Authors: Ivar Hof and Douglas Hayes Supervisor: Bo Sjö  Background: Housing shortage is a heavily debated topic amongst today’s politicians and mainly originates from rent control regulations on today’s housing-market (Kopsch, 2019; Bokriskommittén, 2014). There have been suggestions made about a deregulation of the housing market and to instead impose market-rent (Donner, Englund, Persson, 2017). In the municipality of Linköping, the estimation is that market-rent would increase rent levels in all districts, a consequence of this would be a decrease of tenants’ disposable income. (Ramboll, 2021). Thus, the debate is about whether the deregulation should be implemented and to what extent those who are financially affected should be compensated.   Purpose: The purpose of this essay is to research how current tenants in could be compensated during a transition to market-rent levels, based on the rental market in Linköping municipality.  Method: To calculate the compensations for each chosen area and answer the purpose of the essay, we have chosen to use Andersson and Söderberg’s method for compensations. The reason for choosing this method is that we consider it to be the most relevant to the theories chosen and the purpose of this essay.  Conclusion: Based on the chosen calculation-method (Andersson and Söderberg, 2002), the size of the compensation will vary between tenants, depending on where they live in Linköping municipality. The net present value of the compensation for tenants living in Centrum is 346,205 SEK, in Ryd/Skäggetorp the net present value of the compensation is 65,616 SEK and in Linköping municipality in general, the net present value of the compensation is 236,257 kr. The results are heavily dependent on the approximation of the variables included in the method and it is difficult to estimate exactly how much the rent levels will increase should a deregulation of the housing market be implemented. Key words: Market-rent, utility-value rent, compensation, rent control, deregulation

<p>Date: 2008-06-05</p><p>Level: Master Thesis in Business Administration, 15 ECTS</p><p>Authors: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde</p><p>Tutor: Sigvard Herber</p><p>Title: Are competitors ready to take on a deregulated Apoteket AB? Problem: With the oncoming deregulation of the monopoly, Apoteket AB appears to have a competitive advantage over incoming competition therefore the problem is to find out:</p><p> What competitive advantage Apoteket AB has over its competitors.</p><p> If the competitors have the tools to successfully compete with Apoteket AB.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to find out whether competitors in Sweden are able to compete successfully with Apoteket AB for the market of non prescription medicine.</p><p>Method: Qualitative and quantitative methods have been used in this thesis. In order to achieve the desired result of this research it is appropriate to choose this approach since it enables the researcher to be able to explore all areas of the subject at hand and also give an in-depth discussion and analysis.</p><p>Conclusion: Apoteket AB has several competitive advantages over its competitors. It has a strong brand name that is known and trusted by customers. While all three competing companies see themselves as complements to Apoteket AB, we think that the competitors have what it takes to successfully compete with Apoteket. Judging from previous cases such as Norway and Denmark which showed different outcomes of deregulation in the retail pharmaceutical industry, the competitors in both cases have not been on the losing side. Supermarkets, petrol stations and grocery stores in Denmark and Norway were also competing with their respective pharmacies based mainly on price, accessibility and convenience. In conclusion this is an indication that the competitors in Sweden have more than enough tools to successfully compete with Apoteket AB.</p><p>Keywords: Deregulation, Pharmaceutical retail, Apoteket AB, Monopoly, Competition.</p> / <p>Datum: 2008-06-05</p><p>Nivå: Magister Uppsats i Företagsekonomi, 15 Högskolepoäng Författare: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde</p><p>Handledare: Sigvard Herber</p><p>Titel: Är konkurrenter beredda att konkurrera med Apoteket AB i en avreglerad marknad?</p><p>Problem: I samband med den kommande avregleringen av monopolet, Apoteket AB verkar ha konkurrensfördel gentemot konkurrenterna. Problemformuleringen lyder:</p><p> Vilka konkurrensfördelar har Apoteket AB över sina konkurrenter?</p><p> Har konkurrenterna de rätta verktygen för att framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB?</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på om konkurrenterna i Sverige kan framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB i den receptfria marknaden.</p><p>Metod: En kvalitativ och kvantitativ metod har använts i denna uppsats. För att uppnå det önskade resultat är det nödvändigt att använda sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod, dels för att utförligt kunna utforska ämnet och ge en djupgående diskussion och analys.</p><p>Slutsats: Apoteket AB har en mängd konkurrensfördelar över sina konkurrenter. Företaget har ett starkt märke som kunderna känner till och litar på. De tre konkurrerande företag ser sig själva som ett komplement till Apoteket AB dock anser vi att konkurrenterna har vad som krävs för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket. Apotekets avreglering i Norge och Danmark har visat olika resultat, däremot har inte konkurrenterna i båda fall inte varit på den förlorande sidan. Matbutiker och bensin stationer i Danmark och Norge har konkurrerat med huvudsakligen pris, bekvämlighet och tillgänglighet med sina respektive Apotek. Detta är en indikation på att konkurrenterna i Sverige har tillräckligt med verktyg för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket AB.</p><p>Nyckelord: Avreglering, Apoteket AB, Monopol, Konkurrens.</p>

