From the cradle to the grave.     -  A quantitative study on the decline in infant and child mortality in the city of Kalmar and how it differed from child mortality in the rural parts outside the city between 1800 and 1949. The study shows how social heritage and the climate played a vital role in the survival of the children in the 19th and 20th century in the city of Kalmar.

Att framstå som en unik och attraktiv plats ses idag som ett sätt att stoppa en negativ befolkningstillväxt, men även som ett sätt att öka antalet invånare i kommunen. I förlängningen bidrar det till att kommunen kan fortsätta ge en god service åt invånarna. Studiens syfte var att studera hur landsbygdskommunen Sala arbetar för att öka sin attraktionskraft för att attrahera fler invånare. Vidare har syftet varit att undersöka hur Sala presenteras i kommunala dokument och hur kommunala tjänstemän väljer att lyfta fram Sala som en attraktiv plats. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på Sala kommun. En tematisk analys genomfördes sedan på de insamlande materialet. Resultatet visar att Sala kommun försöker att öka sin attraktion genom att framstå som en pendlingskommun med närhet till storstäderna omkring. Dessutom framhävs den historiska kopplingen och småstadscharmen. I dokumenten presenteras konfliktfri beskrivning av en befolkningsökning. Men när intervjupersonerna diskuterar en befolkningsökning återkommer problem som kan stå i konflikt med en befolkningsökning. Exempelvis pekar intervjupersonerna på att det saknas bostäder för en befolkningsökning. Samtidigt medför detta en likriktning, och en risk att det kommunen framhåller som attraktivt med kommunen går förlorat. Om inte Sala kommun aktivt tar ställning för att bevara det.

<p>I denna uppsats studeras Sveriges sysselsättningstillväxt i ett jämförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsättningstillväxt som finns mellan OECDländer 1979-2003 undersöks. Viktigast är tillväxten i befolkning i arbetsför ålder följt av landets konjunkturläge. För länder med i övrigt liknande förutsättning är institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan länder.</p><p>Sverige har haft en i jämförelse mycket svag sysselsättningstillväxt 1979-2003. Detta tycks inte bero på att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak på andra landspecifika egenskaper. En stark produktivitetstillväxt har sammanfallit med lägre sysselsättningstillväxt, men det är oklart om det finns en betydande kausalitet som går från produktivitet till sysselsättning eller tvärt om. På lite längre sikt leder högre produktivitet framförallt till en högre levnadsstandard och inte till lägre aggregerad sysselsättning. Hög ursprunglig sysselsättningsgrad samt institutionella faktorer såsom höga skatter, hög arbetslöshetsersättning och starka fackföreningar torde ha förstärkt den sysselsättningshämmande utveckling som orsakats framförallt av 1990-talets djupa lågkonjunktur och den svaga befolkningsutvecklingen.</p>

I denna uppsats studeras Sveriges sysselsättningstillväxt i ett jämförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsättningstillväxt som finns mellan OECDländer 1979-2003 undersöks. Viktigast är tillväxten i befolkning i arbetsför ålder följt av landets konjunkturläge. För länder med i övrigt liknande förutsättning är institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan länder. Sverige har haft en i jämförelse mycket svag sysselsättningstillväxt 1979-2003. Detta tycks inte bero på att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak på andra landspecifika egenskaper. En stark produktivitetstillväxt har sammanfallit med lägre sysselsättningstillväxt, men det är oklart om det finns en betydande kausalitet som går från produktivitet till sysselsättning eller tvärt om. På lite längre sikt leder högre produktivitet framförallt till en högre levnadsstandard och inte till lägre aggregerad sysselsättning. Hög ursprunglig sysselsättningsgrad samt institutionella faktorer såsom höga skatter, hög arbetslöshetsersättning och starka fackföreningar torde ha förstärkt den sysselsättningshämmande utveckling som orsakats framförallt av 1990-talets djupa lågkonjunktur och den svaga befolkningsutvecklingen.

