kvantitativa datum har använts för att kunna jämföra resultat och upplevelser i spelets två gränssnitt, och för att undersöka om förbättringar skulle kunna göras med avseende på ljudets användbarhet i spelet.Resultaten visar att det inte finns några skillnader mellan de två gränssnitten vad gäller prestation eller underhållningsvärde, vilka mättes kvantitativt. Det visade sig dock att kvalitativa data gav information om att majoriteten av deltagarna upplevde att det var mer underhållande att spela med ljud även om det inte upplevdes som prestationshöjande. Det framgick även att ljudet påverkade spelarna på två olika sätt, några spelare ansåg att ljudet gjorde spelet mer fängslande och att de blev mer fokuserad på spelet, medan andra spelare såg ljudet som ett hjälpmedel som gjorde att de kunde fokusera visuellt på något annat än spelet. En sammanställning av resultaten visar på att spelupplevelse vad gäller ljudfeedback är individuell och att Sightlence som multigränssnittsspel har fördelen att spelaren kan anpassa gränssnittet efter eget önskemål.

I denna studie undersöks vilka undervisningsformer verksamma lärare i årskurs 1 använder i bokstavsinlärningen samt om dessa stämmer överens med elevernas framträdande sinnespreferenser. De sinnespreferenser studien utgår från är: visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Kunskapsinhämtningen kan påverkas av samtliga fyra sinnen som beskriver att lärande sker med hjälp av syn, hörsel, kropp och känsel. För att studera detta har vi valt att genomföra intervjuer med fyra lärare i årskurs 1. Intervjuerna avser att ta reda på om, hur och varför lärarna arbetar med sinnespreferenser i bokstavsinlärningen samt om de individanpassar undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Vidare innehåller studien en enkätundersökning med de intervjuade lärarnas elever för att ta reda på vilka sinnespreferenser som är mest framträdande. Vi har noggrant undersökt och sammanställt resultatet i vilket samtliga lärare uttrycker att eleverna har olika förutsättningar och behov i relation till inlärning. Undervisningsformerna varierar, dock utgår de till störst del från en visuell och en auditiv lärstil. Lärarna legitimerar framförallt sina val genom auktorisering och moralisk värdering, det är också vanligt förekommande att de intervjuade lärarna rationaliserar sina handlingar. Enkätundersökningen visade att det var en kombination mellan flera olika sinnespreferenser som var vanligast förekommande, därefter kom kroppsligt arbete, det vill säga kinestetiskt som 22 % av eleverna föredrog. Endast en lärare nämner att anpassningar i undervisningen sker utifrån ett individperspektiv. För att eleverna ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan är det av relevans att inkludera samtliga fyra sinnespreferenser i undervisningen.

Denna studie fokuserar på forskning kring digitalt spel och ljud. Därmed innehåller studien mycket om synnedsatta personer och ljudspel. Studien använder sig av kvalitativa metoder för att samla in data om hur effektivt man kan byta ut grafisk information med auditiv information. Texten innehåller relevant forskning och diskuterar metoder kring ämnen som synnedsättning, serious games, tillgänglighet och auditiv information. Artefakten som användes för undersökningen består av en 3D-miljö, där spelaren ska ta sig till delmål och förbi hinder för att nå slutmålet. Artefakten innehåller ingen grafisk information för spelaren och de ska endast använda sin hörsel för att få den informationen de behöver för att nå slutmålet. Undersökningen visade resultat som gav insyn på hur man kan gå tillväga för att ge effektiv auditiv information. För framtida arbeten bör flera olika banor och mekaniker undersökas, samt utveckla de metoder som används under denna studie.

Forskning visar en ökad risk för förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättning och andra hörselproblem trots att ljudnivåerna i förskolan inte uppmätts till över gränsvärdena på 85 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Forskning saknas kring mätningar som mäter den centrala auditiva bearbetningsförmågan hos förskolepersonal. Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida centrala auditiva bearbetningsproblem samt perifer hörselnedsättning föreligger hos studiepopulationen bestående av förskolepersonal. Metod: 19 kvinnor mellan 27–63 år, från åtta förskolor i Örebro kommun deltog i studien. Datainsamling gjordes via en enkät, tonaudiometri, tal i brus-mätning, gaps in noise (GIN) och dikotiska lyssningstest. Deltagarna delades in i två grupper baserat på hur de skattade sin hörsel. Mätvärden jämfördes med normvärden, data analyserades även statistiskt. Resultat: Elva deltagare hade resultat som avvek från normvärden på dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli, nio deltagare hade resultat som avvek från normvärden på GIN. Sex deltagare hade lätt hörselnedsättning sett till deras tonaudiogram, medelvärdena skiljde sig knappt från en åldersmatchad referenspopulation. Populationen hade bättre värden än förväntat på tal i brus. Deltagare som skattade sin hörsel som mindre bra hade genomgående sämre medelvärden på mätningarna. Slutsats: De mätningar där flest deltagare hade avvikelser från normvärden var GIN och dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli. Detta kan indikera en nedsatt central auditiv bearbetningsförmåga men även vara en följd av ålder och av att några deltagare hade perifer hörselnedsättning.

