<p>I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.</p>

I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.</p>

SAMMANFATTNING: Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konsekvenser en individ får av att ha blivit utsatt för våld eller bevittnad våld i hemmet i barndomen. Varn som lever med våld eller blir vittne av våld som utövas mellan föräldrarna i hemmet kan ses som psykiskt våld mot barnet vilket i sin tur kan hämmda deras utveckling. Relationen mellan barn och föräldrar i hemmet spelar en stor roll för barnets utveckling och tillväxt. Det har visat sig att barn som växer upp i våldsamma miljöer har färre chanser till gynnsam utveckling och löper större risk för negativa utfall. För att få en bättre förståelse kring barnets utveckling och hur barndomen formar individen i framtiden kommer denna studie utgå ifrån anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Med dessa teorier som utgångspunkt kan man få en djupare förståelse kring varför konsekvenser av våldet i barndomen uppstår och fortsätter i vuxenlivet. Metoden som har använts i denna studie är en strukturerad litteraturstudie utifrån Karolinska institutet (2023) steg-för-steg-guide. Metoden grundar sig i nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats och artiklarna valdes genom strukturerade sökningar i databaserna Psycinfo och Sociological Abstract. Det framgår en översiktstabell i resultaten av inkluderade artiklar. Resultaten visar på diverse konsekvenser av att ha blivit exponerade för våld i barndomen. Exponeringen av våld i barndomen kan bland annat ge omfattande psykiska konsekvenser som utvecklas under uppväxten till vuxenlivet. Dessa konsekvenser inkluderar depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Resultaten indikerar även att barn som bevittnar våld mellan föräldrar kan påverkas i vuxenlivet med negativa effekter såsom en dålig självbild, uppkomsten av aggressivt beteende och en ökad sårbarhet. Studien avslutad med en diskussion om metodens styrkor och svagheter, samt en reflektion kring de framkomna fynden i resultatdelen där det nämns bland annat om en korrelation mellan könen.

No description available.

Bakgrund: Elever upplever traumatiska barndomsupplevelser (TBU) som påverkar förmågan att hantera livet som barn och vuxen. Det är angeläget att upptäcka och identifiera elever med TBU eftersom de har rätt till skydd, rehabilitering och social återanpassning. Uppgiften är central i skolsköterskans hälsofrämjande roll. Syfte: Undersöka hur skolsköterskor arbetar med att upptäcka och identifiera traumatiska barndomsupplevelser hos elever. Metod: En retrospektiv enkätstudie användes och 100 skolsköterskor lämnade sina svar mellan 20 februari och 21 mars. Nästan alla hade specialistsjuksköterskeutbildning. Resultat: Frågor om TBU ställdes av 66 % och 34 % gjorde det inte. Majoriteten frågade muntligt. Frågan om TBU fanns i skolans hälsoenkät hos 38 % och en använde validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Av samtliga respondenter ville 78 % lära sig använda Barnafrids validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Konklusion: Många frågar om TBU men en tredjedel gör det inte. Mindre än hälften hade frågor i skolans hälsoenkät. Få kände till att validerade formulär kunde hjälpa till i arbetet med TBU och användes av en. Skolsköterskor, vårdgivare, lärosäten och forskare kan tillsammans utveckla systematisk screening av TBU. Det främjar elevers hälsa, välbefinnande och möjlighet att nå utbildningens mål. / Background: Students experience adverse childhood experiences (ACE) that affect the ability to cope with life as a child and as an adult. It's important to detect and identify ACE because students have the right to protection, rehabilitation and social reintegration. This task is central for school nurse’s health promoting role.  Aim: To investigate how school nurses’ work to detect and identify ACE in students.  Method: A retrospective survey study was used and 100 school nurses provided their responses between 20 February and 21 March. Almost all had specialist nursing training.  Findings: Questions about ACE were asked by 66% and 34% did not. A majority asked verbally. ACE questions was present in 38 % of the school health questionnaire. One used validated form and of all 78% wanted to learn how to use validated form to detect and identify ACE.  Conclusion: School nurses ask about ACE but a third do not. Less than half had questions in the school health questionnaire and few knew that validated forms could help in the work with ACE. School nurses, healthcare providers, universities and researchers can together develop systematic screening for ACE. It promotes students' health, wellbeing and the opportunity to reach the goals of the education.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

Aim: This study aimed to address an important gap in the current state of the literature on adverse childhood experiences and work-related outcomes in adulthood. The research investigates whether childhood adversity is associated with job satisfaction and tenure in adulthood and explores potential mediating factors underlying the association. Method: Utilizing a cross-sectional design, this research draws upon data from the UK Biobank, a large population-based cohort study. The study sample comprised 12,391 participants with an average age of 54.72 years (SD = 5.95), and 52.38% of participants were females, and 90.37% were white. Furthermore, 25.91% had experienced at least one adversity while 1.59% had experienced three or more. Results: Using logistic and gamma regression models adjusted for age, sex, education, and household income, the results confirmed the hypotheses that early adversity is negatively associated with both job satisfaction and tenure in a dose-response fashion. Moreover, neuroticism, social support, avoidant coping, perception of life meaningfulness, and health satisfaction were identified as potential underlying mechanisms. Only neuroticism and social support did not mediate the relationship between adverse childhood experiences and tenure. Conclusion: The findings of this study emphasize the long-term relationships between childhood adversity and work-related outcomes in adulthood and highlights the importance of trauma- informed workplaces to support individuals that has a history of childhood adversity. / Syfte: Denna studie syftade till att undersöka en viktig lucka i den nuvarande forskningen gällande traumatiska barndomsupplevelser och utfall i arbetslivet. De forskningsfrågor som formar denna studie fokuserar på hur barndomstrauman påverkar arbetstillfredsställelse samt anställningstid och huruvida det finns några medierande mekanismer. Metod: Studien använde sig av en tvärsnittsdesign med data från UK Biobank som är en populationsbaserad kohortstudie. Medelåldern för urvalet (12,391 deltagare) i studien var 54,72 år (SD = 5,95), 52,38% av deltagarna var kvinnor, och 90,37% var vita. Dessutom hade 25,91% upplevt minst en traumatisk upplevelse medan endast 1,59% hade upplevt tre eller fler. Resultat: Det användes bland annat en logistisk och gamma regressionsmodell justerade för ålder, kön, utbildning och hushållsinkomst för att bekräfta hypoteserna om att tidiga barndomstrauman är negativt förknippade med arbetstillfredsställelse och anställningstid likt ett dos-responsförhållande. Dessutom visade sig neuroticism, socialt stöd, undvikande coping, uppfattning om livets meningsfullhet och hälsotillfredsställelse ha ett signifikant samband som underliggande mekanismer. Neuroticism och socialt stöd medierade däremot inte förhållandet mellan traumatiska barndomsupplevelser och anställningstid. Med anledning av detta blev hypoteserna om dessa medierande mekanismerna endast delvis bekräftade. Slutsats: Studiens resultat belyser den negativa inverkan barndomstrauman har på arbetsrelaterade utfall samt betonar vikten av att utforma arbetsplatser med ett traumamedvetet bemötande för att stödja individer som har en historia av traumatiska upplevelser.