<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.</p><p>Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.</p><p>Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna.</p><p>Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.</p>

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.

Försvarsmakten ska nu växa, syftandes till att kunna möta hotbilden. En Försvarsmakt som från nationellt fokus ändrats till ett internationellt och tillbaka till ett nationellt fokus har vissa utmaningar att hantera för att kunna möta politikernas och folkets förväntningar. Personalen i Försvarsmakten är enligt författarens åsikt den viktigaste resursen för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter och samtidigt växa enligt regeringens proposition 2020/21:30. Detta innebär att det är av yttersta vikt att samtidigt som Försvarsmakten attraherar, utbildar och anställer ny personal, lyckas behålla befintlig personal. Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för de vanligaste orsakerna till att flygvapenofficerare väljer att söka sig utanför den svenska Försvarsmakten samt skapa förståelse för vad som skulle krävas för att tänka sig att bli återanställd. Genom att skapa förståelse kan arbetsgivarföreträdare använda verktyg som förhoppningsvis kan medföra att färre flygvapenofficerare lämnar Försvarsmakten på egen begäran. Om Försvarsmakten kan behålla befintlig personal i större takt samtidigt som ny personal rekryteras skapas större möjligheter för Försvarsmakten att kunna uppnå satta målsättningar. Empirin i denna studie utgörs av data från 37 formulärsvar och 24 kvalitativa intervjuer. Totalt har 105 individer lämnat Flygvapnet på egen begäran mellan åren 2019–2022. Av dessa var 53 officerare och 52 specialistofficerare. Huvuddelen av respondenterna (37,5 %) uppgav i någon form att huvudanledningen till att lämna Försvarsmakten var på grund av att de upplevde avsaknad av egen utveckling och eller stimulans med den befattning som de hade vid tillfället då de lämnade på egen begäran. Av dessa individer påtalade huvuddelen för sina närmaste chefer att de ville byta befattning, få mer utvecklande och utmanande arbetsuppgifter och eller uppgifter som matchar deras profil. 25% av respondenterna svarade att huvudanledningen till att lämna på egen begäran var, någon typ av hemlängtan till familj och vänner i en annan stad än den som var individens arbetsort. Övriga anledningar har även kategorisets och redogjorts för i denna kvalitativa fallstudie.

<p>Avsikten med uppsatsen är att ta reda på om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjänsten on demandradio, det vill säga möjlighet att lyssna på radioprogram som redan har sänts på vanlig radio eller webbradio. </p><p>John Fiske Kommunikations teorier har använts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förändringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har även använts.</p><p>Författarnas metod består av tre delar där en jämförelse genomförts mellan olika sekundära data från SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Därefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkät som publicerats på SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort längre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att få in data med mer kvalitativ tyngd. </p><p>Resultaten från enkäterna och intervjuerna pekar på att det finns ett nytt aktivt sätt att lyssna på radio i och med att man använder sig av on demandradiotjänsten. Man lyssnar när man har tid, man lyssnar när man missat något och man lyssnar när man vill höra ett program ännu en gång. </p><p>Det är svårt att se ifall tiden för lyssnandet har ändrats, men tidpunkten för att lyssna på program som kräver mer uppmärksamhet verkar enligt telefonintervjuerna ha förflyttats till kvällstid när det för lyssnaren finns en ledig ”lucka” i tiden att lyssna på on demandradio.</p><p>De siffror och speciellt den ökning i dessa siffror som BBC presenterar när det gäller on demandradiolyssnare visar på att denna ökning sannolikt kommer att ske även här i Sverige när folk upptäcker tjänsten.</p> / <p>The aim of the thesis is to study if new radio listening patterns have been created since Swedish public radio Sveriges Radio (SR) began offering radio repeats on demand via its website.</p><p>Communication theories written by John Fiske have been used and theories by Walter Benjamin concerning how things change when reproduced. Marshall McLuhan and Tony Schwartz historic theories have also been utilized.</p><p>The method used has been divided into three sections, where a comparison has been made between various secondary data from SR, Radioundersökningar AB (RUAB), the Nordic Information Center for Media and Communication Research (NORDICOM), the British Broadcasting Corporation (BBC) and Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Quantitative data was collected via a questionnaire that was published on the SR website and through emailing the questionnaire to a reference group. The authors have carried out 35-45 minute telephone interviews which were recorded and partly transcribed to collect more qualitative data.</p><p>Results from the questionnaires and interviews suggest that listeners to on demand radio services use a new, more active way of listening to the radio. People listen to on demand radio when they have time, listen when they have missed something in a programme, or choose to listen to a programme again.</p><p>It is however difficult to see if the time for listening has changed, but the time for listening to radio programmes that require more concentration seems to have moved to evenings, and when listeners have an available “window” for concentrated on demand radio listening. It is nevertheless clear from the BBC figures and the growth in on demand radio listening at the BBC that this growth is also likely to take place in Sweden once the public becomes more aware of the availability of this service.</p>

