Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet. Med hjälp av diskursanalys analyseras det språk som används i kursplanen för att beskriva kursinnehållet och utbildningsvetenskapen. Även litteraturlistorna för kurserna jämförs med avseende på titlar och vetenskapliga discipliner hos författarna. Resultatet påvisar relativt stor variation i innehållet i kursen. Det är stor spridning på kurslitteraturen, både i titlar och vetenskapliga discipliner. Det tycks bekräfta bilden av utbildningsvetenskap som något som snarare bestäms av sitt kunskapsområde än utifrån en specifik disciplin. För varje kurs redovisas i analysen ett signalord som utgör ett begrepp eller ord som har stor betydelse för uttolkningen av den kursens utbildningsvetenskapliga syfte. Diskursivt visas hur två av lärosätena i sin uttolkning tycks vara mer influerade av den s.k. evidensrörelsen, vilket också kan beskrivas som att man i högre grad är påverkad av det Unemar Öst (2009) kallar globaliseringsdiskursen om högre utbildning. Andra lärosäten är mer förankrade i den klassiska akademiska diskursen. Sammantaget visar studien att en kärna av innehåll tycks vara svår att uppvisa och att en diskursiv kamp om uttolkningen av utbildningsvetenskap är för handen. Studien kan bidra till diskussionen om det vetenskapliga innehållet i lärarutbildningens professionsinriktade delar.

<p>Med den nya generationen processorer där vi har flera cpu-kärnor på ett chip, så ökas prestandan genom parallell exekvering. I denna rapport presenterar vi en omvärldsstudie om allmän multiprocessorteori där vi går igenom olika tekniker för både hårdvara och mjukvara. Vi har även utfört empiriska tester på ett datorkluster, där vi har testat de två olika programmen Fluent och CFX, som utför CFD beräkningar. För varje program så har tre modeller använts för simuleringar med varierande antal beräkningsnoder. Vi har undersökt vad som är mest lönsamt, att använda en eller båda CPU-kärnorna vid de olika simuleringarna. För att testa detta har vi kört simuleringar där vi har kört med en respektive två cpu-kärnor på beräkningsnoderna. Under simuleringarna har vi samlat in mätvärden som nätverk, minne och cpu-belastning för alla noder samt exekveringstider. Dessa värden har sedan sammanställts där vi ser att ju större en modell är desto mer lönar det sig att köra med en cpu-kärna. I endast ett av våra tester har det visat sig lönsamt att använda båda cpu-kärnorna. En formel har sedan utarbetats för att påvisa skillnaderna mellan olika antal processer med en respektive två cpu-kärnor per nod. Denna formel kan appliceras för att räkna ut den totala kostnaden per simulering med hjälp av årskostnaden för de noder och licenser som används.</p>

Med den nya generationen processorer där vi har flera cpu-kärnor på ett chip, så ökas prestandan genom parallell exekvering. I denna rapport presenterar vi en omvärldsstudie om allmän multiprocessorteori där vi går igenom olika tekniker för både hårdvara och mjukvara. Vi har även utfört empiriska tester på ett datorkluster, där vi har testat de två olika programmen Fluent och CFX, som utför CFD beräkningar. För varje program så har tre modeller använts för simuleringar med varierande antal beräkningsnoder. Vi har undersökt vad som är mest lönsamt, att använda en eller båda CPU-kärnorna vid de olika simuleringarna. För att testa detta har vi kört simuleringar där vi har kört med en respektive två cpu-kärnor på beräkningsnoderna. Under simuleringarna har vi samlat in mätvärden som nätverk, minne och cpu-belastning för alla noder samt exekveringstider. Dessa värden har sedan sammanställts där vi ser att ju större en modell är desto mer lönar det sig att köra med en cpu-kärna. I endast ett av våra tester har det visat sig lönsamt att använda båda cpu-kärnorna. En formel har sedan utarbetats för att påvisa skillnaderna mellan olika antal processer med en respektive två cpu-kärnor per nod. Denna formel kan appliceras för att räkna ut den totala kostnaden per simulering med hjälp av årskostnaden för de noder och licenser som används.