SammanfattningSandra Andersson och Susanne Mårtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeAlla elever påverkas av den auditiva miljön. Förmågan att lyssna, höra, förstå och komma ihåg är beroende av miljön. Under vår studietid har elevers inlärningsmiljö diskuteras och hur en miljö kan inverka på ett barns inlärning och beteende.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka elevers respektive pedagogers uppfattning kring effekterna av ett ljudutjämningssystem samt studera vilka effekter ett ljudutjämningssystem kan ha i en grundskoleklass. De preciserade frågeställningarna är: vad händer när ljudutjämningssystemet är igång i klassrummet? Vilken påverkan upplever eleverna och pedagogerna att ett ljudutjämningssystem har i klassrummet gällande koncentrationsförmåga, arbetsro och delaktighet i den auditiva miljön? Teoretisk ramVår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet samt i systemteorin. Kommunikativa processer är centrala i det sociokulturella perspektivet och utvecklar barns kunskaper och färdigheter. Vårt sätt att agera, tänka, kommunicera och uppfatta verkligheten beror på de sociala och kulturella erfarenheterna vi upplevt. Systemteorin bygger på att se världen i helheter. Studien har en kvalitativ design. Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer. Vi vill tolka och förstå elever och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. MetodObservationer och intervjuer används för att samla in empiri. Intervjuer är vår centrala metod. Vi vill skapa djupare förståelse av elevernas och pedagogernas upplevelser av systemet och dess påverkan på klassrumsmiljön. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en enkät för att utkristallisera intervjufrågor. I studien använder vi oss av triangulering för att nå större tillförlitlighet med det sammantagna resultatet. Resultat med analysStudiens resultat presenteras i observationer, intervjuer med elever och intervjuer med pedagoger. Samtliga elever anser att hörbarheten blivit bättre genom ljudutjämningssystemet. De anser att de hör både pedagog och klasskamrater bättre med hjälp av ljudutjämningssystem. Det råder delade meningar gällande användningen av elevmikrofonen. Några elever tar även upp perspektivet som berör pedagogens placering i klassrummet. När systemet används är pedagogens placering oväsentlig, liksom elevens. Detta ökar delaktigheten i klassrummet. Pedagogerna upplever att de sparar sin röst, vilket även eleverna påpekar. Den största vinsten enligt eleverna är att de alltid hör pedagogen, oavsett ljudnivå i klassrummet.KunskapsbidragetStudien visar att elever med hörselnedsättning, koncentrationssvårigheter och autismspektrumtillstånd gynnas av ljudutjämningssystem. Två positiva effekter som vi ser är att dessa elever kan ha valfri placering i klassrummet och att de har lättare att tillgodogöra sig det pedagogen delger. Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är den auditiva miljön viktig att kartlägga eftersom den har stor påverkan på elevers möjlighet till inlärning samt deras fysiska och psykiska mående. Flertalet av studierna vi läst lyfter fram hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av undervisning i dåliga ljudmiljöer. Som blivande specialpedagoger har vi fått upp ögonen gällande vikten av den auditiva miljön för elevers mående, möjlighet till inlärning, utveckling och delaktighet.Nyckelordauditiv miljö, barn i behov av stöd, delaktighet, inlärning, ljudutjämningssystem, specialpedagogik / AbstractAll students are affected by the auditory environment. The ability to listen, hear, understand and remember is dependent on the environment. During our study are students' learning environment discussed and how the environment can affect a child's learning and behavior.The purpose of our study is to investigate students 'and teachers' perception of the impact of a sound system and study what effects a sound system can have in a primary school class. The issues are: what happens when sound equalization system is running in the classroom? What impact experienced students and teachers to a sound equalization has been in the classroom regarding concentration, good working and participation in the auditory environment?Our study takes the support of the socio-cultural perspective. Communicative processes are central in this perspective and develop children's knowledge and skills. The way we act, think, communicate and perceive reality depends on the social and cultural experience we experienced. The study has a qualitative design. The main task of the qualitative approach is to interpret and understand the results. We wish to recognize and understand the students and teachers' experiences of a sound system.Observations and interviews are used to collect empirical data. Interviews are our key method. We want to create a deeper understanding of the students 'and teachers' experiences of the system and its impact on the classroom environment. Before the interviews were conducted was done a survey to crystallize interview questions. In this study, we use triangulation to achieve greater reliability of the overall result.The study results are presented in observations, interviews with pupils and interviews with educators. All the students believe that the audibility was better by REDCAT®. They feel that they hear both teacher and classmates better with the help of sound system. Opinion is divided on the use of student microphone. Some students also mention the perspective that concerns the educator position in the classroom. When the system is used, the educator placement is insignificant, as well as the students. This increases the participation in the classroom. The teachers feel that they save their voices, which even the students mentions. The biggest gain according to the students is that they always hear the teacher, regardless of noise levels in the classroom.The study shows that pupils with hearing problems, concentration difficulties and autism spectrum disorders have advantages from the sound system. Two positive effects that we see is that these students can have any position in the classroom and that they find it easier to assimilate the teacher communicates.As a special education teacher, the auditory environment is important to identify because it has a major impact on students' opportunity for learning as well as their physical and mental health. Most of the studies we have read show how students in need of special support are influenced by the teaching of poor sound environments. As future special educators, we have become aware regarding the importance of the auditory environment for the students' mood, the opportunity of learning, development and participation.Keywordsauditory environment, children in need of support, participation, learning, sound system