Syfte: I ett snabbt föränderligt och konkurrensutsatt företagsklimat är det viktigt att prestera på topp för att göra karriär och klättra snabbt inom en organisation. Ett område där forskningen kommit lång vad gäller prestation på topp är inom elitidrotten, där idrottarna behöver kunna prestera på begäran och klara av att hantera press och stress för att lyckas med detta. Viktiga faktorer för att klara av det är de s.k. sekundära kompetenserna, mentala kompetenser och förmågor som kan underlätta prestation. Syftet med denna studie är att belysa hur individer kan nå framgång i sin yrkesutövning genom att arbeta med att förbättra sekundära kompetenser och utveckla sin verktygslåda för prestation med hjälp av lärdomar från individuella idrottare och därigenom utvecklas till att bli företagsatleter.   Metod: Ämnet har studerats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och aktörssynsättet varit det grundläggande synsättet. Studien har en abduktiv ansats och ämnet har studerats med hjälp av en fallstudie. Arbetet inleds med en teoretisk överblick, följt av en empirisk undersökning. Denna fallstudie har haft en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med tio respondenter från idrottsvärlden. Det material som tagits fram i den empiriska undersökningen har transkriberats och sedan analyserats tillsammans med tidigare forskning för att skapa en så tydlig bild som möjligt över området.   Resultat &amp; slutsats: Genom studien har en ökad förståelse för vilka faktorer som är viktiga för en företagsatlet nåtts. Dessa kompetenser, och teknik för användning av kompetenserna har utvecklats med utgångspunkt i hur elitidrottare arbetar med dessa.   Förslag till vidare forskning: I denna studie berördes endast ett fall och en typ av idrottare. I vidare forskning behöver flera olika fall och flera olika typer av idrottare studeras, för att till fullo utveckla ämnesområdet.   Uppsatsens bidrag: Studien visar på ett antal kompetenser och färdigheter som kan användas av företagsatleter för att nå större framgång och prestera bättre på arbetet, samt hur dessa ska användas. Dessa kompetenser har samlats i en verktygslåda för prestation i slutet av arbetet.   Nyckelord: Företagsatlet, sekundära kompetenser, maximal prestation, elitidrott, prestera på begäran. / Aim: In an ever changing and more competitive business climate, it is important to perform on maximal level to get ahead and climb to the top of the organization. The research on how to get to the top has come very far in the area of elite sports, the athletes have to perform at maximum levels and handle pressure well to win the medals. Important factors to be able to do this are the so-called secondary competencies, mental competencies that will make performing easier. The aim of this paper is to show how individuals can improve their work by learning from athletes in individual sports and how they, at the workplace, can work with development and improvement of the secondary competencies and thereby become corporate athletes.   Method: The subject has been studied from a hermeneutic perspective, where the operator approach has been the basic view. This study has an abductive attempt and the subject has been studied by a case study. A theoretical framework of the topic, followed by empirical research, starts the paper.  The case study had a qualitative approach, ten interviews has been made with respondents from the world of elite sports. The material from the empirical research has been transcribed and analyzed together with the theoretical framework to create a clear view of the research area.   Result &amp; Conclusion: This paper aims to give the reader a better understanding over mental abilities and factors that affect a corporate athlete. These competencies and abilities, and technique for using them have been developed from the base of elite athletes and their work with the abilities.   Suggestions for future research: This study were based on one case only, it would be interesting to look into another case and another type of athletes, as well as testing the tools in the corporate world.   Contribution of the thesis: This study show a number of competencies and abilities that can be used by a corporate athlete in order to be more successful and perform better at work. In the end of the paper, these competencies and user techniques has been collected in a toolbox for performance.   Key words: Corporate athlete, secondary competencies, maximal performance, elite sport, perform on demand, high performers.