<p>Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse.</p><p>Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer. Vi har gjort djupintervjuer med tre verksamma lärare med olika inriktningar för att sedan dra egna slutsatser utifrån intervjuerna. Man kan se att lärarna alla jobbar med uterummet, men inte specifikt med Kärna Mosse, utan man använder närområdet runt skolan i lika hög grad.</p><p>Vi har i litteraturen funnit starka skäl för att använda utomhuspedagogik men vi har också upptäckt att det ibland skiljer sig mellan böcker och verklighet. Vi är dock inställda, som blivande lärare, att är det av yttersta vikt att använda sig av skog och natur i undervisning som ett bra komplement till den traditionella undervisningen. </p>

Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse. Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer. Vi har gjort djupintervjuer med tre verksamma lärare med olika inriktningar för att sedan dra egna slutsatser utifrån intervjuerna. Man kan se att lärarna alla jobbar med uterummet, men inte specifikt med Kärna Mosse, utan man använder närområdet runt skolan i lika hög grad. Vi har i litteraturen funnit starka skäl för att använda utomhuspedagogik men vi har också upptäckt att det ibland skiljer sig mellan böcker och verklighet. Vi är dock inställda, som blivande lärare, att är det av yttersta vikt att använda sig av skog och natur i undervisning som ett bra komplement till den traditionella undervisningen.

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt ställs allt större krav på stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska användas på dessa system. De senaste årtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremål för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem på marknaden som använder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem är relativt resurskrävande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system är en lösning på detta problem där man bantat ner kernel till så lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjänster som normalt ligger i kernel till user space. Solaris och Linux bygger på en utveckling av monolitisk kernel där man byggt operativsystemet i ett antal sinsemellan beroende lager vilket bidrar till ökad struktur i systemet. Flexibilitet uppnås i dessa system genom att man lägger till funktionalitet för att under exekvering länka in ny kod i kernel. Windows NT och Mac OS X är baserade på micro kernel arkitektur. De använder en relativt liten kernel och flyttar övriga tjänster till user space. På grund av prestandaproblem med t.ex. grafik och nätverk har dock vissa tjänster flyttats tillbaka till kernel space, vilket har lett till att kritiker hävdar att de inte är rena micro kernel system.

No description available.

This essay is an addition to the ongoing discussion about the theoretical core of sociology. Students who meet sociology for the first time will after a time often say, “but what is sociology?” The answer to that question is not always easy to find due to the lack of a well-defined theoretical core and this makes teaching sociology all the more difficult. The focus of this essay has been to examine how the sociological core is viewed by Swedish high school teachers who are currently teaching sociology. The content teachers include in their planning and the form of support they have in that choice is also of interest for this study. Six teachers were interviewed about their views on the subject and about their own work. The results show that despite some similarities each teacher has a slightly different view of the sociological core. The content included in the class is the concepts stated in the curriculum as well as the teachers view of the core. The teachers find support in their view of the core among things like: student interest, gaps in student knowledge, current events, and textbooks. The teachers also made great use of thematic teaching to display the theoretical core.

