Background: Both CSR and brands has taken a bigger role in todays market. Consumers have become more aware of how the companies drives their businesses. Beacuse of that, companies needs to adapt a CSR-program for their business. Problem discussion: Since having a CRS-program has become a demand on companies and their brands ,we find it interesting to search the underlying factor which affect the choice of which CSR- program a company chooses. Aswell as how they use this program strategic. Questions: Which factors and stakeholders affect a companies choice of philantropic CSR? How does companies differentiate / position their brand through their philantropic CSR? Aim: To disclose the underlying factors to a companies choice of philantropic CSR aswell to conclude how they use this program in a strategic way. Method: This study is using a qualitative approach where the primary data has been collected through interviews. All of the subjects has been an employee of the two companies in question, Folksam and Skandia. The studies primary data has then been analyzed through its secundary data, such as theories and previsouly done research in the same field. Conclusion: Skandia and Folksam are different in their choosing of a CSR-program, their underlying factors aswell as how they use their philantropic CSR in a strategic way. Skandias CSR-programme has been influenced by external factors, where Folksams program has been influenced by internal. The studie also shows that Skandia is using their philantropic CSR to differentiate and position their brand where Folksam is using their other CSR to do this. / Bakgrund: Både varumärken och CSR har blivit större på marknaden idag samtidigt som konsumenterna har blivit mer medvetna om hur företagen bedriver sin affärsverksamhet. Företagen måste då anpassa sin affärsverksamhet och skapa ett CSR-program. Problemformulering: Eftersom CSR nästan har blivit ett krav på ett företag och deras varumärke så anser vi det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av CSR-program samt hur företagen använder dessa program strategiskt. Frågeställningar: Vilka faktorer samt intressenter påverkar valet av ett företags filantropiska CSR? Hur arbetar företag med att differentiera/positionera varumärket genom sitt filantropiska CSR-program? Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar företags val av CSR-program samt hur de använder sina filantropiska CSR-program för att positionera/differentiera sitt varumärke. Metod: Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där primärdata har samlats in utifrån intervjuer. Respondenterna har varit diverse anställda hos de två undersökta bolagen, Folksam och Skandia. Primärdata har sedan analyserats gentemot studiens sekundärdata vilken innefattar den tidigare forskningens teorier angående hur företag väljer CSR, vilka faktorer som spelar in, samt hur de kan använda sin CSR för att differentiera samt positionera sitt varumärke. Slutsats: Skandia och Folksam skiljer sig i både val av CSR program, bakomliggande faktorer samt hur de använder sig av deras filantropiska CSR-program strategiskt. Skandias val av filantropisk CSR har påverkats huvudsakligen av externa faktorer medan Folksam har påverkats av interna faktorer. Studien har även visat att Skandia använder sin filantropiska CSR för att såväl differentiering som positionering medan Folksam istället använder annan form av CSR för att göra detta.

<p>Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day.</p><p>The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships.</p><p>This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship.</p><p>Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship.</p> / <p>I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne.</p><p>Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team.</p><p>Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts.</p><p>Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.</p>

Contemporary society focuses heavily on the individual and this is also characterized by an individual thinking that many people contribute to. This is furthermore shared in the field of entrepreneur research studies where a profound deal of time has been focused on the personal qualities of specific entrepreneurs. However, in modern settings today many corporations originate in a team-based structure, which therefore leads towards a different approach rather than examining exclusively on individuality. Previous research shows that entrepreneurial teams are establishing and growing at a steady pace, yet studies within this field has not developed in an extensive fashion. Entrepreneurial teams can be defined as a group of people who share a common goal, usually consisting of two or more individuals who commenced a foundation from the early stages of that specific firm and who originated an initial idea. This therefore generates an interest to further investigate entrepreneur studies. The development of the individuality of entrepreneurship has been revised previously. Nevertheless, analyzing the underlying factors to why individuals tend to establish teams of entrepreneurship is a reoccurring topic to this day. The main purpose of this study is to map out these underlying factors and investigate the fundamental preferences of the individuals who prefer to create team-based entrepreneurships. This study is of a deductive layout and has been carried out in a qualitative method. Eight separate interviews were carried out with the originators of respective business corporations, and underlying factors have been mapped out with the help of theories within the field of entrepreneurship. Subsequent to the gathering of primary empirical data and with the support of important theory studies, certain conclusions can be made. The underlying motives behind the formation of entrepreneurial teams can be characterized by earlier experiences, friendship, and the addition of members who acts as supplements to the team. But also a sense of affinity within the group, the spread of risk-taking, and furthermore an addition of enjoyment to the group are all important factors when investigating team entrepreneurship. / I dagens samhälle fokuseras det mycket på individen och många präglas utav ett individualistiskt tänkande. Detta kan även ses inom entreprenörskapsforskning där det en längre tid fokuserats på entreprenörens personliga egenskaper. När det i dagsläget är vanligare än man tror att starta företag i team, bör inte endast de personliga egenskaperna undersökas. Tidigare studier visar på att entreprenöriella team etableras och växer i snabbare takt, dock är forskningen om entreprenöriella team inte så utvecklad och omfattande. Definitionen av ett entreprenöriellt team, är att det består av en grupp personer som har ett gemensamt mål. Denna grupp består av två eller fler personer, som samtliga har varit med från idéstadiet av företaget. Det är därför av intresse att bygga vidare på den befintliga forskningen. Att utveckla entreprenörens personliga egenskaper är redan utforskat, men att kartlägga de bakomliggande faktorerna till varför individer tenderar att bilda entreprenöriella team är idag ett aktuellt ämne. Syftet med undersökningen blir därav att kartlägga de bakomliggande faktorer individer har, som gör att de startar företag i team. Undersökningen har en deduktiv ansats, som har genomförts med en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer med grundare från respektive företag. Med hjälp av teorier inom ämnet har bakomliggande faktorer kartlagts. Efter att empirisk data samlats in och analyserats med hjälp av teorierna har följande slutsatser härletts. De bakomliggande faktorerna till entreprenöriella team är att de haft tidigare erfarenheter som påverkat, att de är vänner, att addition av ny medlem medför en resurs som kompletterar teamet, att det skapar samhörighet, att riskerna sprids, att det blir roligare, att kapital saknas och att det hela kan bero på tillfälligheter som gör att man formerar ett team.