<p>Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. </p><p>Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial. </p><p>Resultat: De redan existerande dagligvaruhandelskedjorna kommer att dominera marknaden, även om det också kommer att finnas andra aktörer. Företagsspecifika resurser kommer att vara avgörande för olika aktörers överlevnad och således ha en stor inverkan på den avreglerade alkoholmarknadens struktur.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den statliga utredningen En framtida spelreglering presenterades under december 2008. Ett förslag i utredningen är att delar av monopolet på den svenska spelmarknaden i framtiden kan komma att konkurrensutsättas.</p><p><strong>Syfte:</strong> Denna studie syftar till att undersöka hur det sociala ansvarstagandet påverkas och i vilken omfattning CSR kan utgöra en konkurrensfördel på en avreglerad marknad.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där Svenska Spel, Ladbrokes och Betssons CSR - arbete studeras. Utöver sekundärdata har det empiriska materialet kompletterats genom intervjuer med varje företag.</p><p><strong>Resultat:</strong> En avreglerad marknad behöver inte innebära att företagens sociala ansvarstagande minskar i samhället. Att integrera CSR i företagsstrategin är ett viktigt led i att nå acceptans bland intressenterna på marknaden. För ett lyckat CSR – arbete menar vi att företagens interna resurser måste användas med hänsyn till flertalet faktorer i den omgivande miljön.</p> / <p><strong>Background:</strong> During the end of 2008 the Swedish government published a submission for comment regarding the future legislation of the Swedish gambling industry. The investigation suggests that new entrants may be allowed to enter the Swedish market.</p><p><strong>Aim:</strong> The purpose of this thesis is to determine if and how the social responsibility is affected when a market is deregulated, and if CSR is a possible tool for creating competitive advantage.</p><p><strong>Completion:</strong> The study is based on a qualitative method and examines the gambling companies Svenska Spel, Ladbrokes and Betsson. We conducted questionnaire studies among the examined gambling companies to enhance the secondary data.</p><p><strong>Findings:</strong> Our findings suggest that there is a good possibility for social responsibility to maintain a strong position in a deregulated market. CSR integration with the corporate strategy is an important step concerning acceptance among the company’s stakeholders.</p>

