Det svenska försvarets övergång till insatsförsvar och internationella insatser har lett till omfattande förändringar av Försvarsmakten. Inom ramen för detta är ny amfibiebataljon under framställning. Denna bataljon bör agera med telekrigsförmåga och därmed undersöks vilken typ av system bör vara lämpligt för amfibiebataljon 2014. Initialt så framställs en genomgång av elektronisk krigföring för att skapa förståelse för ämnet och telekrigsförmågans utveckling i både Armén och Marinen. Amfibiebataljon 2014 presenteras för att beskriva förbandet som amfibieregementet skall ansvara för. För att förstå det sammanhang i vilket amfibiska styrkor skall använda sig av telekrigssystem, så beskrivs tre amfibiska scenarier för att möjliggöra en kommande analys. En intervju med tre nyckelpersoner inom det svenska försvaret förs fram för att säkerställa att aktuell information används i uppsatsen. Analysdel av uppsatsen kommer att baseras på de olika telekrigssystemen med en metod att utvärdera dessa från Försvarsmakten grundläggande förmågor. Därefter kommer de system som skall ha utvärderats på grunder av för- och nackdelar sättas i kontext i samband med de scenarier som har lagts fram. Målet är att ta reda på vilket system som är till nytta för amfibiebataljon, samt för- och nackdelarna med ett sådant system. Resultaten visar att ett medelstort system bör användas av amfibiebataljon på grund av sin förmåga till verkan samtidigt som den uppfyller krav på skydd och rörlighet. Dessutom bör ett lätt telekrigssystem användas av amfibiebataljonen på grund av dess kapacitet inom rörlighet och underrättelseinhämtningskapacitet. / The Swedish Armed Forces transition to a force specified against international missions has brought extensive transformations of the armed forces. As part of this a new amphibious battalion 2014 is in the progress of being organized. This battalion should act with electronic warfare capabilities and thus, this essay will investigate what kind of system should be appropriate for the amphibious battalion. The essay begins with a review of electronic warfare in order to create an understanding in general as well as its development in both the Army and the Marine forces. Amphibious battalion 2014 is also presented to describe the upcoming unit which the amphibious regiment shall be responsible for. To understand the context in which amphibious forces shall make use of electronic warfare systems, descriptions of three amphibious warfare scenarios are presented to allow an upcoming analysis. An interview with three key personnel within the Swedish Armed Forces is brought forward to ensure that current information is used in the essay. The analysis part of the essay is based on the various electronic warfare systems with a method of evaluating these from the Armed Forces essential abilities. Thereafter, the systems will be evaluated on the basis of the produced pros and cons in correlation with the operation scenarios that has been presented. The goal is to find out which system is of use for the amphibious battalion, and the pros and cons of such a system. The results indicates that a medium-sized system should be used by the amphibious battalion because of its ability for effect while it meets demands for protection and mobility. Also, a light electronic warfare systems should be used by the amphibious battalion because of its capacity in mobility and intelligence gathering capability.

En teoretisk kontroll av luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion Syftet med detta arbete är att inom ramen för funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård kontrollera om luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion enligt org. 09 är korrekt dimensionerad.  Frågeställningen är: När, med hänsyn till grupperingsgeometri, medicinska tidskrav samt evakueringskapacitet blir sjukvårdsfunktionen en begränsande faktor för luftvärnsbataljonen.  För att svara på detta jämförs luftvärnsbataljonens TOEM med kraven ur funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- sjukvård i syfte att kontrollera om sjukvårdsfunktionen ges förutsättning att lösa ställda uppgifter. Vidare analyseras faktorerna, aktionsradie, förlustskadeberäkningar preventiv medicin, samt evakueringskapacitet och grupperingsgeometri. Den viktigaste slutsatsen ur arbetet är: Det är inte sannolikt att samtliga enheter inom bataljonen kan åtnjuta möjligheten till adekvat sjukvård inom de tider som de medicinska kraven ställer. / The purpose of this essay is to investigate if the medical function in the Air Defence Battalion is enough.  The question to be answered in this essay is as follows: When, considering deployment geometry, medical time-demands and evacuation capacity does the medical function become a limiting factor for the AD Battalion?  A descriptive method is used in this essay. Material has been gathered and analysed to show the limitations of the battalion considering the medical function. A study has also been made. The material and the study are used as a base in the discussion and from the discussion and the results from the analysis, conclusions are drawn. One of these conclusions is that: It is not probable that all units in the Air Defence Battalion will receive proper medical attention within the time-span established in the guiding medical documents.