Outsourcing, det vill säga då en organisations tjänster eller produkter inom en funktion eller aktivitet läggs ut till en extern aktör, blev alltmer märkbart under 1990-talet. Trenden har vuxit till att utgöra en norm i dagens samhälle och numera outsourcar organisationer allt från förvaltning av informationsteknik (IT) till hela funktioner. Outsourcing av IT anses vara en växande och alltmer global företeelse, däremot kan problem med ett outsourcingavtal eller förändringar av ett företags affärssituation leda till backsourcing, vilket innebär att en organisation väljer att föra tillbaka och åter genomföra aktiviteter inom den egna verksamheten. Beslut kring outsourcing av IT-lösningar har utgjort en central aspekt inom såväl forskning som praktik medan beslut om att byta leverantör eller backsourca har fått relativt lite uppmärksamhet. Däremot utgör drivkrafterna bakom backsourcing ett lika relevant ämne att studera som motiven bakom outsourcing och med grund i detta syftar denna studie till att identifiera vilka motiv som kan ligga till grund för organisationers val att outsourca respektive backsourca IT-relaterade aktiviteter och funktioner samt undersöka hur de förutsättningar som gällde vid beslutet om att outsourca kan förändras under en outsourcingprocess.  Jag har genomfört en studie av kvalitativ karaktär där en fallstudiedesign tillämpats. Ett antal organisationer som använder sig av IT och IT-lösningar i sitt dagliga arbete har undersökts där organisationerna tidigare har backsourcat, och/eller är i färd med att föra tillbaka, sin IT. Insamling av teori respektive empiri har skett genom en litteraturstudie och genomförandet av semistrukturerade intervjuer. I analysen har sedan det empiriska materialet ställts i relation till den tidigare forskning som finns inom (1) outsourcing och (2) backsourcing. Studiens resultat visar att anledningar och motiv som kan resultera i ett företags beslut om att outsourca sin IT bland annat är möjligheten att göra kostnadsbesparingar, uppnå en större flexibilitet samt möjligheten att få tillgång till specialistkompetens. Under en outsourcingprocess kan exempelvis en organisations ledning bytas ut, vilket kan medföra nya åsikter och attityder gentemot verksamhetens sourcingstrategi, och IT:s betydelse för verksamheten kan förändras. Vidare har ett antal bakomliggande faktorer som kan spela in vid organisationers beslut om att backsourca sin outsourcade IT kunnat identifieras. Exempel på faktorer är att ingen total kostnadsbesparing görs och att efterlevnaden av kontraktet med leverantören kan vara bristfällig avseende exempelvis tjänstekvalitet. / Outsourcing, that is to say when an organization's services or products within a function or an activity are being contracted out to an external vendor, became increasingly noticeable during the 1990s. The trend has grown to represent the norm in today’s society and nowadays organizations outsource operations ranging from the management of information technology (IT) to whole functions. The outsourcing of IT is considered to be a growing and increasingly global phenomenon. However, problems with an outsourcing agreement or changes in a company's business situation can lead to backsourcing, a concept meaning that an organization chooses to bring back and re-implement activities within its own operations. Decisions regarding the outsourcing of IT solutions have been a central aspect in both research and practice while the decision to change supplier or backsource has received relatively little attention. Nevertheless, the drivers of backsourcing constitute an equally relevant topic to study. Hence, the aim of this study is to identify the motives underlying an organization’s decision to outsource, as well as backsource, IT related activities and functions and to examine how the conditions that applied when making the decision to outsource can change during an outsourcing process.  I have conducted a qualitative study where a case study design has been applied. A number of organizations that use IT and IT solutions in their day-to-day operations have been studied where the organizations previously have backsourced and/or now find themselves in the process of bringing back their IT. A literature review has been conducted and empirical data has been collected through the use of semi-structured interviews. In the analysis, the empirical data has been analyzed in relation to previous research regarding (1) outsourcing and (2) backsourcing.  The results of this study show that reasons and motives that can result in a firm's decision to outsource its IT include the possibility of achieving cost reductions, a greater flexibility and the possibility of gaining access to expertise. Examples of changes that can occur during an outsourcing process are within the management since the replacement of an organization’s management can bring new opinions and attitudes towards the firm’s sourcing strategy. The importance of IT to the operations can also change during an outsourcing process. Furthermore, a number of underlying factors that may affect an organization’s decision to backsource its IT have been identified. Examples of factors are that the outsourcing has resulted in no overall cost savings and that there’s a lack of compliance with the contract regarding, for example, the quality of the services being delivered.

