No description available.

Abstract (sv) Titel: Det moderna ledarskapet - En studie på mäklarledare med utgångspunkt på det  Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jason Millado & Marc Törnsten Handledare: Monika WallmonDatum: Juni – 2021  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur autentiskt ledarskap tar sig uttryck inom mäklaryrket.  Metod: Denna studie har genomförts med en deduktiv ansats, där studiens uppbyggnad handlar om att undersöka om de fyra dimensionerna i autentiskt ledarskap uttrycker sig i mäklaryrket. Studien grundar sig på tio genomförda intervjuer med mäklarledare som besvarade frågor om hur de förhåller sig till teorin om autentisk ledarskapets innehåll och de fyra dimensionerna. I studien fördjupas analysen av fyra av de tio mäklarledare som intervjuades. Litteraturen som samlades in kommer från det autentiska ledarskapets teoretiska ramverk.  Resultat & Slutsats: I studien framgår koppling mellan det autentiska ledarskapet och mäklarledare. Den visar också på möjligheten det teoretiska ramverket kan ge för mäklarledare att utveckla sin etiska handlingsförmåga. Det studien har kommit fram till är att autentiskt ledarskap förekommer inom mäklaryrket där fyra av tio mäklarledare uttryckte sig med relativt höga förmågor inom autentiskt ledarskap. Slutligen kan autentiskt ledarskap som ledarskapsteori fungera som en vägvisare för en mäklarledare att ta etiska och balanserande överläggningar samt beslut.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med mer information och empirisk underlag till det teoretiska ramverket om autentiskt ledarskap. Tidigare studier har genomförts med en kvantitativ forskning. Denna studie skedde utifrån en kvalitativ forskning, vilket bidrog till utökad forskningsunderlag om autentiskt ledarskap på djupare nivå. Den ger även en inblick i hur det autentiska ledarskapet uttrycker sig i mäklarbranschen. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att utföra ett liknande studie fast från ett medarbetarperspektiv. För att kunna säkerhetsställa och jämföra resultat från ledarens utsago och medarbetarens. Det kan ge insikter kring hur en ledare bättre förhåller sig till det teoretiska ramverket om autentiskt ledarskap. På sådant sätt finns det också en möjlighet om hur medarbetare och ledare inom en organisation kan samarbeta och hamna på samma riktning till deras målsättningar.  Nyckelord: Autentiskt ledarskap, Självkännedom, Internaliserat moraliskt perspektiv, Balanserad informationsprocess, Transparens i relationer, Mäklarledare / Abstract (en) Title: Modern leadership – A study of Real estate leaders based on Authentic Leadership  Level: Degree project for a bachelor's degree in the subject of business administration Author: Jason Millado & Marc TörnstenSupervisor: Monika WallmonDate: June – 2021  Aim: The main purpose of this study was to investigate how authentic leadership is expressed in the brokerage profession  Method: This study has been carried out with a deductive approach, where the structure of the study is about examining whether the four dimensions of authentic leadership are expressed in the brokerage profession. The study is based on ten conducted interviews with broker leaders, of which all of these leaders themselves answered questions about how they relate to the theory of the content of authentic leadership and the four dimensions. In the study, only four of the ten broker leaders were selected for the analysis of the work. The information gathered comes from the theoretical framework of authentic leadership.  Result & Conclusion: The study shows a connection between the authentic leadership and the broker leader. It also shows the possibility that the theoretical framework can provide for broker leaders to develop their ethical ability to act. The study has concluded that authentic leadership occurs in the brokerage profession, where four out of ten broker leaders in the study expressed high levels of authentic leadership. Finally, authentic leadership as leadership theory can serve as a guide for a broker leader to make ethical and balancing considerations as well as decisions.  Constributions of the thesis: The study contributes more information and empirical basis to the theoretical framework of authentic leadership. Previous studies have been conducted with a quantitative research. This study was based on qualitative research, which contributed to an expanded research base on authentic leadership at a deeper level. It also provides an insight into how authentic leadership is expressed in the brokerage industry. Suggestions for future research: A proposal for further research is to try to carry out a similar study from an employee perspective. To be able to secure and compare results from the manager's statement and the employee's. It should be able to provide insights into how a leader better relates to the theoretical framework of authentic leadership. In this way, there is also an opportunity for how employees and leaders within an organization can collaborate and end up in the same direction to their goals.  Key words: Authentic leadership, Self-awareness, Internalized moral perspective, Balanced information process, Transparency in relationships, Real estate leaders

The aim of this thesis is to examine how a membership in a defense alliance affect the Naval forces. Three naval theories are used to examine organization, reach and adaptation to needs. A case study with Poland and Spain has been conducted. Both countries Naval forces have been analyzed before and after membership in NATO 1982 respectively 1999. The result shows a significant difference when it comes to reach. Reach is used to explain the ability to operate in different types of geographical areas. Both countries have become more of Blue-water Navies after membership in NATO. It is also a tendency when it comes to adaption to needs, both Navies have moved towards a risk fleet after becoming a member in NATO. The conclusion is that a membership in a defense alliance affect the Naval Forces when it comes to reach and adaption to needs.