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar. Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten. Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring. Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan: Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring? För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer. Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo. / This essay discusses how the Swedish air assault battalion could use its recon platoon to maximise their efforts to achieve manoeuvre warfare. The purpose with this essay is to clarify how to use the recon platoon in an effective way and to bring up some thoughts about the need for a manual on how to use recon platoons in light infantry battalions. I have used literature that discusses the use of similar units to the air assault recon platoon and also literature that discusses how to lead a battalion in my efforts to clarify how the platoon should be used to support the battalions’ effort to achieve manoeuvre warfare. With help of the literature I have made a discussion and finally I came to some conclusions about how to use the battalions’ recon platoon in order to support the battalions´ effort to achieve manoeuvre warfare. For example one conclusion is the importance to use the recon platoon towards the battalions´ secondary objectives in order to gain a high tempo in operations.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas. Eftersom modellen är relativt ny kommer det i denna uppsats behandla och kritisera denna. Modellen byggs upp och testas genom en analys av Amfibiebataljon 2014. Syftet med uppsatsen är att undersöka styrkor och svagheter med en analysmodell för att bättre bedöma marina förmågor. Resultatet är att analysmodellen ger en bra inblick i hur väl förmågor hanteras av förband. Nackdelen är främst det stora utfallet av scenarier vilken medför att modellen lätt blir svårhanterlig. Åtgärden mot detta är att generalisera de ingående faktorerna. / The Swedish Armed Forces definitions of various abilities are not sufficiently precise. In the current situation, the abilities are described in a vague way in which misunderstandings can occur. An analytical model was previously developed in a previous essay. The model is structured to circumvent the problem of the factors that are interwoven with a direct connection to the realities and scenarios troops may face. Environmental factors, the adversary and effects emerge along ability and the formation of scenarios. Because the model is relatively new, this paper will criticize it. The model is built and tested by an analysis of the Amphibious Battalion 2014. The purpose of this paper is to examine the strengths and weaknesses with an analytical model to better assess marine abilities. The result is that the analytical model gives a good insight into how well the abilities of units handled. The disadvantages are primarily the major outcomes of the scenarios which means that the model can easily become unmanageable. The measure against this is to generalize the input factors.

Det svenska artilleriet är på väg att införa ett nytt haubitssystem till artilleribataljonerna. Det är inte bara ett nytt haubitssystem som är under införande utan också ett nytt reglemente. Det reglemente som finns idag är Förhandsutgåva Artillerireglemente Artilleribataljon 2012 och som titeln avslöjar är det en förhandsutgåva. Syftet med detta arbete är att analysera hur de grundläggande förmågorna tydliggörs i reglementet idag i jämförelse med reglementets föregångare Artillerireglemente Artilleribataljon 1985. Hur skildras de grundläggande förmågorna i reglementena och skiljer sig taktiken kopplat mot förmågorna idag mot den vi hade på 80-talet? Genom en kvalitativ textanalys av reglementena med grund ur 1985-års upplaga kommer utvalda delar att jämföras och analyseras. Därefter kommer taktiska konsekvenser av skillnaderna mellan reglementena att diskuteras. Resultatet av undersökningen påvisar tydliga skillnader i hur tydligt de grundläggande förmågorna och åtgärder som kopplas mot dessa presenteras i reglementena. Orsaker till detta, liksom utformningen av reglementena lyfts i diskussionen. / Artillery Tactics Codification in two eras, consequences? - The Swedish Artillery is in the process of instituting a new howitzer system to the artillery battalion. Not only is the new howitzer system being introduced, but also a new artillery regulation. The regulation currently used is a preview release called Förhandsutgåva Artillerireglemente Artilleribataljon 2012. The aim of this work is to analyze how the essential abilities demonstrated in the current regulations compare with its forerunner Artillerireglemente Artilleribataljon 1985. How are the basic abilities depicted in the regulations and do the tactics in relation to the abilities differ between the current and the old regulation? Through a qualitative analysis of the regulations with the basic text from the 1985-years edition, selected parts are to be compared and analyzed. Thereafter, tactical implications of differences between the regulations are discussed. The results points to obvious differences in how clearly the essential abilities are presented in the regulations. Causes for these differences as well as the overall design of the regulations are argued in the discussion.

This thesis addresses the presentation of the Mormon Battalion's history in three interactive forms. The Battalion served in the U.S.-Mexican War between 1846 and 1847. In 2008 a group known as Battalion Trek chose to rehike the original trail as closely as possible. The three chapters of this thesis address the reenactors who planned and completed the rehike, the blog they kept as they did so, and a program which allows those interested to learn more about the trail. Analyzing what such presentations have to offer is important as history moves into the hands of the public and as the world moves deeper into the technological realm.

