The purpose of this study is to investigate preschool personnel experiences concerning their obligation to report existing and suspicions of child maltreatment. This is a qualitative study based on in-depth interviews that can provide a good understanding of the subject and of the informants’ views. The theoretical starting points we used were the communication theory, Kelly’s personality theory and the role theory. We carried out eight interviews with pre-school personnel who work in four different counties in Sweden. The interviews lasted between 45 to 60 minutes. The result from our study shows that the pre-school personnel have a positive view upon their obligation to report child maltreatment. In contradiction to this, the result also shows that there is a fear and concern about making a report. The main reasons for not reporting, is the relationship with the preschool children’s parents, lack of knowledge to identify the children who suffer the abuse, previous bad experiences from the social services and poor feedback from the social services.

No description available.

I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rådande anmälningsplikten i två kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmälningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berättelser och upplevelser genom att intervjua dem angående hur de uppfattar anmälningsplikten och det ansvar som det innebär. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom ämnet hos pedagogerna för att kunna säkerställa barnens välbefinnande. Barnomsorgen har gått från att ha varit en förvaringsplats för barn till förvärvsarbetande föräldrar till en verksamhet med pedagogiska mål och riktlinjer. Även synen på barn har drastiskt förändras från att barnen tidigare setts och behandlats som ”små” vuxna till att få lagar och rättigheter som är mer anpassade för barn.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall. Relationen med föräldrar samt kollegiet inklusive rektor och elevvårdsteam har också en betydande roll i beslutsprocessen. Då det gäller informanternas beskrivning av och uppfattning om kontakten med socialtjänsten kan konstateras att informanterna ser socialsekreterarna som styrda av lagar och sekretess vilket kan uppfattas som negativt, informanterna saknar också återkoppling från socialtjänsten efter det att anmälan gjorts. Resultatet analyseras utifrån socialpsykologisk teori om sociala representationer samt Kari Killéns psykologiska perspektiv på professionella i mötet med barn som far illa.

Studien avser att undersöka på vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmälningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanställning visar på att vart tionde barn är utsatt för någon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angående omsorgssvikt och vilka tecknen är hos förskolebarn. Vi använder oss även av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det är med små barns anknytning till förälder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har så stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och känner sig osäkra på hur de ska gå tillväga vid en eventuell anmälan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning både vad det gäller att uppmärksamma omsorgssvikt hos barnen på förskolan och hur personalen ska gå tillväga vid en anmälan till socialnämnden.

Titel: Lärares syn på anmälningsplikten. Valet av ämne till detta examensarbete väcktes bland annat genom samhällsdebatter där det ofta framkom vikten av att uppmärksamma barn som far illa i ett tidigt skede i livet. Examensarbetet fokuserar på anmälningsplikten mellan skola och socialtjänst. Syftet med studien var att undersöka lärares syn på anmälningsplikten genom att visa vilka faktorer som påverkar om en anmälan görs eller ej samt undersöka om det fanns några skillnader mellan en större och mindre kommun. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer där totalt sju lärare intervjuades. Studien utgick från hermeneutiken och har sin teoretiska utgångspunkt i utvecklingsekologin och rollteorin. Huvudresultaten i denna studie visade att de faktorer som påverkade anmälan var samarbete, risken för relationsskador samt lärarnas oro för att ha otillräckliga bevis. Det framkom ur resultatet en skillnad mellan kommunerna gällande samverkan med socialtjänsten, denna fungerade betydligt bättre i den mindre kommunen.

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälan av barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelse samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn som misstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare som deltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarna uppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. I vår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olika organisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalen uppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats via anmälningar. Däremot har vi kunnat finna andra vinster med denna samverkan som på längre sikt eventuellt kan ge positiva effekter för att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som misstänks fara illa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa. Därtill vill vi utreda hur väl förankrad anmälningsplikten är hos personal i förskolan, och vilken förståelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta ämne var för att vi själva ville få större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras. Uppsatsen grundades på en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor där en rektor, en förskollärare samt en barnskötare deltog. Resultatet av vår studie visade att kännedomen om de riktlinjer som påverkar personalens handlande i förskolan är relativt dåligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna. Därtill visade våra resultat att personalen många gånger tar på sig ansvaret att utröna om misstanken är befogad eller inte. Genom vår analys kunde vi fastställa att många faktorer hindrar personalen i deras uppdrag att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Därtill gav de också förslag på olika former av samverkan samt förebyggande arbete som ökar möjligheterna att stötta och hjälpa de barn som far illa.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa. Därtill vill vi utreda hur väl förankrad anmälningsplikten är hos personal i förskolan, och vilken förståelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta ämne var för att vi själva ville få större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras.</p><p>Uppsatsen grundades på en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor där en rektor, en förskollärare samt en barnskötare deltog.</p><p>Resultatet av vår studie visade att kännedomen om de riktlinjer som påverkar personalens handlande i förskolan är relativt dåligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna. Därtill visade våra resultat att personalen många gånger tar på sig ansvaret att utröna om misstanken är befogad eller inte. Genom vår analys kunde vi fastställa att många faktorer hindrar personalen i deras uppdrag att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Därtill gav de också förslag på olika former av samverkan samt förebyggande arbete som ökar möjligheterna att stötta och hjälpa de barn som far illa.</p>

The aim of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason around their role in the work with children being maltreated. The study has been based on the following questions: How do the preschool teachers identify children being maltreated ? How do the preschool teachers act after they have identified a child thats being maltreated? What difficulties experienced preschool teachers based on their professional roles related to child maltreatment? The method used in the study is a focus group interview, which is a kind of informal group discussion. The result shows that there are difficulties in the preschool regarding the work with children being maltreated. Some of the difficulties that the preschool teachers raised was the contact with the guardians, society’s negative perception of the social services, that all the notifications must go through the pre-school manager and that they don’t have so much experience of notifications. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan resonerar kring sin roll i arbetet med barn som far illa. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur identifierar förskollärarna barn som far illa? Hur agerar förskollärarna när de identifierat ett barn som far illa? Vilka svårigheter upplever förskollärarna utifrån sin yrkesroll relaterat till barn som far illa? Metoden som använts i studien är en fokusgruppsintervju, det vill säga en slags informell gruppdiskussion. Resultatet visar att det finns svårigheter i förskolan kring arbetet med barn som far illa. Några av de svårigheter som förskollärarna lyfte var kontakten med vårdnadshavare, samhällets negativa syn på socialtjänsten, att alla anmälningar skall gå genom förskolechefen och att de inte har så stor erfarenhet av att en anmälan sker.