Syftet med studien var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningar av kränkande behandling i förskolan. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex förskollärare och två förskolechefer på fyra olika förskolor intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån den relationella teorin samt begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visar att kränkande behandling kan komma till uttryck på flera olika sätt. Att ironisera, prata över huvudet samt att nonchalera barn beskrivs som kränkande behandling. Det beskrivs även att det ibland kan vara svårt att veta var gränsen går. I resultatet beskrivs även vikten av ett gemensamt förhållningssätt samt att reflektera kollegialt. Resultatet visar även på svårigheten i att konfrontera kollegor i situationer där barn kan komma att utsättas för kränkande behandling. Resultatet visar även att förskollärare ibland omedvetet eller på grund av en pressad arbetsmiljö kan komma att kränka ett barn.

Sömnsvårigheter påverkar både kortsiktigt och långsiktigt individens fysiska och psykiska välmående negativt. En metod som i konventionell form visats användbar för att öka sömnkvaliteten hos insomnipatienter är mindfulness och utvecklandet av internetbaserade interventioner tillhandahåller alternativa behandlingssätt. Effekten av en internetbaserad mindfulnessträning i icke-kliniska grupper och mindfulnessträning som en preventiv åtgärd är inte lika välutforskat. Den föreliggande studien har undersökt hur en två veckor lång internetbaserad mindfulnessintervention kan påverka individens upplevda sömnkvalitet och ruminering, samt om ruminering medierar interventionens effekt på sömnkvalitetsskattningen. Mindfulnessprogrammet bestod av tio minuter långa övningar som gjordes två gånger per dag, sex dagar i veckan under två veckors tid. Formulär som användes för att kontrollera de olika utfallsvariablerna var Insomnia Severity Index (ISI) för sömnkvalitet, Ruminative Response Scale (RRS) för ruminering och Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) för att mäta mindfulness. Trettiofem universitetsstudenter fördelade i försöks- (n = 18) och kontrollgrupp (n = 17) fyllde i formulären före och efter interventionen. En uppföljningsmätning gjordes två veckor efter avslutad behandling. Resultaten visade att sömnkvaliteten förbättrades, men förbättringen kunde inte kopplas till någon förändring i rumineringstendenser och resultatet medierades inte heller av ruminering. Uppföljningsmätningen tydde på att träningen måste fortsätta för att uppnå en bestående effekt. Sammanfattningsvis verkar ett två veckor långt internetbaserat mindfulnessprogram kunna förbättra påverka sömnkvaliteten hos en grupp universitetsstudenter, men för att effekten ska bibehållas måste träningen fortgå. Resultatet i kombination med det faktum att det saknas forskning på området motiverar vidare forskning. / Sleeping difficulties can negatively affect an individual’s physical and psychological well-being both short-term and long-term. Mindfulness used in its conventional form (i.e. face to face) has proved effective when it comes to improving sleep quality among insomniacs, and the development of internet-based interventions offers an alternative form of treatment. There is, however, a lack of studies examining the effect of internet-delivered mindfulness training in non-clinical groups, and its use as a preventive measure. The present study aims to investigate whether a two week long internet-delivered mindfulness-based intervention (MBI) can improve perceived sleep quality and rumination, and if rumination mediates the effect between the interventionMBI and sleep quality. The MBI consisted of two ten-minute-long exercises a day, six days a week, for two weeks. Questionnaires used were Insomnia Severity Index (ISI), Ruminative Response Scale (RRS), and Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ). Thirty-five university students randomly assigned to either intervention (n = 18) or control group (n = 17) filled out the questionnaires before and after the intervention, and at a two-week follow-up. Results showed that sleep quality improved, but the improvement could not be associated with any changes in rumination. The follow-up assessment indicated that continuous training is necessary to  sustain the improvements in sleep quality. In summary, the present study found that a two week long MBI improved sleep quality among a group of university students, but continuous training is needed to retain the effects. The results, and the lack of research on the subject at hand, motivates further research.

