No description available.

Children in vulnerable life situationsAn interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lättare för att se på en situation ur ett vuxenperspektiv och därmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att färre anmälningar görs. Vidare visar studien på okunskap bland pedagoger gällande anmälningsplikten , dels beror detta på brister i pedagogernas utbildningar men också på brister i informationen från verksamhetsansvariga.

We wanted to examine the knowledge preschool teachers have about the mandatory reporting when children are being maltreated. We have used the Attachment theory and the Communication theory in our study to help us analyse the results. Qualitative method was used in our study made with interviews from a couple of preschool teachers of their knowledge about the mandatory reporting about maltreatment of children. Some of these answers may explain why preschool teachers reports the least amount of the cases brought to attention among other professions such as police, teachers, nurses etc. Some of the results were; they already had a good relation to the children´s parents and therefore were split in loyalty, some of the preschool teachers have had a bad experience before with threatening parents and let it influence their decision to report, others have said that both families and the preschool teachers lived near the preschool which made everything more difficult, even so in a smaller town, where everyone knows each other. Of course, this is only a couple of preschool teacher´s experiences and perceptions about the mandatory reporting about maltreatment of children, and therefore do not represent all preschool teachers in Sweden.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?]Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område. Vi har även intervjuat personal på Kriscentrum. Vi hade även möjlighet att prata med en barnskötare som tillsammans med sitt arbetslag precis genomfört en anmälan om att ett barn far illa till socialtjänsten.Vi känner att det är viktigt att som blivande pedagoger att ha stor kunskap om hur man skall handla och bemöta, men även hur man kan upptäcka barn som far illa. Genom kunskapen som vi få genom att skriva detta arbete hoppas vi på att vi i framtiden kommer att kunna upptäcka och hjälpa barn i ett tidigare stadium.Vår huvudsakliga frågeställning, som även är titeln till vårt arbete är; Hur bör man som pedagog i förskolan agera när man möter barn som far illa?Nyckelord: barn som far illa, bemötande, anmälningsplikt, pedagogens roll, Pierre Bourdieu

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa. / The purpose of this essay is to investigate the obligation to report andthe inquiry process involved when a teacher suspects that a child is atrisk. We especially point out what the school and social services findproblematic when a report of a child at risk has been filed.We alsoinvestigate the role of common sense regarding the decision to make areport or not and to define the concept child at risk.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större. Det blev dock tydligt i vår studie att det relationella arbetet är integrerat i lärarnas dagliga arbete. Då kanske mer omedvetet än medvetet. Vi vill hävda att lärarna är medvetna om vikten av en god relation, i synnerhet med utsatta barn, men trots det hamnar det relationella arbetet i skymundan för andra aspekter av lärarens uppdrag.

Syfte med vår uppsats var att nå ökad förståelse och kunskap om anmälningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och hur plikten sägs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att använda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tänker och resonerar kring anmälningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmälningsplikten och att det finns faktorer som både kan underlätta och försvåra förhållandena vid en eventuell anmälan. Resultaten visar också att det finns en rad påverkansfaktorer som i vissa fall kan ha inverkan i personalens val av att göra eller inte göra en anmälan. / The purpose of our study was to achieve greater understanding and knowledge of the notification requirements in Chapter 14 § 1 Social Services Act and how the duty is said to be experienced by professionals covered by it. We have used a qualitative approach with a semi- structured interview form and interviewed five professionals in child and adolescent psychiatry. By using a qualitative approach, we had the opportunity to take part of the personnel’s reviews of what they say that they feel , think and reason about the notification requirements. The results show that the personnel sees a meaning with the notification requirements and that there are factors that can both facilitate and complicate the situation in the event of a notification. The results also show that there are a number of influencing factors , which in some cases can impact the personnel’s choice to do or not to make a notification.

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer. Intervjuerna är gjorda med en rektor, en skolsköterska och fyra pedagoger på en skola. Våra huvudsakliga resultat visar att det finns både negativa och positiva tankar kring anmälningsplikten och att det kan finnas ett flertal hinder på vägen från misstanke till att en anmälan blir gjord. Vi har också kommit fram till att det finns en del möjligheter som kan underlätta för pedagogen att tillämpa anmälningsplikten. Vårt resultat visar även att det inte finns något gemensamt tillvägagångssätt för hur en anmälan görs på skolan, då det är oklart vem det är som ska stå för anmälningen; pedagogerna själva eller skolan genom ledningen.