Avsikten med uppsatsen är att ta reda på om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjänsten on demandradio, det vill säga möjlighet att lyssna på radioprogram som redan har sänts på vanlig radio eller webbradio. John Fiske Kommunikations teorier har använts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förändringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har även använts. Författarnas metod består av tre delar där en jämförelse genomförts mellan olika sekundära data från SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Därefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkät som publicerats på SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort längre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att få in data med mer kvalitativ tyngd. Resultaten från enkäterna och intervjuerna pekar på att det finns ett nytt aktivt sätt att lyssna på radio i och med att man använder sig av on demandradiotjänsten. Man lyssnar när man har tid, man lyssnar när man missat något och man lyssnar när man vill höra ett program ännu en gång. Det är svårt att se ifall tiden för lyssnandet har ändrats, men tidpunkten för att lyssna på program som kräver mer uppmärksamhet verkar enligt telefonintervjuerna ha förflyttats till kvällstid när det för lyssnaren finns en ledig ”lucka” i tiden att lyssna på on demandradio. De siffror och speciellt den ökning i dessa siffror som BBC presenterar när det gäller on demandradiolyssnare visar på att denna ökning sannolikt kommer att ske även här i Sverige när folk upptäcker tjänsten. / The aim of the thesis is to study if new radio listening patterns have been created since Swedish public radio Sveriges Radio (SR) began offering radio repeats on demand via its website. Communication theories written by John Fiske have been used and theories by Walter Benjamin concerning how things change when reproduced. Marshall McLuhan and Tony Schwartz historic theories have also been utilized. The method used has been divided into three sections, where a comparison has been made between various secondary data from SR, Radioundersökningar AB (RUAB), the Nordic Information Center for Media and Communication Research (NORDICOM), the British Broadcasting Corporation (BBC) and Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Quantitative data was collected via a questionnaire that was published on the SR website and through emailing the questionnaire to a reference group. The authors have carried out 35-45 minute telephone interviews which were recorded and partly transcribed to collect more qualitative data. Results from the questionnaires and interviews suggest that listeners to on demand radio services use a new, more active way of listening to the radio. People listen to on demand radio when they have time, listen when they have missed something in a programme, or choose to listen to a programme again. It is however difficult to see if the time for listening has changed, but the time for listening to radio programmes that require more concentration seems to have moved to evenings, and when listeners have an available “window” for concentrated on demand radio listening. It is nevertheless clear from the BBC figures and the growth in on demand radio listening at the BBC that this growth is also likely to take place in Sweden once the public becomes more aware of the availability of this service.

