No description available.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Tack vare förnyade och förbättrade behandlingsmöjligheter överlever allt fler bröstcancerpatienter. Livskvalitet är en individuell upplevelse vilket innefattar flera olika dimensioner. Några av sjuksköterskans viktigaste roller är att främja hälsa, lindra lidandet samt bibehålla en holistiskt syn för att gagna patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor under sin behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna PubMed och Cinahl har använts vilket bidragit till 13 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman med underliggande teman. De tre huvudtemana är Kroppslig, mental och själslig påverkan, Behov av tillfredsställelse samt Social situation och miljö. Resultat: Litteraturstudiens fynd påvisade att kvinnornas livskvalitet kunde variera under behandlingen beroende på en rad skilda faktorer såsom behandlingsrelaterade symtom, förändringar över tid, familjeförhållandet, vårdpersonalen samt kvinnans individuella behov och egenskaper. Slutsats: Utfallet av kvinnornas livskvalitet påverkades av endera positiva eller negativa faktorer. Bröstcancerbehandling kunde influera i kvinnors kroppsliga, mentala och själsliga element. För att främja välbefinnandet tycktes den individanpassade samt patientcentrerade omvårdnaden vara en nyckel.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och varje år diagnostiseras ca 10 000 nya fall i Sverige. En cancerdiagnos förknippas ofta med ett stort lidande och efter diagnostisering ställs prostatacancerpatienten inför många val gällande sin behandling. Syfte: Att beskriva vad som påverkar mäns val vid behandling av prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex kategorier framkom; Ålder, Levnadssätt, Familj och vänner, Biverkningar, Läkarens råd samt Bot och Överlevnad. Slutsats: Männen påverkades av yttre faktorer som läkarens råd och inre faktorer som rädsla för biverkningar vid val av behandlingsmetod. Rädslan för biverkningar ledde till att många vägde riskerna med behandlingarna mot riskerna att livskvaliteten skulle försämras. Familj och vänner var ofta stöd för männen när behandlingsalternativen diskuterades.

Forskningen om män som våldtäktsoffer är vag och ligger många år efter forskningen om kvinnliga våldtäktsoffer. Forskningen om behandlingsmetoder för våldtagna män är även den eftersatt och visar sig sakna evidens. Syftet med studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder och stödinsatser som finns för män som blivit våldtagna samt problematisera normer om manlighet och heterosexualitet. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar inom olika organisationer i Sverige och som möter män som utsatts för våldtäkt. Studien analyseras utifrån maskulinitetsteorin, heteronormativet samt intersektionalitetsperspektivet. Resultatet visar att de flesta tycks utgå från psykoterapi med inslag av olika kognitiva och psykodynamiska inriktningar. Analysresultatet visar att de normer som finns om manlighet och heterosexualitet i samhället har stor inverkan på manliga våldtäktsoffer. Vidare visar resultatet att våldtagna män behöver mer uppmärksamhet i samhället för att få bort den tabu som finns idag. Detta för att på ett bättre sätt kunna bidra till att utsatta män får den hjälp de behöver.

BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study. Thearticles were analyzed by content and quality and these results were divided into themes andcategories. RESULTS: Patients with BPD experienced ignorance and prejudice from health careprofessionals. This led to insufficient meetings and distrust of the health care system. Patientsfeel that good relationships with health care professionals are the basis to be able to absorb theoffered treatment. CONCLUSION: The nurse may together with other health care professionalscontribute to respectful and trustful relationships to patients with BPD. This can result in a morepositive health care experience and ultimately a better quality of life for these patients.