Prominent in the pioneering and settlement of early Utah were many men of great ability. Among them was Levi Ward Hancock. He became a dedicated spiritual leader in the Mormon Church.The life of Levi Hancock began in Springfield, Massachusetts, on April 7, 1803. His father moved about quite often in his attempts to provide a better livelihood for his family. Each move took them farther west. It was while they were living in Ohio that the Hancock family heard the Mormon missionaries preach their new gospel. Levi joined this frontier religion.Joining the Mormon Church changed the whole course of Hancock's life. He immediately became active and was sent to several missions. Some were preaching and proselyting missions; others were for other purposes. One such mission, known as Zion's Camp, was sent to Missouri to relieve what the Mormons believed to be the oppression of their members living there. The intended purpose of the mission failed, but from this group of tried and tested men came the future leaders of the Church. Levi Hancock was selected to be a member of the First Council of the Seventy. This group of seven men presided over the affairs of the Seventy, one of the lay groups of Priesthood in the Mormon Church.

<p>De situationer och uppgifter svensk militär kan komma att ställas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krävande. Dessa parametrar ställer höga krav på de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven är att cheferna, oavsett ledningsnivå är välutbildade och kompetenta inom just sitt område, de ska vara duktiga på just det de skall göra.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att analysera behovet av militärteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jägarbataljon. Vad blir effekten av en sådan utbildning? Vidare var också syftet av ge förslag på vilka delar ur militärteorin en sådan utbildning skulle kunna innehålla, för att specifikt passa jägargruppchefer.</p><p>Inledningsvis gjordes en analys av populärversion TOEM AJB, där förbandets uppträdande och uppgifter särskilt analyserades. Ur resultatet återfanns förbandsspecifika faktorer som kunde nyttjas som motiv till en militärteoretisk utbildning för gruppcheferna. Därefter kopplades faktorerna till liknande delar ur militärteorin i syfte att påvisa vilka delar som skulle kunna ingå i en utbildning. Delar som är direkt jämförbara med förbandets sätt att uppträda och metoder man använder vid lösandet av uppgifter. Slutligen besvarades frågeställningen i en avslutning.</p><p>Resultaten pekar på att en militärteoretisk utbildning skulle öka gruppchefs förmåga att fatta självständiga beslut. Resultatet visar också att de delar ur militärteorin som skall ingå är uppdragstaktik, indirekt metod innehållandes tyngdpunkt, kritisk sårbarhet, systemkollaps och initiativ. Vidare bör även en mindre del i utbildningen omfatta de olika ledningsnivåerna; taktisk- operativ- och strategisk ledningsnivå.</p> / <p>Situations and tasks that the Swedish armed forces may confront on missions abroad can be complex, diffuse and demanding. This means that the unit leaders face high demands. One of the demands is that the leaders, irrespective of what level they are at, are well prepared and competent in their own area. They must be good at what they do.</p><p>This essay´s purpose was to analyse the need of a theoretical, military education of squad leaders at the Army Ranger Battalion and what effect such an education could give. The purpose was also to suggest what areas the military theory should cover to suit the ranger squad leaders.</p><p>As an introduction, an analysis of the TOEM AJB was made. The analysis focused on the unit´s behavior and tasks. The result identified factors which were specific to the unit. These factors could be used as motives for a theoretic, military education for the squad leaders. The factors were then connected to similar parts of the theory in order to show what parts could be included in an education. These parts were directly comparable with the unit´s behavior and methods they use when they operate. Finally the questions at issue were answered.</p><p>The results show that a military theoretic education should raise the squad leaders´ capacity to make their own decisions. The results also show that the parts which should be included in an education are mission tactics, indirect method including main effort, critical weaknesses, system crash and initiative. However not crucial, tactical, operative and strategic leadership should also be included in the education.</p>