Bakgrund Det har utförts studier som belyser problemet med ökningen av antalet ungdomar som upplever psykisk ohälsa. Trots detta finns det få studier som undersöker om ungdomarna själva har kunskap om de vanligaste mentala sjukdomarna samt ett begränsat antal studier som belyser var de får sin kunskap ifrån. Det finns studier som tyder på att kunskap om psykisk ohälsa kan minska stigma samt agera preventivt. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka förstaårs gymnasieelevers upplevda kunskap om depression och ångest samt hur mycket av denna kunskap de upplever att de har lärt sig i grundskolan. Syftet var även att undersöka om dessa elever upplevde sig ha kunskap om vilka behandlingsåtgärder som finns för depression och ångest. Design och metod En kvalitativ explorativ design användes. Data samlades in med sju semistrukturerade intervjuer och en induktiv manifest innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat Dataanalysen resulterade i åtta kategorier och 34 subkategorier.  Deltagarna beskrev sjukdomssymtom, behandling, preventiva åtgärder, professionellt stöd vid depression och ångest, samt att de fått denna kunskap från sociala medier.  Konklusion Resultatet tyder på att deltagarna hade viss kunskap om depression och ångest, men de visade ingen kunskap angående vad en fysioterapeut kan göra för en person som lider av psykisk ohälsa eller att fysisk aktivitet kan agera preventivt samt vara en behandlingsåtgärd. Vidare forskning om preventiva åtgärder för psykisk ohälsa behövs.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett komplicerat fenomen som påverkar hela individens existens. Så många som var femte svensk beräknas lida av den här typen av smärta som definieras som en ihållande smärta över tre till sex månader. Att minska lidandet är det grundläggande målet i all smärtbehandling och är även en viktig del i sjuksköterskan etiska kod. Till skillnad från akut smärta där farmakologiska preparat är en hörnsten, behöver långvarig smärta behandlas på andra sätt då den innefattar olika dimensioner.   Syfte: Att beskriva den rådande forskningen gällande fysisk aktivitet och massage för att lindra lidandet vid långvarig smärta.   Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 13 randomiserade kontrollerade studier. Databaserna som användes var Pubmed, CINAHL och Scopus.   Resultat: Behandlingsmetoderna fysisk aktivitet och massage har en lindrande effekt på långvarig smärta. Dessa interventioner resulterade inte enbart i en minskad smärtupplevelse utan även andra hälsovinster som förbättrad funktionsförmåga samt ökad livskvalité redovisades. Både fysisk aktivitet och massage behöver upprepas regelbundet för att en smärtlindrande effekt ska uppnås. Massage verkade ha en något bättre effekt på funktionsförmågan än fysisk aktivitet. Båda interventionerna visade sig ha en snarlik inverkan på livskvalitén.   Slutsats: Baserat på föreliggande studie visar sig fysisk aktivitet och massage vara värdefulla behandlingsmetoder vid långvarig smärta. Det finns dock ett behov av att utföra fler studier med större populationer för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser.

<p>Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju. I studien gjordes en beskrivande analys av data. Behandlingen i den aktuella studien riktades mot föräldrar, skola och flickorna själva och betonade individualisering av behandling, flickornas sociala färdigheter och föräldrarnas situation. Resultaten indikerar en omfattande problematik bland flickorna samt att flickor med utagerande beteende bemöts negativt av omgivningen. Upplägg och utvärdering av behandlingen diskuteras i uppsatsen.</p>

<p>Kränkande behandling och mobbning är ett stort problem i skolorna idag, något som både Skolverket (2002), Myndigheten för skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppmärksammat. Syftet med studien är, mot denna bakgrund, att undersöka några föräldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att förhindra kränkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar även till att belysa föräldrars roll som en resurs i värdegrundsarbetet generellt. I denna studie har jag därför undersökt hur två skolor i en norrlandskommun arbetat för att samverka med föräldrar till mobbade elever för att motverka kränkande behandling och mobbning. Den undersökningsmetod jag använt mig av är den kvalitativa forskningsintervjun. Jag har intervjuat fyra föräldrar som alla har upplevt hur deras barn mobbats i skolan och som därigenom har egna erfarenheter av samverkan hem och skola. Resultaten visar att de två skolorna inte har tagit föräldrarnas upplevelser och vetskap om pågående mobbning av deras barn på allvar. I samtliga fall gäller, för det första, att föräldrarna upplevt att skolan inte har velat lyssna på deras framställningar om mobbning av deras barn. För det andra visar resultaten att föräldrarna till de mobbade barnen varken upplevde samverkan eller delaktighet i skolans ålagda uppdrag att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. Sammantaget visar denna studie, i alla fyra fallen, stora likheter med det som bland andra Forsman (2003), Andersson (2003) och Skolverket (2002a) belyst, att skolans handlingsplaner ofta är korrekt skrivna men att de inte efterlevs. Studien visar att föräldrars berättelser om kränkning och mobbning av deras barn inte tas emot förutsättningslöst utan skolan förlägger problemet hos den utsatte eleven. En slutsats som kan dras är därför att skolans samarbete med hemmet har avgörande betydelse för att kunna stoppa pågående mobbning. Vidare visar studien att kränkningar måste tas på största allvar av alla berörda på skolan för att hindra att det utvecklas till mobbing, d v s: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.</p>