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår empiriska undersökning. Utifrån det samlade materialet från intervjuerna har vi analyserat resultatet som sedan tolkats. Resultatet visar hur pedagogerna arbetar med de estetiska kommunikationsformerna för att främja barnens egenskaper så som kommunikation och det fria valet av att kunna påverka sin egen verksamhet i förskolan, samt skapa meningsfullhet genom att arbeta utifrån barnens egna intressen. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att arbetet med estetiska kommunikationformer i det pedagogiska arbetet öppnar upp för kommunikation, skapar varierade arbetssätt, ger barnen möjlighet att uttrycka sig på det sätt som passar dem bäst, skapar glädje och gemenskap samt meningsfullhet. Syftet med de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten ansåg pedagogerna var att utveckla barnens språk, sociala samspel, identitetsskapande, grov- och finmotorik.

Rytmterapi har visat sig vara ett effektivt komplement till andra behandlingsmetoder vid neurologiska sjukdomar som exempelvis Parkinson eller stroke. Flertalet studier visar förbättringar framförallt i patientens förmåga att bibehålla en stadig gångstil med normal steglängd. Det har även undersökts vilka faktiska förändringar som sker i hjärnan när man lyssnar på musik i förhållande till motoriska förändringar, men ingen av dessa studier kan på ett tydligt sätt förklara varför rytmterapi fungerar så bra för patienterna och vilken del av den auditiv stimulus som påverkar patienten mest. Det finns tankar om att det är en stadig takt som påverkas mest. Vissa menar att en viktig faktor är patientens välmående och humör, och att musiken påverkar dessa faktorer på ett positivt sätt. Syftet med den här artikeln är att undersöka hur ljud används för att behandla Parkinsons sjukdom, och genom en studie på friska vuxna personer skapa en uppfattning om på vilket sätt som olika typer av auditiv stimulus påverkar gången. Studien bestod av 19 deltagare som gick en sträcka på 10 meter totalt 6 gånger. En gång utan någon auditiv stimulus, en gång med en metronom i bakgrunden, tre gånger med olika sorters musik som försöksledarna valt och en gång med ett musikstycke som de själva hade valt. Studien pågick under två dagar och resultatet pekar på att den självvalda låten gav bäst resultat. / Rhythm therapy has been shown to be an effective complement to other methods for treating neurological diseases such as Parkinson's disease or stroke. Several studies have shown improvement in especially the patient's ability to maintain a steady walk with a normal stride length. It has been investigated what actual changes that occur in the brain while listening to music in relation to motor changes, but none of these studies can clearly explain why rhythm therapy works so well for these patients and what part of the auditory stimulus that affects the patient most. There are thoughts that a steady pace is what is affected most. Some researchers say that an important factor to keep in mind is the patient’s wellbeing and mood, and that the music affects these factors in a positive way. The aim of this article is to investigate how sound is used to treat Parkinson’s disease, and through a study of healthy adults create an idea of how different types of auditory stimuli affect walking. The study consisted of 19 participants that walked a distance of 10 meters 6 times each. One time without any auditory stimuli, one time with to the sound of a metronome, three times with different kinds of music that the experiment leaders had chosen and one time with a musical piece of their own choice. The study took place for two days, and the result indicates that the musical piece that the participant had chosen for themselves gave the best result.