Trots att det i sjukvården betraktas som normalt att föda barn vaginalt väljer en del kvinnor att föda sina barn med hjälp av kejsarsnitt utan att det föreligger någon medicinsk indikation, varken för mor eller barn (elektivt sectio). Den medicinska vetenskapen visar att det både är säkrare och bättre i de flesta fall att föda vaginalt, men antalet elektiva kejsarsnitt ökar årligen. Kunskap om vad som driver kvinnor att önska elektivt kejsarsnitt kan öka möjligheten att minska kejsarsnitt som görs utan medicinsk indikation. Kunskapen är viktig för barnmorskor som kan hjälpa gravida kvinnor att i högre grad välja att föda sitt barn vaginalt då det inte föreligger indikation för kejsarsnitt. Syftet med arbetet var att beskriva kvinnors önskan om att föda sitt barn med hjälp av  elektivt kejsarsnitt utan att det föreligger någon medicinsk indikation för kejsarsnitt. En litteraturstudie har genomförts där sökningar efter artiklar gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och APA PsychInfo. Till studiens resultat har 20 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. De publicerade studierna är genomförda i  olika länder, en del i höginkomstländer och en del i medelinkomstländer enligt måttet bruttonationalprodukt per person och år, vilken beskriver ett lands produktion utifrån dess befolkningsutveckling (BNP per capita). Samtliga artiklar är publicerade mellan åren 2009-2019, och är etiskt godkända.  Kvinnors anledning att önska elektivt kejsarsnitt utan medicinsk indikation sammanfattas i detta arbete med två övergripande teman: Vaginal förlossning ett hot och Kejsarsnitt garanterar hälsa och trygghet. Kvinnornas rädsla för vaginal förlossning var en framträdande anledning till att önska kejsarsnitt. Rädslan hade sitt ursprung i egna eller andras negativa erfarenheter av vaginal förlossning. Rädslan grundades också i en oro för att kvinnans utseende och hennes relation skulle påverkas av en vaginal förlossning. Önskan om kejsarsnitt utan medicinsk indikation grundades i en tro om att ingreppet skulle garantera hälsa och trygghet för mor och barn, något som vaginal förlossning inte kunde erbjuda.  Den mest framträdande anledningen till att kvinnor önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var en intensiv rädsla för en vaginal förlossning. Kvinnorna hade uppfattningen att ett kejsarsnitt skulle garantera säkerhet för mor och barn. Det kan inte uteslutas att önskan om elektivt kejsarsnitt kan bero på brist på kunskap.  Det finns ytterligare behov av forskning på ämnet, förslagsvis på interventioner från sjukvården som fokuserar på att utbilda födande kvinnor om vinsterna med vaginal förlossning.

Clustering is a technology within unsupervised learning with a wide range of applications. Several of these applications use data that change over time, which makes clusters’ persistence of interest. One among these employments of clustering time-variant data is preference based customer segmentation. Preferences are assumed to change over time and it is thus of interest to know for how long clusters based on preferences remain. This study explores clusters of clients obtained in the segmentation analysis of users of a video streaming service and their persistence over time. The clients were clustered based on viewing history from distinct months with the k-means algorithm. Various metrics, such as Rand Index (RI), Adjusted Rand Index (ARI) and Fowlkes-Mallows score, were employed for evaluation of cluster persistence. It was found that most of the identified clusters did not show persistence over months but that most partitions included at least one clustered that was considered persistent. The results also suggested that clusters featured by titles that target children were more persistent than other clusters. Moreover, clients with a large interest in videos within the children genres appeared to form relatively separated clusters, which supports considering consumers of children titles as a separate target group. / Klustring är en teknik inom oövervakad maskininlärning med en mängd applikationer. Flera av dess applikationer använder data som förändras med tid, vilket gör klusters bestående intressant. En av dessa användningar av klustring av tidsberoende data är preferensbaserad kundsegmentering. Preferenser antas förändras med tid och det är således av intresse att veta hur länge kluster baserade på preferenser förblir. Den här studien utforskar klient-kluster erhållna genom segmenteringsanalys av användare av en video-strömningstjänst och dessas beständighet över tid. Klienterna klustrades baserat på deras tittarhistorik från olika månader med k-means. Flertalet mätvärden, såsom RI, ARI och Fowlkes-Mallows, användes för att utvärdera klusters fortlevnad i termer av överlapp av klienter. Fortlevnad över månader visades inte vara norm bland de identifierade klustren. Resultaten visade också på att kluster som präglades av titlar riktade mot barn var mer beständiga än andra kluster. Vidare tycktes klusters top-titlar antingen uteslutande utgöras av titlar riktade mor barn eller inte inkludera några titlar riktade mot barn, vilket stödjer hantering av konsumenter av barntitlar som en separat målgrupp.