Background: From the beginning of the 60´s until the beginning of the 80´s the swedish local government has expand enourmously. The expansion didn´t lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys it´s not unusual that local governments imitate private companies. Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how local governments have had the possibility to use Balanced Scorecard. Limitations: We have only analyzed how local governments have had the opportunity to use Kaplan&Nortons original model about Balanced Scorecard. Method: We have performed a case study, where we have carried out eight interviews with a total of ten respondents from four local governments and Svenska Kommunförbundet. We have also used internal documents, Internet and already written literature concerning Balanced Scorecard. We have also used local governments respective private companies characteristics. Results: Local governments characteristics result in that the original model about Balanced Scorecard, can´t be used in local governments as it is performed by Kaplan&Norton. It´s still possible to use the basic idea of the model, but it has to be adapted to local governments conditions.

<p>Background: From the beginning of the 60´s until the beginning of the 80´s the swedish local government has expand enourmously. The expansion didn´t lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys it´s not unusual that local governments imitate private companies. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how local governments have had the possibility to use Balanced Scorecard. </p><p>Limitations: We have only analyzed how local governments have had the opportunity to use Kaplan&Nortons original model about Balanced Scorecard. </p><p>Method: We have performed a case study, where we have carried out eight interviews with a total of ten respondents from four local governments and Svenska Kommunförbundet. We have also used internal documents, Internet and already written literature concerning Balanced Scorecard. We have also used local governments respective private companies characteristics. </p><p>Results: Local governments characteristics result in that the original model about Balanced Scorecard, can´t be used in local governments as it is performed by Kaplan&Norton. It´s still possible to use the basic idea of the model, but it has to be adapted to local governments conditions.</p>

Flerkärnighet är ett betydelsefullt begrepp för regional strategisk planering, såväl som analytiskt verktyg såväl som normativ planeringsdoktrin. Som planeringsdoktrin används flerkärnighet ofta för att hantera spatial rättvisa, och antas ge upphov till en rumsligt balanserad utveckling. Tidigare forskning har dock inget konsensus kring huruvida flerkärnighet kan ha denna funktion, vilket gör dess användning i planering problematisk. Syftet med denna studie är att ifrågasätta relationen mellan flerkärnighet och spatial rättvisa för att bidra till vidare insikter om hur strategisk regional planering legitimeras och bedrivs, samt dess möjlighet till att implementera förändring. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig dels i teorier kring regional morfologi och interurbana förhållanden, samt i tidigare forskning kring flerkärnighet och spatial rättvisa. Relationen mellan koncepten analyseras genom en kombination av kvantitativ bivariat analys, där koncepten tolkas som tillstånd, samt kvalitativ innehållsanalys där koncepten tolkas som planeringsdoktrin och policy. Denna studie visar att flerkärnighet har begränsningar i sin förmåga att ha betydelsefulla effekter på spatial rättvisa. Som tillstånd har flerkärnighet en mycket svag utjämnande effekt, och som planeringsdoktrin resulterar flerkärnighet i en motsägelsefull hantering av spatial rättvisa. Flerkärnighet har dock en roll i att diskursivt konstruera en upplevd spatial rättvisa genom den diskurs som flerkärnighet medför i planering. Detta resultat ifrågasätter användningen av flerkärnighet i regional planering och tydliggör ett glapp mellan planeringens ambitioner och utfall.

Verksamhetsstyrning är centralt för alla organisationer. En populär metod är Balanced Scorecard (BSC) men hur detta bör anpassas och användas råder det delade meningar om. Sedan tidigare finns det många studier om själva implementeringsfasen och därav ämnar denna studie att undersöka bibehållandet av BSC. Erfarna ledare med lång erfarenhet kring BSC står i centrum och vad de anser är viktigt för att upprätthålla balanserad verksamhetsstyrning samt vilka motiv som ligger bakom. Vi genomförde en kvalitativ studie, där målstyrt urval med kriteriestyrd inriktning i huvudsak tillämpades. Fem personer i ledande befattning intervjuades utifrån deras erfarenheter av att jobba med BSC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades för att sedan analyseras genom en teoretisk analysmodell. Denna modell har vi själva skapat genom att sammanställa meningsskiljaktigheter och luckor samt avsaknad av åsikter inom tidigare litteratur. Modellen användes sedan för att analysera empirin. Resultaten som kommit fram genom denna studie visar att det finns områden som påverkar, främjar och hämmar balanserad verksamhetsstyrning. Dessa behöver hanteras, kombineras och anpassas efter den egna verksamheten vidare visar studien att BSC är en metod som skapar förutsättningar för att bibehålla en balanserad verksamhetsstyrning, förutsatt att metoden används på rätt sätt. / Business Management is central to all organizations, a popular approach is the Balanced Scorecard (BSC), but how this method should be adapted and used prevails over shared opinions. There have been many previous studies on the actual implementation phase and therefore this study intends to investigate the maintenance phase of BSC. At the centre of this study is experienced leaders with extensive BSC experience and their views about which motives that are critical when successfully maintaining a balanced operations management.We conducted a qualitative study, in which a goal-driven selection with criteria-driven focus was mainly applied. Five people in senior positions were interviewed about their experience working with BSC. The interviews were recorded, transcribed and coded and then analyzed by a theoretical analysis model created by ourselves. The model was compiled by disagreements, gaps and lack of opinions in BSC literature and research articles. The model was then used to analyze the empirical data.The results that emerged from this study showed that there are areas that affect, promote and inhibit balanced operations management. These areas need to be handled, combined and adapted to their own operations, furthermore the study also shows that BSC is a method that creates conditions for sustaining a balanced business management, given that the method is used correctly. The study is written in Swedish.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.   In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.   In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality. / I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.

<p>Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.</p><p> </p><p>In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.</p><p> </p><p>In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality.</p> / <p>I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.</p>