Global ETD Search

1	Bang! : En studie av ethos i Barbro Alvings utrikesreportage Karlsson, David January 2010 (has links) No description available. Bang Barbro Alving retorik ethos
2	Läsförståelsemetoder : - En läromedelsanalys av två kursböcker på Grundlärarprogrammet i ämnet svenska. Enoksson, Alexandra January 2018 (has links) Uppsatsen analyserar Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet (2014) och Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik (2012). Syftet med analysen är att undersöka vad blivande lärare erbjuds när det gäller specifika metoder och arbetssätt i två av de läromedel som används i grundlärarutbildningen med avseende på undervisning i läsförståelse i skolan. Fokus ligger på vad böckerna innehåller när det gäller olika metoder som används i arbetet med elevers läsförståelse. Men även lärarens roll i undervisningen av metoderna och hur läroböckerna stämmer med läroplanen avseende undervisningen i läsförståelse. Uppsatsen utgår från metoden komparativ analys och fokuserar på likheter och skillnader genom att systematiskt undersöka vad som har tagits med eller uteslutits och vad som betonas eller tonas ner Analysen visar att medan Reichenberg fördjupar sig mest i faktatexter fördjupar sig Westlund i olika slags texter exempelvis skönlitteratur och faktatexter och Westlunds bok går mer på djupet än Reichenbergs bok som är mer kortfattad. Innehållet i båda böckerna ger mycket kunskaper om läsförståelse, olika metoder och arbetssätt och stämmer väl ihop med läroplanen för grundskolan för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen i läsförståelse. Läsförståelse Monica Reichenberg Barbro Westlund läromedel metoder Learning Lärande
3	Bakom signaturerna : Ur Barbro Alvings dagböcker och brev 1936–1959 Sahlström, Signe January 2020 (has links) Barbro Alving (1909–1987) was a famous journalist and foreign correspondent. She was also active in radio and wrote books and scripts for films. She worked at the Swedish newspaper Dagens Nyheter 1934–1959, and after that at Vecko-Journalen. Her fame is partly attributed to her coverage of the Olympic games in Berlin and the Spanish civil war 1936. She was active in the fight for women’s emancipation and pacifism. But she was also a human being behind all the work, with a weak constitution, shaky self-confidence, and a lot of self-doubt. Most previous studies and texts about Barbro Alving focus on her journalistic deeds and career. The aim of this study is to apply a new perspective by examining her private texts. She was a non-heterosexual woman in a male dominated profession. She broke norms, which makes her life interesting in her historical and societal context. The aim of the study is to explore Barbro Alving’s self-image and close relationships over the years 1936–1959 through theories about gender and with a microhistorical approach. Due to the length of the period, there is also a question about change and continuity in her self-image. The material used for the study are compilations of Alving’s letters and diaries, spanning over 600 pages. A selection of people and events were chosen, and parts and quotes were picked out for presentation and analysis. A microhistorical approach means to penetrate a person’s mind and feelings and relate these to the societal context. This is seen in the analysis by comparisons of Alving’s life to the norms in mid-century Sweden. The theory used to analyze the results comes from Joan Wallach Scott. Her theory is based on the concept that gender is made up of four fundamental elements, and that there is a reproductive relationship between gender and power. The results of the study are presented both thematically and chronologically, to follow the structure of the purpose and the questions. Descriptions of Alving’s family, friends and love-interests are followed by a presentation of how she described herself. This is then analyzed through Scott’s theory and related to the societal norms, with integrated comparisons to previous studies. Alving’s self-image over time is analyzed and related to the results in previous studies on the subject. In the finishing part I reflect over the essay itself. / Barbro Alving (1909–1987) var en berömd journalist och utrikeskorrespondent. Hon var även aktiv inom radio och skrev böcker och manus till filmer. Hon arbetade på Dagens Nyheter 1934–1959 och därefter på Vecko-Journalen. Hennes berömmelse tillskrivs delvis hennes bevakning av de olympiska spelen i Berlin och det spanska inbördeskriget 1936. Hon var aktiv i kampen för kvinnors frigörelse och för pacifism. Men hon var också en människa bakom allt arbete, med vacklande självförtroende och mycket självtvivel. De flesta tidigare studier och texter om Barbro Alving fokuserar på hennes journalistiska gärning och karriär. Syftet med denna undersökning är att tillämpa ett nytt perspektiv genom att undersöka hennes privata texter. Hon var en icke-heterosexuell kvinna i ett mansdominerat yrke. Hon bröt normer, vilket gör hennes liv intressant i hennes historiska och samhälleliga sammanhang. Syftet med uppsatsen är att utforska Barbro Alvings självbild och nära relationer under åren 1936–1959 utifrån teorier om genus och med ett mikrohistoriskt perspektiv. På grund av undersökningsperiodens längd ingår även en fråga om förändring och kontinuitet. Materialet som har använts för studien är sammanställningar av Alvings brev och dagböcker. Ett urval av personer i Alvings närhet har gjorts och delar och citat har valts ut för presentation och analys. Ett mikrohistoriskt perspektiv innebär att tränga in i en persons tankar och känslor och relatera dessa till det samhälleliga sammanhanget. Detta ses i analysen genom jämförelser mellan Alvings liv och normer i mitten av 1900-talets Sverige. Teorin som har använts för att analysera resultaten kommer från Joan Wallach Scott. Hennes teori bygger på konceptet att kön består av fyra grundläggande element och att det finns ett reproduktivt förhållande mellan kön och makt. Resultaten av undersökningen presenteras både tematiskt och kronologiskt för att följa strukturen av syftet och frågeställningarna. Beskrivningar av Alvings familj, vänner och kärleksintressen följs av en presentation av hur hon beskrev sig själv. Detta analyseras sedan utifrån Scotts teori och relateras till samhällsnormer, integrerat med jämförelser av resultat i tidigare forskning. Alvings självbild över tid analyseras och relateras till resultaten i tidigare studier om ämnet. I den avslutande delen reflekterar jag över arbetsprocessen och över uppsatsen i sig. Barbro Alving mikrohistoria genus queer History Historia Gender Studies Genusstudier
4	De gränslösa böckerna : om Hans Alfredsson och Barbro Lindgren i 60- och 70-talens allålderslitteratur / Kriström, AnnaKarin, January 2008 (has links) Based on a Ph.D. thesis-Uppsala universitet, 2006. / Includes bibliographical references and index.