Managing crowd density has become an immense challenge for public authorities due to population growth and evolving human dynamics. Crowd counting estimates the number of individuals in a given area or scene, making it a practical technique applicable in real-world scenarios such as surveillance and traffic control. It contributes to urban planning, retail analytics, and security systems by providing insights into population dynamics and aiding in anomaly detection. This thesis focuses on implementing and evaluating a selective kernel mechanism in crowd counting. The selective kernel block, introduced in a computer vision research known as the Selective Kernel (SK) Network [1], presents an adapted convolution layer as a substitute for the traditional convolution neural network (CNN) architecture. This adaptation has the potential to enhance object detection and image regression tasks. Building upon the C3 framework [2], the thesis applies the selective kernel mechanism to three state-of-the-art crowd counting designs: ResNet [3], CSRNet [4], and SANet [5], resulting in the creation of SK adaptive models. The evaluation process mainly involves collecting and comparing Mean Absolute Error (MAE) and Mean Squared Error (MSE), as well as crowd statistics and crowd density maps. These evaluations are performed using the ShanghaiTech crowd Part A (random high-density crowd images from the website) and Part B (street views in similar scenes) datasets [6]. In 6 comparisons with two different datasets, SK adaptive models were found to have better prediction results in 4 of them against the original models. In conclusion, the SK block offers several advantages: firstly, it enhances feature extraction performance, especially when pretrained with large datasets; secondly, it improves image regression in more straightforward dataset scenarios. On the downside, its impact is limited or detrimental in sparse datasets. This finding suggests that the selective kernel approach holds promise in supporting and improving crowd counting in the high-density group and street view scenarios, facilitating effective public management. / Att hantera folktäthet har blivit en enorm utmaning för offentliga myndigheter på grund av befolkningsökning och förändrade mänskliga dynamiker. Folkräkning uppskattar antalet individer i ett givet område eller scen, vilket gör det till en praktisk teknik som kan tillämpas i verkliga scenarier som övervakning och trafikstyrning. Genom att erbjuda insikter i befolkningsdynamik och hjälpa till med avvikelsedetektering bidrar folkräkning till stadsplanering, detaljhandelsanalys och säkerhetssystem. Denna avhandling fokuserar på implementeringen och utvärderingen av den selektiva kernelmekanismen inom folksamlingars räkning. Den selektiva kernelblocket, introducerat i en datorseendeforskning känd som Selective Kernel Network [1], presenterar en anpassad faltningsskikt som en ersättning för den traditionella konvolutionsneuralnätverk-arkitekturen. Denna anpassning har potential att förbättra objektdetektion och bildregression. Byggande på C3 - ramverket [2] tillämpar avhandlingen den selektiva kernelmekanismen på tre toppmoderna modeller inom folksamlingars räkning: ResNet [3], CSRNet [4], och SANet [5], vilket resulterar i skapandet av SK-adaptiva modeller. Evalueringen innefattar främst insamling och jämförelse av medelabsolutfel och medelkvadratfel, samt statistik om folksamlingar och densitetskartor. Dessa utvärderingar utförs med hjälp av dataseten ShanghaiTech crowd Part A (slumpmässiga bilder av hög densitet från webbplatsen) och Part B (gatuvyer i liknande scenarier) [6]. Totalt genomförs sex jämförelser med två olika dataset, och SK-adaptiva modeller visar bättre prognosresultat i fyra av dem jämfört med de ursprungliga modellerna. Sammanfattningsvis erbjuder SK-blocket flera fördelar: för det första förbättrar det prestandan för funktionsextrahering, särskilt när det förtränas med stora dataset; för det andra förbättrar det bildregression i enklare dataset-scenarier. Å andra sidan är dess påverkan begränsad eller till och med skadlig i glesa dataset. Generellt sett tyder detta på att den selektiva kärnan har lovande att stödja och förbättra publikräkningen i scenarierna med hög täthet och gatuvy, och därigenom underlätta effektiv offentlig förvaltning.

Flerkärnighet är ett betydelsefullt begrepp för regional strategisk planering, såväl som analytiskt verktyg såväl som normativ planeringsdoktrin. Som planeringsdoktrin används flerkärnighet ofta för att hantera spatial rättvisa, och antas ge upphov till en rumsligt balanserad utveckling. Tidigare forskning har dock inget konsensus kring huruvida flerkärnighet kan ha denna funktion, vilket gör dess användning i planering problematisk. Syftet med denna studie är att ifrågasätta relationen mellan flerkärnighet och spatial rättvisa för att bidra till vidare insikter om hur strategisk regional planering legitimeras och bedrivs, samt dess möjlighet till att implementera förändring. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig dels i teorier kring regional morfologi och interurbana förhållanden, samt i tidigare forskning kring flerkärnighet och spatial rättvisa. Relationen mellan koncepten analyseras genom en kombination av kvantitativ bivariat analys, där koncepten tolkas som tillstånd, samt kvalitativ innehållsanalys där koncepten tolkas som planeringsdoktrin och policy. Denna studie visar att flerkärnighet har begränsningar i sin förmåga att ha betydelsefulla effekter på spatial rättvisa. Som tillstånd har flerkärnighet en mycket svag utjämnande effekt, och som planeringsdoktrin resulterar flerkärnighet i en motsägelsefull hantering av spatial rättvisa. Flerkärnighet har dock en roll i att diskursivt konstruera en upplevd spatial rättvisa genom den diskurs som flerkärnighet medför i planering. Detta resultat ifrågasätter användningen av flerkärnighet i regional planering och tydliggör ett glapp mellan planeringens ambitioner och utfall.