<p>Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.</p>

<p>The de-regulation of commercial air traffic in the early 1990’s lead to that many new airline companies entered the market. Many of these new actors were low budget airlines which meant that the traditional airlines met a new type of competition. This situation contributed to the fact that ticket prices dropped in many countries. It has become more and more common that the traveller prefers to fly with low budget airlines rather than with the traditional airlines. That this is causing a major problem becomes quite evident when reading about their economic losses as they appear in the reports handed in by many of the worldwide traditional airline companies in the last few years. This essay deals with the effects that resulted among the traditional airline companies from the entrance of low budget airlines. The purpose was to examine what issues the traditional airlines actively had to meet in order to stay competitive. We were also interested in finding out what measures they actually had taken.</p><p>This essay is based on a qualitative method, a casestudy in the form of deep interviews. The objects of the study chosen were persons working for the airline companies SAS and Finnair. The bases for the study are theories about competitive strategies, positioning, quality of service, marketing mix and segmentation. In the light of these theories we put together sufficient questions to ask at the interviews to ensure a solid result that answered the purpose and problem of this essay. The result of the study showed that both SAS and Finnair at all times work in a number of ways to adjust themselves to the current market situation.</p><p>The results clearly shows that both SAS and Finnair have been forced to adapt to the changes in the price development to remain competitive. The most noticeable measure implemented by SAS and Finnair is that they have lowered their ticket prices in order to maintain their customers.</p><p>Our conclusion states that the effects that has resulted among the traditional airlines are changes of their pricing and quality of service. Even positioning and the competitive strategies of the companies have been affected.</p> / <p>Avregleringen av flygmarknaden i början av 1990-talet ledde till att många flygbolag äntrade marknaden. Många av dessa nya aktörer är lågprisflygbolag vilket har lett till en ökad konkurrens mot de traditionella flygbolagen. Denna situation har även bidragit till att biljettpriserna har sjunkit i många länder. Det blir allt vanligare att resenärerna väljer att flyga med lågprisflygbolag i stället för att välja att resa med de traditionella flygbolagen. Detta torde vara ett stort problem för de traditionella flygbolagen. Inte minst tydligt blir det i beaktande av de förluster som många av dessa flygbolag, världen över, redovisat de senaste åren.</p><p>Denna uppsats behandlar de faktorer som har påverkats hos de traditionella flygbolagen efter lågprisflygets inträde på marknaden. Syftet med vår studie var att ur ett företagsperspektiv undersöka vilka åtgärder som vidtagits av de traditionella flygbolagen samt om deras strategier ändrats till följd av lågprisflygets inträde på marknaden.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där det har gjorts en fallstudie i form av djupintervjuer. Undersökningsobjekten som valdes är flygbolagen SAS och Finnair. Till grund för undersökningen ligger teorier om konkurrensstrategier, positionering, tjänstekvalitet, marknadsföringsmixen och segmentering. Utifrån teorierna har intervjufrågor utformats vilka har gett ett relevant underlag för att kunna besvara syftet och problemformuleringen. Undersökningen visade att både SAS och Finnair arbetar med en rad olika strategier för att hela tiden vara anpassade till den rådande marknadssituationen.</p><p>Resultatet visar tydligt att både SAS och Finnair har tvingats följa med i prisutvecklingen för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Den mest konkreta åtgärd som vidtagits av SAS och Finnair är att de båda flygbolagen har sänkt sina priser för att inte tappa alltför många kunder.</p><p>I slutsatsen framkommer det att en av de faktorer som har påverkats till följd av den nya konkurrensutsatta marknadssituationen är prissättningen. Ytterligare faktorer som påverkats är tjänstekvalitet och konkurrensstrategier.</p>

Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar en avreglering av den svenska elmarknaden har på Vattenfalls interaktiva styrsystem och vad de eventuella förändringarna beror på. Avgränsningar: I denna undersökning ämnar vi inte bedöma Vattenfalls val av strategi eller Vattenfalls marknadsprognos innan respektive efter avregleringen. Vidare har vi valt att avgränsa denna undersökning till att gälla distributionen av el till slutkund, vilket gör att det endast är Vattenfalls försäljningsavdelning som är av intresse i denna undersökning. Slutligen kommer inte att behandla interaktiva styrsystem som anknyter till juridiska strategiska osäkerheter och vi kommer inte heller försöka identifiera brister och svagheter med Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler. Genomförande: Den data som denna undersökning består av har samlats in genom en kvalitativ metod, där vi har gjort intervjuer med anställda på Vattenfall AB. Till viss del har vi använt oss av sekundärdata likt statliga rapporter, Internet och årsredovisningar. Resultat: Denna undersöknings resultat kan summeras med att Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler inte har genomgått någon markant förändring. Strategin har förändrats från att vara produktorienterad till att vara kundorienterad och liknas vid en differentieringsstrategi. Vattenfalls marknadsprognos är i stort oförändrad. Även de strategiska osäkerheterna har förändrats marginellt. I detta fall är den tydligaste förändringen att kundorientering har blivit en strategisk osäkerhet, vilket beror på att den svenska elmarknaden utsattes för konkurrens i och med avregleringen. Vad gäller interaktiva styrsystem har tre system förblivit oförändrade. Ett interaktivt styrsystem, logistiksystem, har försvunnit i och med avregleringen och istället har ett kundorienterat styrsystem skapats. Det ska dock tilläggas att det före detta logistiksystemet täcks upp av kundorienteringssystemet.