<p>Det tunga missbruket har ökat kraftigt de senaste årtiondena och i takt med det har även andelen opiatmissbrukare vuxit. Denna grupp är svår att behandla och det finns ingen enhetlig uppfattning om vilken metod som är den mest effektiva.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om underhållsbehandling med temgesic leder till förändring i opiatmissbrukares livssituation. Frågeställningarna berörde missbruksmönster, socialt liv, självbild, psykiskt/fysiskt mående samt framtidstro.</p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod med tolkande ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med klienter och behandlingspersonal som var inskriva eller arbetade i en specifik verksamhet vars behandling inte följde några strikta ramar, utan var anpassad efter klienternas förutsättningar. Datamaterialet från intervjuerna tolkades sedan och delades in i kategorier. För att uppnå en djupare förståelse för det tolkade materialet tog vi hjälp av symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Studien visade att denna typ av underhållsbehandling leder till minskat missbruk, ett mer positivt nätverk, ljusare framtidstro och förändringar i psykiskt/fysiskt mående.</p>

<p>Syftet med vår studie var att ta del av pedagogers syn kring kränkande behandling. Vi gjorde en enkätundersökning. I enkäten använde vi oss av kvantitativa frågor, fasta svarsalternativ samt kvalitativa frågor, öppna svarsalternativ. Den lämnades ut till personalen på två F-5 skolor i två kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna önskar sig mer kompetensutbildning och mer tid för att kunna arbeta förebyggande. Det framkom också hur svårt det kan vara att tolka om en situation är en kränkande behandling eller om det är en del i barns socialisering. Något som också framkom i studien var att det inte finns en metod på skolorna för att förebygga kränkande behandling, utan att skolans personal använder flera olika modeller.</p><p>Våra slutsatser är att det blir svårt att för skolorna att hålla nolltolerans, om pedagogerna själva inte är överens om en situation är kränkande eller inte.</p>

<p>The purpose of this essay is to increase the understanding of actions we can take when we encounter bullying, and, how we can uncover the fact that bullying is occurring in the workplace. I want to improve the understanding of what constitutes bullying from the management's perspective both in respect to a victim and a perpetrator. My research has a primary & a secondary goal.</p>

<p>I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte. Till hjälp med dokumentationen användes en bandspelare. Tryckt litteratur, internetsidor, vetenskapliga studier samt de intervjuade kvinnorna har använts som källor. Utifrån intervjuerna har kategorier bildats som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visade vilken form av behandling dessa kvinnor blivit erbjudna och upplevelsen av behandlingsformen. Vidare visar resultatet vad informanterna saknat i behandlingen och vilka önskemål om förbättring som fanns för att minska risken för återfall. Majoriteten av kvinnorna blev erbjudna behandling i form av samtal med kurator eller psykolog. Kvinnorna var nöjda med samtalsterapi som behandlingsform. Samtliga blev erbjudna mediciner och flertalet upplevde en positiv effekt av dessa. Kvinnorna talade om ett behov av att träffa andra individer i liknande situation för att finna stöd och ha möjlighet att byta erfarenheter. Resultatet visade att samtliga kvinnor hade önskemål om gruppträffar med aktiviteter som en del av behandlingen. Vidare påpekades avsaknaden av uppföljning efter avslutad behandling. Slutsatsen är att det finns behov av alternativ till den som behandling som sjukvården erbjuder, där en hälsopedagog kan fylla en viktig roll.</p> / <p>The study examines how women who were on sick leave for experience of burnout and the treatment they received. The study was based on four semi-structured interviews. These are made of a medium-sized Swedish municipality in which the study group consisted of four women. The women were selected through contacts. Interview questions were not used in the past, they have been constructed out of the study purpose. To help with the documentation tape recorder has been used. Printed books, Internet sites, scientific studies and the interviewed women were used as sources. The interviews showed categories which have been retorted in the result. The results showed what kind of treatment these women have been offered and how they experienced the treatment. Furthermore, the results show what the informants lacked in the treatment and desire for improvement, which was to reduce the risk of relapse. The majority of the women were offered treatment in the form of conversations with a counselor or psychologist and those women were satisfied with counseling as therapy. All were offered drugs and the majority experienced a positive effect of these. The women spoke of a need to meet other individuals in similar situations to find support and have the opportunity to share experiences. The results showed that all women had requests for meetings with group activities as a part of the treatment. It was further stated the lack of follow-up after completion of treatment. The conclusion is that there is a need for alternatives to the offered treatment service, where a health educator can play an important role.</p>