<p>Försvarsmakten har förändrats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det har inneburit nedläggningar och omstruktureringar av organisationer. Artilleriet är en av de vapenslag som har gått från flertal regementen till idag ett regemente. Artilleribataljonen som är artilleriets insatsförband har kännetecknas som ett förband med lång räckvidd och kraftig verkan. Med pjäser som har kaliber 15,5cm understödjer de manöverförbanden. Idag har artilleribataljonen 8cm granatkastare som sekundär beväpning, ett vapen som har dålig räckvidd jämfört med 15,5cm pjäser, ett vapen som inte kan bekämpa pansar mål eller precisionsbekämpa. Detta arbete är en studie om varför artilleribataljonen anskaffat 8cm granatkastare. Är det av taktiskt rationella anledningar eller är det organisatoriskt rationella anledningar? Arbetet utgår från två hypoteser som förklarar varför artilleribataljonen anskaffat 8cm granatkastare. Studien visar på att artilleribataljonen utökar sina uppgifter genom att anskaffa 8cm grankastare. Det gör att artilleribataljonen har teoretiska möjligheter att konkurrera om platser vid eventuella missioner eller en platsvid Nordic battlegroup. Studien analyserar även artilleribataljonens uppgifter, dessa uppgifter skall organisationen klara av. Enligt resultatet har artilleribataljonen inte de förutsättningarna att lösa alla uppgifter utan 8cm granatkastare. Därför är det taktiskt rationellt att anskaffa 8cm granatkastare som sekundär beväpning.</p> / <p>The Swedish armed force has changed from defending the country from invasions to a military force that can be used as a military intervention at different places around the world. This change has meant that some organizations has been discontinued and reorganized. The artillery is one of the branches of the fighting services who have gone from several regiments to only one. The artillery battalion is recognized as a unit that has a long range and powerful impact. With 15,5 guns they support the maneuver units. Today the artillery battalion have 8cm mortars as secondary armament, a weapon that has bad range compared to 15,5 guns and a weapon that can’t penetrate armored targets and has bad accuracy. This essay is a study about why the artillery battalion has acquired 8 cm mortars. Is it because of tactical rational reasons or is it because of organizational rational reasons? The essay takes stand from two hypotheses that explain why the artillery battalion has acquired 8 cm mortars. The study indicates that the artillery battalion increases their assignments by acquiring 8 cm mortars. This enables the battalion theoretical possibilities to compete for places in missions or places in the Nordic battlegroup. The study also analyses the artillery battalion’s tasks, tasks that the organization should manage. The artillery battalion has, according to the result, not the resources to solve all the assignments without the 8 cm mortars. Therefore it is tactical rationally to acquire 8 cm mortars assecondary armament.</p>

Försvarsmakten har förändrats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det har inneburit nedläggningar och omstruktureringar av organisationer. Artilleriet är en av de vapenslag som har gått från flertal regementen till idag ett regemente. Artilleribataljonen som är artilleriets insatsförband har kännetecknas som ett förband med lång räckvidd och kraftig verkan. Med pjäser som har kaliber 15,5cm understödjer de manöverförbanden. Idag har artilleribataljonen 8cm granatkastare som sekundär beväpning, ett vapen som har dålig räckvidd jämfört med 15,5cm pjäser, ett vapen som inte kan bekämpa pansar mål eller precisionsbekämpa. Detta arbete är en studie om varför artilleribataljonen anskaffat 8cm granatkastare. Är det av taktiskt rationella anledningar eller är det organisatoriskt rationella anledningar? Arbetet utgår från två hypoteser som förklarar varför artilleribataljonen anskaffat 8cm granatkastare. Studien visar på att artilleribataljonen utökar sina uppgifter genom att anskaffa 8cm grankastare. Det gör att artilleribataljonen har teoretiska möjligheter att konkurrera om platser vid eventuella missioner eller en platsvid Nordic battlegroup. Studien analyserar även artilleribataljonens uppgifter, dessa uppgifter skall organisationen klara av. Enligt resultatet har artilleribataljonen inte de förutsättningarna att lösa alla uppgifter utan 8cm granatkastare. Därför är det taktiskt rationellt att anskaffa 8cm granatkastare som sekundär beväpning. / The Swedish armed force has changed from defending the country from invasions to a military force that can be used as a military intervention at different places around the world. This change has meant that some organizations has been discontinued and reorganized. The artillery is one of the branches of the fighting services who have gone from several regiments to only one. The artillery battalion is recognized as a unit that has a long range and powerful impact. With 15,5 guns they support the maneuver units. Today the artillery battalion have 8cm mortars as secondary armament, a weapon that has bad range compared to 15,5 guns and a weapon that can’t penetrate armored targets and has bad accuracy. This essay is a study about why the artillery battalion has acquired 8 cm mortars. Is it because of tactical rational reasons or is it because of organizational rational reasons? The essay takes stand from two hypotheses that explain why the artillery battalion has acquired 8 cm mortars. The study indicates that the artillery battalion increases their assignments by acquiring 8 cm mortars. This enables the battalion theoretical possibilities to compete for places in missions or places in the Nordic battlegroup. The study also analyses the artillery battalion’s tasks, tasks that the organization should manage. The artillery battalion has, according to the result, not the resources to solve all the assignments without the 8 cm mortars. Therefore it is tactical rationally to acquire 8 cm mortars assecondary armament.