Den här studien fokuserar på vilken påverkan tillgänglighet, bekvämlighet och tid har på konsumenters köpintention vid köp av skönhetsprodukter via q-commerce. Undersökningen baseras på teorier utifrån konsumentbeteende, köpintention och konsumentens köpprocess som har föranlett utvecklingen av q-commerce. Tillsammans med tidigare forskning gällande digitalutveckling, mobilshopping och leveransservice presenteras teorier för att skapa en förståelseför vad som påverkar konsumenter till köp via q-commerce. Studien genomfördes med hjälp aven webbaserad enkätundersökning via sociala medier samt ett allmänt anslag via en lärplattform i Högskolan i Borås. Det som framgår av studiens resultat är att samtliga hypoteser kan accepteras gällande att ju högre konsumenter värdesätter tillgänglighet, bekvämlighet och snabb leveranstid, desto större är sannolikheten att de väljer att genomföra köp av skönhetsprodukter via q-commerce. Det kan förklaras av att respondenterna värdesätter en lättillgänglig, bekväm och snabb köpprocess, vilket har påverkat utvecklingen av q-commerce samtidigt som skönhetsprodukter anses vara en produktkategori som är efterfrågad i kontext till q-commerce. Resultatet som presenteras i den här studien går inte att generalisera till en större population. Dock ger resultatet en indikation på ett konsumentbeteende som fördelaktigt kan ligga till grund för framtida forskning gällande utvecklingen av q-commerce inom skönhetsbranschen men även för applicering på andra branscher med liknande attribut. Då qcommerce är ett nytt forskningsområde finns det relativt lite forskning om ämnet, vilket gör att framtida forskning bör ta hänsyn till en större population samt kontrollera konsumenters faktiska beteende. Vidare bör framtida studier förslagsvis använda sig av andratillvägagångssätt genom att granska utifrån ett företagsperspektiv samt bredda avgränsningen och inte bara fokusera på köp av skönhetsprodukter. / The focus of this study is if availability, convenience and time have an impact on consumers’ purchase intentions when purchasing beauty products through q-commerce. The survey is based on theories that describe consumer behavior, purchase intention and the consumer's buying process that have influenced the development of q-commerce. Together with previous research regarding digital development, mobile shopping and delivery service, theories are presented to create an understanding of what influences consumers to buy through q-commerce. The study was conducted with a web-based survey through social media and the platform of University of Borås. The results of the study emerge that all hypotheses can be accepted regarding the fact that the more customers value availability, convenience and fast delivery, the greater the probability that they choose to make purchases of beauty products through q-commerce. This can be explained by the fact that the respondents value a buying process that is accessible, convenient and fast which has affected the development of q-commerce and that beauty products are considered a product category that is in demand in the context of q-commerce. The results that are presented in this study cannot be generalized to a larger population due to the sampling method that has been used. However, the results give an indication of consumer behavior that can advantageously be used in the beauty industry for future research regarding the development of q-commerce, but also in other similar industries. Since q-commerce is a new research area, there is minimal existing research on the subject, which means that future research should take a larger population into account and control consumers' actual behavior. Furthermore, future studies should suggest using other approaches by examining from a company perspective and broadening the boundaries and not just focusing on the purchase of beauty products.

For over 4 years now, there has been a fierce fight for staying ahead in the so-called ”Streaming War”. The Covid-19 pandemic and its consequent confinement only worsened the situation. In such a market where the user is faced with too many streaming video services to choose from, retaining customers becomes a necessary must. Moreover, an extensive catalogue makes it even more difficult for the user to choose a movie from. Recommender Systems try to ease this task by analyzing the users’ interactions with the platform and predicting movies that, a priori, will be watched next. Neural Networks have started to be implemented as the underlying technology in the development of Recommender Systems. Yet, most streaming services fall victim to a highly uneven movies distribution, where a small fraction of their content is watched by most of their users, having the rest of their catalogue a limited number of views. This is the long-tail problem that makes for a difficult classification model. An RNN model was implemented to solve this problem. Following a multiple-experts classification strategy, where each classifier