Background: Increased use of wellness allowance among employees could be a key tool to promote health and well-being which could reduce the risk of illnesses, enhance productivity and keep a work-life balance. The purpose of this study was to investigate and gain an increased understanding of the underlying factors and the employees' experience of unused wellness allowance. Methods: This is a qualitative study with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was conducted to analyze the interview data through the meaning unit, condense meaning unit and category. Results: Four main categories were found based on content analysis: (1) aspects regarding wellness allowance, (2) organizational culture with the subcategory’s topic of conversation and dissemination of information, (3) attitudes regarding wellness allowance and (4) obstacles to physical activity. The main result of the study was about the employees' attitudes to the wellness allowance. There are obstacles for the employees regarding physical activity and the organizational culture has a contributing factor to the utilization of the wellness allowance. Conclusion: This study found that there is no negative experience with the wellness allowance from the respondents' perspective. The organizational culture can be considered as a factor in why employees do not choose to use the wellness allowance. The respondents themselves were not familiar with what they can use their wellness allowance for. / Bakgrund: Ökad användning av friskvårdsbidrag bland anställda kan vara ett nyckelverktyg för att främja hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag kan minska risken för sjukdomar, öka produktiviteten och hålla en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för bakomliggande faktorer och medarbetarnas upplevelse av outnyttjat friskvårdsbidrag. Metod: Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjudata genom meningsbärande enhet, kondenserad enhet och kategori. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades utifrån innehållsanalys: (1) aspekter gällande friskvårdsbidrag, (2) organisationskultur med underkategorins samtalsämne och informationsspridning, (3) attityder kring friskvårdsbidrag och (4) hinder för fysisk aktivitet. Huvudresultatet av studien handlade om de anställdas inställning till friskvårdsbidraget. Det finns hinder för medarbetarna när det gäller fysisk aktivitet och organisationskulturen har en bidragande orsak till utnyttjandet av friskvårdsbidraget. Slutsats: Denna studie fann att det inte finns några negativa erfarenheter av friskvårdsbidraget ur respondenternas perspektiv. Organisationskulturen kan ses som en faktor till varför anställda inte väljer att använda friskvårdsbidraget. Respondenterna var inte själva insatta i vad de kan använda sitt friskvårdsbidrag till.

Andelen deltidsanställda kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter är hög. För att ändra det behövs kunskap kring bakomliggande faktorerna till valet av deltidsarbete. Kommunen saknar den kunskap som behövs för att kunna nå målet med projektet Heltidsresan. I denna studie har en kvalitativ forskningsintervju använts för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer det finns till att en stor andel kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Syftet med studien var att uppnå kunskap kring bakomliggande faktorer samt kommunens arbete med projektet Heltidsresan, vars syfte ligger i att införa heltid som norm. Frågeställningen i studien var “Vilka faktorer påverkar kvinnor, anställda i Laholms kommuns verksamheter, att arbeta deltid och vad gör kommunledningen för att främja arbetet mot heltid som norm? “. De teorier som används för att analysera fenomenet deltidsanställning var system och livsvärld av Habermas, intersektionalitet av Los De Reyes och Mulinaris och teorin om emotionellt arbete av Hochschild. Studien har genom intervjuer nått kunskap kring bakomliggande faktorer till varför kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Av resultatet visar det sig främst vara tre faktorer till att kvinnorna arbetar deltid. Barnomsorgen i hemmet utifrån traditionella könsroller, arbetsvillkor och ekonomisk skillnad mellan män och kvinnor. / The proportion of women working part-time in Laholm municipality's operations is high. To change that they need knowledge about why women work part-time. The municipality lacks the knowledge needed to achieve the goal of the “Heltidsresan” project. The underlying factors were studied through interviews and qualitative research. The purpose of the study was to gain knowledge about the underlying factors and the municipality's work with the project “Heltidsresan” whose purpose of which is to introduce full-time as the norm. The question in this study was “What factors affect women, employees in Laholm municipality's operations, to work part-time and what does the municipal management do to promote fulltime work as the norm? “. The theories used for the analysis of the phenomenon of part-time employment were system and life-world by Habermas, intersectionality by Los De Reyes and 3Mulinaris and the theory of emotional work by Hochschild. Through interviews, the study has gained knowledge about the underlying factors why women in Laholm municipality's operations work part-time. The result is that there are mainly three factors why women work part-time. Childcare in the home is based on traditional gender roles, the working conditions and the financial difference between men and women.