Denna uppsats undersöker hur naturupplevelser på en utvald plats kan omvandlas till musik i en kompositionsprocess. Den utforskar också hur denna omvandlingsprocess kan utvidga och berika en intuitiv kompositionsprocess och hur detta påverkar tonsättarens estetik. De utvalda platserna är ett strandlandskap utanför Piteå och en fjällsjö utanför Kiruna i norra Sverige. Den valda metoden inkluderar kompositionsprocessen av två musikstycken, ett för kammarensemble och ett för symfoniorkester. Kompositionsprocessens fokus har varit omvandlingen från visuella, audiella och taktila mönster, ljud och material, och integrerar även dokumentation av visuella mönster och inspelningar av autentiska ljud av nylagd havsis och dess kontakt med vatten. Skisser, laborationer med musiker, och inkluderandet av Robert Eks utvidgade klarinett med MiM-teknologi har också varit en del av kompositionsprocessen och studien. Resultatet är två komponerade stycken: Seascape Patterns för NorrlandsOperans Symfoniorkester och Ice Glyph för den nutida kammarensemblen Norrbotten NEO, både som partitur och video/ljudfiler. / This thesis investigates how nature experiences can be transformed into music in a composition process. It also explores how this transformative process can expand and enhance an intuitive composing process and investigates how this affects the esthetics of the composer. The landscapes choosen are a seashore outside Piteå, and a mountain lake area outside Kiruna in the north of Sweden. The method used have included the composition processes of two pieces of music, one for contemporary chamber ensemble and one for symphony orchestra. The focus of the composition process has been the transition from visual, auditive and tactile patterns, sounds and materials, and has incorporated documentation of visual patterns and field recordings of authentic sounds of freezing ice and water. Sketches and laborative workshops with musicians, including Robert Eks augmented clarinet with MiM technology have also been a part of the composition process and the study. The result was two composed pieces: Seascape Patterns for NorrlandsOperans Symphony Orchestra and Ice Glyph for the contemporary chamber ensemble Norrbotten NEO, both as scores and recordings/audio files.

Den här uppsatsen handlar om det som inom västerländsk konstmusik benämns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus är det sistnämnda – artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet är att studera det estetiska spänningsfält som finns inom interpretationskonsten: å ena sidan hyllas det personliga och unika; å andra sidan finns konventioner om vad som är rätt och fel i en tolkning. Materialet för uppsatsens undersökning är fyra världspianisters inspelningar av Frédéric Chopins postuma Nocturne KK IVa Nr.16 i ciss-moll. Pianisterna är Wladyslaw Szpilman, Claudio Arrau, Roland Pöntinen och Garrick Ohlsson. Undersökningen är komparativ; de fyra pianisternas inspelningar jämförs utifrån ett antal förutbestämda variabler med målsättningen att dels få grepp om den personliga dimensionen i deras interpretationer, dels fastställa eventuella gemensamheter i desamma. Det sistnämnda skulle då kunna betraktas som exempel på interpretationskonventioner, vilka sätter gränser för det personliga i en tolkning. Den musikanalytiska metod som används är den auditiva musikanalysen, d.v.s. analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp. Chopins noterade förlaga utgör dock en viktig referens. Resultatet av interpretationsanalyserna visar att de fyra pianisterna gör fyra olika, personligt färgade tolkningar av Chopins komposition. Men de visar samtidigt att mycket av det ”personliga” sker inom ramar för musikaliska ställningstaganden som verkar vara gemensamma för de fyra. Här är det motiverat att tala om interpretationskonventioner i frågan om Chopins pianomusik. Men då inspelningarna är hämtade från en tidsperiod på närmare 60 år vore begreppet interpretationstradition lika korrekt. Slutsatsen blir att de fyra pianisternas personligt färgade tolkningar är resultatet av individuella förhållningssätt till såväl det noterade som till icke-noterade interpretationstraditioner. Uppsatsen visar också att konstmusikens ”notbundenhet” ändå öppnar för stor personlig variation, liksom att det inom genren existerar ”gehörstraditioner” där var och en sätter sin prägel utifrån det som han eller hon har hört andra göra. / This paper deals with what we in Western Art music call interpretation or practice, that is, the process that begins with the artists’ study of the notated model of the musical piece and ends with the sounding result. The focus of the paper is the latter - the artists’ musical performance of a piece. The purpose is to study the aesthetical divergence that is contained within the art of interpretation: on one hand the personal and unique is celebrated; on the other hand there are conventions about what is considered right and wrong in an interpretation. The material that is used in the study is four recordings by world-class pianists of Frédéric Chopin’s posthumous Nocturne KK IVa Nr.16 in C sharp minor. The pianists are Wladyslaw Szpilman, Claudio Arrau, Roland Pöntinen and Garrick Ohlsson. The investigation is comparative; the recordings of the four pianists are compared from several predetermined variables with the goal on one hand being to understand the personal dimension of their interpretations and on the other hand, to define possible commonalities of the same. Thus, the latter could be regarded as an example of conventions of interpretation, which define the boundaries regarding the personal dimension of an interpretation. The method of musical analysis that is used is the auditive musical analysis, that is, the analysis is based upon an active listening to the sequence of the music. However, Chopin’s notated model makes for an important reference. The result of the interpretation analyses indicates that the four pianists make four different, individual interpretations of Chopin’s composition. At the same time, however, they demonstrate that the personal dimension in an interpretation takes place within the boundaries regarding musical standpoints that the four pianists seem to have in common. Here, it is justified to talk about conventions of interpretation regarding the piano music of Chopin. However, because the recordings are collected from a period of almost 60 years, it would also be sufficient to talk about tradition of interpretation. The conclusion is that the individual interpretations of the four pianists are the results of individual approaches to the notated as well as non-notated traditions of interpretation. The paper also shows that the constraints of notation within art music still leave room for great individual variation, and that “by ear- traditions” exist within the genre, in which everyone personalizes the piece based upon what he or she has heard others do.

