Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lärares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den påverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fånga in vilka fenomen som påverkade dessa lärares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som använts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielärare som är verksamma i västra Sverige. Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning präglad av stress där de ständigt var "på språng" och där de upplevde att de administrativa uppgifterna ständigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid ständigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner på kvalitén och ambitionsnivån på sina arbetsuppgifter, då även på själva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande. Dock ansåg alla respondenter att läraryrket trots detta är stimulerande, viktigt och meningsfullt, där de känner att de kan göra skillnad. Mitt fokus med denna undersökning var på den psykosociala arbetsmiljön, vilket innefattar sociala och psykiska faktorer. Resultatdelen har kategoriserats in i teman vad gäller lärarnas upplevelser av de olika fenomen som har kommit fram: Stress, Möjlighet att bedriva god undervisning, Arbetsglädje, Arbetsinflytande samt Återhämtning och även analysen har kategoriserats in på detta sätt. Slutsatsen av studien är att majoriteten av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning där tiden inte finns för att göra kreativa lektionsplaneringar. Slutligen upplevde lärarna att de skulle vilja ha mer avlastning för de administrativa uppgifterna samt få mer feedback och uppskattning från ledningen för att känna mer tillfredsställelse i sin psykosociala arbetsmiljö.

No description available.

Undervisning har tagit en större plats i förskolan efter att den infördes i skollagen där förskolan ska arbeta med undervisning med barnen (SFS 2010:800). Undervisning är till för att barnen ska kunna få kunskaper och utvecklas inom olika områden och ämnen för kommande skolgång och framtid. I och med undervisningens plats i förskolan medför det större krav på förskollärarna då de har ansvaret för att den bedrivs, där det även krävs kompetens för att kunna implementera undervisningen i förskolans verksamhet. Tidigare forskning belyser att det krävs kompetenser hos förskollärarna för bedrivandet av undervisning, det framkommer även att förskollärarnas kompetenser är i behov av utveckling. Förskolläraren behöver hålla sig uppdaterad inom såväl forskning som olika kunskapsområden i takt med samhällets och förskolans mål, uppdrag och förändringar för att kunna tillgodose barnen den utvecklingen och lärande de har rätt till. Studiens syfte är att undersöka förskollärares resonemang kring deras kompetenser i undervisningen. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervju som datainsamlingsmetod använts. Sju förskollärare på två förskolor medverkade. I studien intas ett analytiskt ramverk där fenomenografin är som utgångspunkt, den fenomenografiska analysmodell (Dahlgren & Johansson 2019, ss.184–188) som används är anpassad utifrån studiens specifika principer, för att analysera och sammanställa data som inkommit och transkriberats. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna resonerar att de har ett ansvar till att undervisningen bedrivs och ska därmed kunna förmedla läroplanens mål till barnen oberoende av eget intresse och kompetens. Förskollärarna resonerar kring vikten av en varierad undervisning som bland annat innefattar tecken, bildstöd och skapande i ateljén. Det framkommer resonemang där förskollärarna anser att deras egna intressen och kompetenser ligger till grund för både spontan och planerad undervisning, samtidigt beskriver de att barns intressen ska ligga till grund. Förskollärarna beskriver även utmaningar i att undervisa där deras kompetens inte är lika stark, detta är även ett utvecklingsområde som de försöker bli bättre inom. Lärmiljöer lyfts som betydelsefullt för att kunna vara tillgängliga, intressanta och öppna upp för undervisning samt vikten av att undervisningen bör anpassas efter barnens ålder och utveckling. Vidare i resultatet framkommer det resonemang kring utbildningarna som förskollärarna gick, där de beskriver att utbildningarna skiljer sig åt, några förskollärare menar att de fick med sig mycket kompetens för arbetet i förskolan medan några beskriver att de inte fick någon djupare kunskap som därmed bidrog till att det blev en utmaning sedan i det praktiska arbetet med läroplanen. Kompetensutveckling lyfts där förskollärarna delvis tillfrågar rektor eller läser böcker tillsammans, de beskriver kompetensutveckling som positiv där de som inte har en formell utbildning även får mer kunskap. Förskollärarna beskriver även att de kompletterar varandra med de olika kompetenser som finns i arbetslaget

Det finns ett behov av tydligare mål och riktlinjer i skolan för barn i yngre åldrar. Tidigare forskning har visat att lärares planering av matematikundervisning i förskoleklass varit bristfällig och saknat tydliga mål och riktlinjer. Vilket resulterat i en osäkerhet hos lärare i deras planering av undervisning. Denna studie har haft för avsikt att bidra med insikter om hur matematikundervisning i förskoleklass kan utformas och bedrivas, för att lägga en stabil grund inför elevernas kommande skolår. Vidare syftade studien till att synliggöra aspekter som påverkar lärares planering av undervisning, såväl framgångsfaktorer såväl som utmaningar. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer. Tio lärare har intervjuats, som tidigare varit eller är aktiva i förskoleklass. Intervjuerna transkriberades i skrift och analyserades för att synliggöra ett sammantaget resultat. Studien vilar på ramfaktorteorins ramverk. Genom att applicera denna teori bidrog ramfaktorteorin till en förståelse för de ramfaktorer som påverkar lärare i deras planering av undervisning. Studiens resultat påvisade bland annat att lärare i förskoleklass inte mäter elevers kunskaper i matematikundervisningen. Vilket vidare resulterade i att vi inte kunde redogöra för ramfaktorteorins sista ram, undervisningens resultat. Detta i sin tur skulle kunna relateras till att läroplanen helt saknar mål och kunskapskrav för förskoleklassen. / There is a strong need for clearer goals and guidelines in school for younger children. Previous research has shown that teachers' planning of the mathematics education in preschool classes has been defective and has a lack of distinct goals and guidelines. This has resulted in an uncertainty among teachers in their planning.  This study has aimed to provide insights into how the mathematics education in preschool classes can be designed and conducted to lay a solid ground for students' upcoming school years. Furthermore, the study aimed to highlight aspects that´s influencing teachers' planning, both success factors and challenges. We did a qualitative study in the form of personal interviews. Ten teachers, who have been or are currently active in preschool classes, were interviewed. The study is based on the framework of frame factor theory. By applying this theory, the study aims to understand how the framework theory contributes to an understanding of the framework factors influencing teachers in their planning of education. The study's results showed, among other things, that preschool teachers do not assess students' knowledge in the mathematical subject. Consequently, we were unable to account for the final frame factor of the theory, the teaching outcomes. This, in turn, could be related to the curriculums completely lack of goals and knowledge requirements for the preschool class.