Date: 2008-06-05 Level: Master Thesis in Business Administration, 15 ECTS Authors: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde Tutor: Sigvard Herber Title: Are competitors ready to take on a deregulated Apoteket AB? Problem: With the oncoming deregulation of the monopoly, Apoteket AB appears to have a competitive advantage over incoming competition therefore the problem is to find out:  What competitive advantage Apoteket AB has over its competitors.  If the competitors have the tools to successfully compete with Apoteket AB. Purpose: The purpose of this thesis is to find out whether competitors in Sweden are able to compete successfully with Apoteket AB for the market of non prescription medicine. Method: Qualitative and quantitative methods have been used in this thesis. In order to achieve the desired result of this research it is appropriate to choose this approach since it enables the researcher to be able to explore all areas of the subject at hand and also give an in-depth discussion and analysis. Conclusion: Apoteket AB has several competitive advantages over its competitors. It has a strong brand name that is known and trusted by customers. While all three competing companies see themselves as complements to Apoteket AB, we think that the competitors have what it takes to successfully compete with Apoteket. Judging from previous cases such as Norway and Denmark which showed different outcomes of deregulation in the retail pharmaceutical industry, the competitors in both cases have not been on the losing side. Supermarkets, petrol stations and grocery stores in Denmark and Norway were also competing with their respective pharmacies based mainly on price, accessibility and convenience. In conclusion this is an indication that the competitors in Sweden have more than enough tools to successfully compete with Apoteket AB. Keywords: Deregulation, Pharmaceutical retail, Apoteket AB, Monopoly, Competition. / Datum: 2008-06-05 Nivå: Magister Uppsats i Företagsekonomi, 15 Högskolepoäng Författare: Amina Ahmed Ibrahim Beatrice Yola Konlaan Carol Nakajugo Basudde Handledare: Sigvard Herber Titel: Är konkurrenter beredda att konkurrera med Apoteket AB i en avreglerad marknad? Problem: I samband med den kommande avregleringen av monopolet, Apoteket AB verkar ha konkurrensfördel gentemot konkurrenterna. Problemformuleringen lyder:  Vilka konkurrensfördelar har Apoteket AB över sina konkurrenter?  Har konkurrenterna de rätta verktygen för att framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB? Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på om konkurrenterna i Sverige kan framgångsrikt konkurrera med Apoteket AB i den receptfria marknaden. Metod: En kvalitativ och kvantitativ metod har använts i denna uppsats. För att uppnå det önskade resultat är det nödvändigt att använda sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod, dels för att utförligt kunna utforska ämnet och ge en djupgående diskussion och analys. Slutsats: Apoteket AB har en mängd konkurrensfördelar över sina konkurrenter. Företaget har ett starkt märke som kunderna känner till och litar på. De tre konkurrerande företag ser sig själva som ett komplement till Apoteket AB dock anser vi att konkurrenterna har vad som krävs för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket. Apotekets avreglering i Norge och Danmark har visat olika resultat, däremot har inte konkurrenterna i båda fall inte varit på den förlorande sidan. Matbutiker och bensin stationer i Danmark och Norge har konkurrerat med huvudsakligen pris, bekvämlighet och tillgänglighet med sina respektive Apotek. Detta är en indikation på att konkurrenterna i Sverige har tillräckligt med verktyg för att framgångsrikt kunna konkurrera med Apoteket AB. Nyckelord: Avreglering, Apoteket AB, Monopol, Konkurrens.

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.