focuses only on a specific group of films, movies are clustered by popularity. These clusters were created following the Jenks natural breaks algorithm, clustering movies by minimizing the inner group variance and maximizing the outer group variance. This new implementation ended up outperforming other clustering methods, where the proposed Jenks’ movie clusters gave better results for the corresponding models. The model had, as input, an ordered stream of watched movies. An extra input variable, the date of the visualization, gave an increase in performance, being more noticeable in those clusters with a fewer amount of movies and more views, i.e., those clusters not corresponding to the least popular ones. The addition of an extra variable, the percent of movies watched, gave inconclusive results due to hardware limitations. / I över fyra år har det nu varit en hård kamp för att ligga i framkant i det så kallade ”Streaming kriget”. Covid-19-pandemin och den därpå följande karantänen förvärrade bara situationen. På en sådan marknad där användaren står inför alltför många streamingtjänster att välja mellan, blir kvarhållande av kunderna en nödvändighet. En omfattande katalog gör det dessutom ännu svårare för användaren att välja en film. Rekommendationssystem försöker underlätta denna uppgift genom att analysera användarnas interaktion med plattformen och förutsäga vilka filmer som kommer att ses härnäst. Neurala nätverk har börjat användas som underliggande teknik vid utvecklingen av rekommendationssystem. De flesta streamingtjänster har dock en mycket ojämn fördelning av filmerna, då en liten del av deras innehåll ses av de flesta av användarna, medan en stor del av deras katalog har ett begränsat antal visualiseringar. Detta så kallade ”Long Tail”-problem gör det svårt att skapa en klassificeringsmodell. En RNN-modell implementerades för att lösa detta problem. Genom att följa en klassificeringsstrategi med flera experter, där varje klassificerare endast fokuserar på en viss grupp av filmer, grupperas filmerna efter popularitet. Dessa kluster skapades enligt Jenks natural breaks-algoritm, som klustrar filmer genom att minimera variansen i den inre gruppen och maximera variansen i den yttre gruppen. Denna nya implementering överträffade till slut andra klustermetoder, där filmklustren föreslagna av Jenks gav bättre resultat för motsvarande modeller. Modellen hade som indata en ordnad ström av sedda filmer. En extra ingångsvariabel, datumet för visualiseringen, gav en ökning av prestandan, som var mer märkbar i de kluster med färre filmer och fler visualiseringar, dvs. de kluster som inte motsvarade de minst populära klustren. Tillägget av en extra variabel, procent av filmen som har setts, gav inte entydiga resultat på grund av hårdvarubegränsningar / Desde hace más de 4 años, se está librando una lucha encarnizada por mantenerse en cabeza en la llamada ”Guerra del Streaming”. La Covid-19 y su consiguiente confinamiento no han hecho más que empeorar la situación. En un mercado como éste, en el que el usuario se encuentra con demasiados servicios de vídeo en streaming entre los que elegir, retener a los clientes se convierte en una necesidad. Además, un catálogo extenso dificulta aún más la elección de una película por parte del usuario. Los sistemas de recomendación intentan facilitar esta tarea analizando las interacciones de los usuarios con la plataforma y predecir las películas que, a priori, se verán a continuación. Las Redes Neuronales han comenzado a implementarse como tecnología subyacente en el desarrollo de los sistemas de recomendación. Sin embargo, la mayoría de los servicios de streaming son víctimas de una distribución de películas muy desigual, en la que una pequeña fracción de sus contenidos es vista por la mayoría de sus usuarios, teniendo el resto de su catálogo un número muy inferior de visualizaciones. Este es el denominado problema de ”long-tail” que dificulta el modelo de clasificación. Para resolver este problema se implementó un modelo RNN. Siguiendo una estrategia de clasificación de expertos múltiples, en la que cada clasificador se centra en un único grupo específico de películas, agrupadas por popularidad. Estos clusters se crearon siguiendo el algoritmo de Jenks, agrupando las películas mediante minimización y maximización de la varianza entre grupos . Esta nueva implementación acabó superando a otros métodos de clustering, donde los clusters de películas de Jenks propuestos dieron mejores resultados para los modelos correspondientes. El modelo tenía como entrada un flujo ordenado de películas vistas. Una variable de entrada extra, la fecha de la visualización, dio un incremento en el rendimiento, siendo más notable en aquellos clusters con una menor cantidad de películas y más visualizaciones, es decir, aquellos clusters que no corresponden a los menos populares. La adición de una variable extra, el porcentaje de películas vistas, dio resultados no concluyentes debido a limitaciones hardware.