Detta arbete är en undersökning av hur Malmö stad och MKB Fastighets AB, kommunens allmännyttiga bostadsbolag, arbetar för att tillgodose stadens bostadsbehov mot bakgrund av befolkningens förväntade tillväxt och relativt svaga betalningsförmåga. Genom kvalitativa intervjuer med representanter för Malmö stad och MKB har vi fått inblick i vilka förhållningssätt, strategier och mekanismer som styr det framåtblickande arbetet och hanteringen av utvecklingen. MKB är kommunens viktigaste verktyg för att styra bostadsproduktionen och har under en tid varit Malmös största bostadsproducent. Företaget kommer sannolikt att fortsätta ha denna position. Trots att allmännyttan idag är finansialiserad finns fortfarande visst utrymme för socialt ansvarstagande. accepterar till exempel försörjningsstöd som inkomstkälla för sina hyresgäster. Man utnyttjar också tillgången till statligt investeringsstöd för att göra nyproduktion prismässigt tillgänglig för fler – något som i dagsläget är svårt – och man bygger på tomträtt hellre än på köpt mark. Villkorade tomträttsavtal är också något kommunen använder sig av för att säkerställa att det byggs nog med hyresrätter i staden. Samtidigt betonar både Malmö stad och MKB vikten av blandad bebyggelse vad gäller prisklass, upplåtelseform och läge: ett attraktivt bostadsutbud har en gynnsam effekt på arbetsmarknaden och en stor del av den framtida bostadsförsörjningen handlar om att skapa fler arbetstillfällen. / This paper is an inquiry into what Malmö’s local government and its public housing company, MKB Fastighets AB, are doing to ensure that the Malmö’s housing needs are catered for, considering the city’s projected population growth and the relatively poor nature of its residents. Through qualitative interviews with representatives of the City of Malmö and MKB we have gained an understanding of the approaches, strategies and mechanisms that are used to handle the city’s development. MKB is the municipality’s most important tool for controlling the housing production and has for some time been the foremost producer of homes in the city. This will most likely continue being the case. Despite the relatively recent financialization of Sweden’s public housing companies there is still some room for them to undertake social responsibilities. One of the ways MKB uses this opportunity is to accept welfare payments as a source of income for their tenants. To make their newly produced homes more affordable, something that is currently difficult, they also make use of state-funded investment support and acquire property through long lease contracts instead of buying it outright. Such contracts are also being used by the municipality to ensure that enough rental housing is being built. That being said, the representatives of both the City of Malmö and MKB pointed out the importance of variation in the housing stock in terms of price, housing types and location within the city, especially as such variation ensures attractive housing opportunities which promotes job creation – an integral part of housing provision.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun. För att göra detta använder vi oss av litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt analyser av GIS-material och diagram. Dessutom bidrar vi med kunskap om vilka styrkor och vilka svagheter Åstorps kommun har som en attraktiv boendekommun. Förhoppningsvis kan denna kunskap generera en ökad inflyttning till kommunen. / The work with the complex question of attractiveness is considered being one of the key issues within municipalities today. One of the strategies the municipality of Åstorp presented to achieve its vision as an attractive municipality, and getting an increased migration, is to create attractive residential environments. The municipality of Åstorp had an increasing population during the millennium, but in recent years this growth has stagnated. The intention with this study is to seek an understanding and clarify what attractions are sought after in the choice of residence. With the support of various theoretical and empirical studies, the aim of this study is to find out what kind of qualities that makes Åstorp a more attractive municipality of residence. To do this, we make use of literary studies, interviews, surveys and analysis of GIS-maps and diagrams. Furthermore, we provide knowledge about what strengths and what weaknesses the municipality of Åstorp has as an attractive residential municipality. Hopefully this knowledge can generate an increased migration to the municipality.

Tillväxt har sedan mitten av 1800-talet varit normaltillståndet för utvecklingen i västerländska samhällen och många människor har fått bättre levnadsvillkor som en följd av ekonomisk tillväxt. Detta har gjort att tillväxtnormen är mycket stark och tillväxt har blivit ett positivt laddat ord som för tankarna till utveckling och framtidstro. För politiker är det ofta prioriterat att främja tillväxt. På nationell nivå motiveras detta med att ett högre BNP ger ökade intäkter till staten, där intäkterna kan finansiera välfärd. På kommunal nivå eftersträvas både ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt av liknande anledningar, och utebliven tillväxt ses som mycket problematiskt. I uppsatsen studeras fem kommunala översiktsplaner med tematisk analys som metod. Detta för att undersöka vilka teman som återkommer i översiktsplanerna när kommunerna talar om tillväxt. Det teoretiska ramverket består av en modell för kommunal tillväxt av Fjertorp, Larsson och Mattisson (2012). Modellen består av fyra begrepp som påverkar vilka beslut som kommunerna fattar och vilka åtgärder som genomförs i tillväxtfrämjande syfte. Resultatet och analysen visar att kommunerna har olika förutsättningar för att hantera tillväxt. Kommunernas lokala förutsättningar avgör vad som är möjligt att göra och samtliga kommuner vill genomföra åtgärder som syftar till att hantera samt främja tillväxt.

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna.

Befolkningstillväxt är planeringsidealet i dagens samhälle. Med tillväxt tillkommer dock utmaningar som behöver bemötas. Syftet med arbetet är därför att studera hur Kalmar och Varbergs kommun planerar för en ökad befolkningstillväxt och vilken effekt denna befolkningstillväxt har på den kommunala samhällsservicen. Kommunerna har valts ut då de har haft en kraftig befolkningstillväxt under de senaste åren. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys av kommunernas strategiska dokument har genomförts som sedan har analyserats utifrån olika teman. Strategisk planering och tidigare forskning inom ämnesområdet, såsom förtätning, har använts för att analysera kommunernas hantering av befolkningstillväxten ytterligare. Utifrån datainsamlingen går det att tyda att kommunerna har påverkats i olika grad av befolkningstillväxten. Kalmar kommun upplever att de kan hantera utmaningarna med befolkningstillväxten. Varbergs kommun finner att befolkningstillväxten skapar utmaningar att bemöta behov av kommunal service. Samplanering av bostäder och service är en utmaning för kommunerna men anses vara det bästa sättet att bemöta befolkningstillväxten. / Population growth is the ideal of planning in today's society. With growth, however, there are challenges that need to be addressed. The purpose of this study is to analyze how the municipalities of Kalmar and Varberg plan for increased population growth and what effect this has on the municipal community service. Both municipalities have had strong population growth in recent years. Qualitative semi-structured interviews and document analysis of the municipalities' strategic documents have been carried out, which have then been analyzed on the basis of various themes. Strategic planning and previous research in the subject area, such as densification, have been used to further analyze the municipalities' management of population growth. Based on the data collection, municipalities have been affected to varying degrees by population growth. Kalmar feels that they can handle the challenges of population growth. Varberg finds that population growth creates challenges in meeting the need for municipal services. Co-planning of housing and services is a challenge for the municipalities but is considered to be the best way to respond to population growth.

No description available.