5	Två ensamstående pappor i barnlitteraturen : - En jämförelse mellan Barbro Lindgrens Loranga och Gunilla Bergströms Bertil Åberg. / Two single fathers in children’s literature : A comparison of Barbro Lindgren’s Loranga and Gunilla Bergstrom’s Bertil Aberg. Idermark, Ofelia January 2023 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59). Maskulinitet Hegemonisk maskulinitet Faderskap Barbro Lindgren Gunilla Bergström Loranga Pappa Åberg Languages and Literature Språk och litteratur
6	Berättelser om minnen : en studie av tre sätt att berätta om sin barndom i en bilderbok Karlsson, Eva Karin January 2010 (has links) I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology. Introduction to the Theroy of Narrative (2009). Slutsatserna är att trots att alla de tre författarna berättar om sin barndom så gör de det på olika sätt och utifrån skilda motiv. Ann-Madeleine Gelotte vill i Vi i Helenelund berätta om och minnas sin uppväxt och sin familj. Att läsa boken är som att bläddra i ett fotoalbum medan fotoalbumets ägare berättar och minns utifrån bilderna. Samma känsla finns i Barbro Sedwalls Bagarbarn. Sedwall vill berätta om det bageri där hon växte upp och de människor som fanns i det. Gelotte och Sedwall vill båda skildra en kulturmiljö som har försvunnit och som var viktig för dem. Inger Rydén utgår i Mia rymmer i från ett barn och hennes känslor. Barnet vistas i en 1940-tals miljö och upplever liknande händelser som de Rydén själv upplevde som barn men det är inte dessa faktorer som är Rydéns motiv för att berätta. Motivet för den här skildringen är i stället att berätta om de starka känslor som finns inom ett barn. Det är känslor som förenar Rydéns barndom med barndomen för barnet idag. litteraturvetenskap historia bilderböcker Ann-Madeleine Gelotte Inger Rydén Barbro Sedwall barndomsberättelser miljöskildringar karaktärsbeskrivningar berättarteknik minne historiesyn HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Literature Litteraturvetenskap
7	Barbro Lindgrens romaner om Sparvel : 1970-talsidéer och allålderslitteratur Franzon, Alva January 2015 (has links) No description available. Barbro Lindgren Lindgren allålderslitteratur 1970-tal litteratursociologi Jättehemligt Världshemligt Bladen brinner Lilla Sparvel Stora Sparvel Bara Sparvel Boken om Sparvel Hemligheter
8	Barbro Östlihn och New York : Konstens rum och möjligheter Öhrner, Annika January 2010 (has links) The study analyses the American neo-avantgarde as well as the narratives of Swedish post World War II art history, through a specific subject position. The Swedish painter Barbro Östlihn (1930-1995) lived in New York from 1961, where her work was exhibited and received on a new art scene. Despite the strong focus within Swedish Art History on the 1960’s and the American art scene, Östlihn seems to be marginalized in its narratives. Studies of selected corpora of American art criticism, and of segments in the Swedish art scene in the 1960’s are maintained. Discursive and field-related mechanisms, which help to explain what positions were available, are revealed. Transnational processes of avant-garde culture between Manhattan and Stockholm are discussed, e.g. through an analysis of the American pop art show at Moderna Museet in 1964. This becomes the backdrop for the final chapter’s discussion of the narratives in post World War II Art History in Sweden. In the interpretation of Östlihn’s work-process, her use of photography is understood as a strategy to connect her painterly work with urban space. The painterly and the photographic are merged, as in other artistic practices in a historical moment of crisis in painting. The studio, the site where modes of art production are constructed, is one point of departure in a spatial analysis of the art field. Another is the ongoing urban renewal on Lower Manhattan and its impact on artistic work and on how artists are positioned. Östlihn’s co-operation in the work of her husband Öyvind Fahlström, is understood as a merging of a traditional division of work between genders, and new co-operative modes of art-production. The study is the first academic work on Barbro Östlihn, and covers the time span 1960-1969. Feminist theory, Pierre Bourdieu’s field theory and Michel Foucault's discourse theory is used as its main framework. Barbro Östlihn post war art history American post war art history Swedish art history pop art feminism painting photography avantgarde neo-avantgarde Moderna Museet The Royal Academy of Art Aspect 61 Pentacle art criticism New York urban renewal Öyvind Fahlström Roy Lichtenstein Robert Rauschenberg Jasper Johns Billy Klüver Donald Judd Barbara Rose Dore Ashton Pontus Hultén NUNSKU Manhattan Urban Renewal Pierre Bourdieu Michel Foucault. Barbro Östlihn post World War II Art History American post World War II art Swedish Art History pop art feminism painting photography avantgarde neo-avantgarde Moderna Museet The Royal Academy of Art Aspect 61 Pentacle art criticism New York urban renewal Öyvind Fahlström Roy Lichtenstein Robert Rauschenberg Jasper Johns Billy Klüver Donald Judd Barbara Rose Dore Ashton Pontus Hultén NUNSKU Manhattan Urban Renewal Pierre Bourdieu Michel Foucault. Art Konstvetenskap

Search results