Uppsatsen handlar om förekomsten av mobbning i förskolan samt vilken syn förskollärarna har på mobbning och hur de arbetar för att förebygga och åtgärda det. Uppsatsen har en form av en fallstudie i en förskola. De kvalitativa intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att två av förskollärarna samt förskolechefen anser att mobbning förekommer i förskolan. Medan de andra anser att det inte förekommer. Alla som intervjuades har liknade syn men beskriver begreppet mobbning på olika sätt. Vidare säger de att begreppet inte används i förskolan. På förskolan arbetar de aktivt med att förebygga mobbning och kränkningar. Detta sker genom exempelvis diskussioner, teman, lekar och sociala relationer. Förskolan använder sig av ett utredningsmaterial som innehåller frågor och olika steg för att hitta en lösning på ett problem. Materialet kan hjälpa personalen att hitta åtgärder i fall någon blivit utsatt för något.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor i hela världen. Att få information om en cancerdiagnos är en stressfylld händelse. I denna stressfyllda situation ges mycket avgörande information om sjukdom och behandling och det är viktigt att detta görs på ett optimalt sätt utifrån varje individs förutsättningar och behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att granska vetenskapliga artiklar för att undersöka vilka aspekter som är viktiga för att kvinnliga bröstcancerpatienter får optimalt anpassad information i samband med diagnos och behandling. Metod: Litteraturstudie. Sökningen efter artiklar skedde genom tre olika databaser. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades i studien. Resultat: Det finns många faktorer som är viktiga för att kunna ge optimal information till kvinnor med bröstcancer. Många kvinnliga bröstcancerpatienter är missnöjda med information de får vid diagnos och behandling. Det beror delvis på att de inte får den specifika informationen de söker men även att många anser att det inte ges tillräckligt bred information. Kvinnornas ålder har betydelse för hur nöjda kvinnorna är, äldre kvinnor är mer nöjda. Vårdpersonal och patienter prioriterar olika vilken information som är viktig. Det finns ett samband mellan information och psykisk hälsa vilket innebär att nöjda patienter har ett bättre psykiskt välmående jämfört med de som är missnöjda. Slutsats: Många aspekter påverkar om kvinnor med bröstcancer är nöjda respektive missnöjda med informationen de får i samband med diagnos och behandling. Då resultat visar att behoven hos patienter är väldigt olika har det stor betydelse hur vårdpersonal möter upp varje enskild individs önskemål. För att fler kvinnor ska bli nöjda med informationen som ges bör fler frågor ställas för att motsvara patientens behov.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behandlingsmetoder och dess effekter för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Data samlades in via databasen Medline/Pubmed och 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades sedan in i olika kategorier. Resultatet visar att det finns olika typer av behandlingsmetoder för barn och ungdomar med övervikt och fetma dock, ger de olika resultat. Kirurgiskbehandling har visats sig ha god effekt trots dess biverkningar. Kombinerad läkemedelsbehandling, så som kost och motions förändringar kombinerat med något av läkemedlen sibutramin eller orlistat, har även visat på gott resultat. Det finns även olika verktyg i behandlingen mot övervikt och fetma exempel på detta är en mandometer som har visats sig vara ett bra hjälpmedel. Behandlingsmetoder som inriktar sig mot skolväsendet har ej visat på några större skillnader i vikt eller BMI. Att involvera hela familjen i behandlingsmetoder som inriktar sig på kost och motion har visat positiva resultat på viktminskning samt BMI reduktion. Författarna till föreliggande studie ansåg att familjebaserade viktminskningsprogram var mest effektiva då de visade på bäst resultat i viktminskning samt BMI reduktion. Andra behandlings metoder så som kirurgi och läkemedel i kombination med kost och motions förändringar visade också på goda resultat dock påvisade behandlingarna vissa biverkningar.</p></strong></p> / <p><strong><p>Abstract</p><p>The purpose of this literature study was to describe the treatment and its effects on children and adolescents with overweight and obesity. Data were collected through the database Medline / Pubmed and 14 articles were included in the result. The result was then entered into various categories. The result show that there are different types of treatments for children and adolescents with overweight and obesity, they have however given different results. Surgical treatment has been shown to be effective despite its adverse effects. Combined drug therapy, such as changes in diet and exercise combined with one of the drugs sibutramine and orlistat, has also shown good effect. There are also various tools in the treatment of overweight and obesity and one example of this is a mandometer which has shown to be a useful tool in the treatment of overweight and obesity. Programs targeting school based system have not revealed any major differences in weight or BMI. Involving the entire family in programs that focus on changes in diet and exercise has shown positive results in weight loss and BMI reduction. The authors of the present study found that family-based weight loss program was most effective due to that they showed the best results in weight loss and BMI reduction. Other treatment methods such as surgery and medication combined with changes in diet and exercise also showed good results, they have however shown some side effects.</p></strong></p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur en skola använder sig av klasstödjare och EQ i arbetet mot kränkande behandling.  Den frågeställning som jag har utgått från är:</p><p>Hur ser värdegrundsarbetet ut på en skola, med avseende på likabehandlingsteam, klasstödjare och EQ uppdrag?</p><p>I min undersökning har jag tagit del av hur en skola arbetar med ett likabehandlingsteam och klasstödjare. Likabehandlingsteamet består av två lärare som tillsammans med klasstödjare, bestående av elever arbetar förebyggande mot kränkningar. Genom att jag har observerat en klasstödjarträff och intervjuat ett likabehandlingsteam, har jag tagit del av hur skolans arbete är utformat.</p><p>De delar som likabehandlingsteamet använder sig av vid klasstödjarträffar är ett klasstödjarkontrakt och att klasstödjarna får ett EQ uppdrag. I EQ uppdraget använder de sig av klasstödjarna som gör en samarbetsövning, vilken de senare lär ut i klassen. Arbetssättet med likabehandlingsteam och klasstödjare bygger på den förebyggande Österholmsmodellen samt EQ övningar, vid akuta mobbningssituationer använder de sig av Farstamodellen.</p><p>Resultatet som har framkommit utifrån den studerade skolan är att arbetssättet mot kränkande behandling, är att genom att eleverna är delaktiga i värdegrundsarbetet. Samt att arbetsformen kontinuerligt förbättras resulterade i att skolans kränkningar minskat.</p><p> </p>