Titel: Se, hör & shoppa! En undersökning kring hur det med visuell och auditiv stimuli går att påverka kundens rörelsemönster och köpbeteende i butik. Författare: Klara Johansson, Marina Johansson Handledare: Professor Bertil Hultén Examinator: Universitetslektor Leif V Rytting Kurs: Företagsekonomi III – Examensarbete inriktning detaljhandel och service management (kandidat) 15hp Problemformulering: Hur påverkas kundens rörelsemönster och köpbeteende i en butiksmiljö med hjälp av visuella stimuli samt auditivt stimuli? Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka, analysera och klargöra huruvida kundens rörelsemönster och köpbeteende kan påverkas med hjälp av sensoriska stimuli. Vi vill med hjälp av en multisensorisk upplevelse, vita pilar samt ljudet av fågelkvitter, försöka påverka kundens vägval i butiken för att bidra till att denne ska uppmärksamma större del av butiksytan. Metod: Examensarbetet har utformats med ett deduktivt angreppssätt. Vi har gjort en kvantitativ analys med en experimentell ansats. En omfattande litteraturstudie har legat till grund för de hypoteser som formulerats, i syfte att svara på forskningsfrågan. Primärdata har samlats in genom sammanlagt 1347 observationer på Plantagen i Kalmar. Slutsats: En slutsats av arbetet är att kunderna påverkas till att följa visuella stimuli i form av pilar. Det är därmed möjligt att påverka kunden att se mer av butikens yta med hjälp av visuella stimuli. Vi kan även visa att tillsättning av auditivt stimuli och visuella stimuli påverkar köpbeteendet i form av tid spenderad i experimentzonen, men det behövs vidare forskning för att utreda i vilken grad påverkan sker. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, visuell stimuli, auditiv stimuli, butiker, rörelsemönster, multisensorik, kongruens / Title: See, hear & shop! A Study of how visual and auditory stimuli can influence the customer's movement patterns and buying behaviour in store. Authors: Klara Johansson, Marina Johansson Supervisor: Professor Bertil Hultén Ph.D. Examiner: Senior Lecturer Leif V Rytting Ph.D. Course: Business economies III – Retail and service management (C level) Issues: How are the customer's movement patterns and buying behaviour affected in store with the help of visual and auditory stimuli? Purpose: The purpose of this study is to investigate, analyse and clarify whether the customer's movement patterns and buying behaviour can be affected by means of sensory stimuli. With the help of sensory marketing, white arrows and bird song, we want to influence the customer's choice of direction in the store with the purpose of making the customer notice a wider part of the store. Methodology: The thesis has been designed with a deductive approach. We have done a quantitative analysis with an experimental approach. An extensive search for literature has been the basis of the hypotheses formulated, in order to answer the research question. Primary data were collected through a total of 1347 observations at Plantagen in Kalmar. Findings: A finding of this thesis is that customers are influenced to follow the visual stimuli by the means of white arrows. It is thereby possible to affect customers to notice a wider part of the store by the means of visual stimuli. We can also show that adding auditory stimuli and visual stimuli can affect the buying behaviour in the matter of time spent in the experimental zone, although further research is required to exam to which extent the impact occurs. Keywords: Sensory marketing, visual stimuli, auditory stimuli, in stores, movement patterns, multisensory, congruence