No description available.

This study examines how Sweden’s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.    With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles.   The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist. Furthermore this study concludes that Sweden and Norway is construct as a ‘We’ in the Swedish newspapers articles, and that a higher rate of speculation is established in the critical news reporting.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.

Den 22 juli 2011 bombade Anders Behring Breivik regeringskvarteren i Oslo. 8 personer dog och flera skadades. Bomben orsakade också stor materiell skada. Några timmar senare sköt gärningsmannen ihjäl 69 personer på ön Utøya. Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen rapporterade kring händelserna de fem första dagarna efter dåden. Med utgångspunkt i ett diskursperspektiv har studien genom kvalitativ analys av texterna svarat på hur gärningsmannen till de båda dåden har förklarats i de fyra tidningarna. Det har visat sig att han beskrivits på många olika sätt. Han har framställts som exempelvis terrorist och högerextrem, personlighetsstörd och som psykiskt sjuk. Dessa skapar tillsammans med andra beskrivningar, som exempelvis singel, frimurare eller ond, en bild av gärningsmannen som inte är enhetlig. Beskrivningarna fungerar som förklaringar till dåden. Det kan med stöd i tidigare forskning vara så att rädslan över att kategorisera rasistiska ytt-ringar eller som i detta fall, terroristiska och högerextrema sådana, vilket gör att gärnings-mannen inte kategoriseras som det ena eller det andra utan får flera benämningar. Studien har som en andra slutsats kommit fram till att de olika rubriceringarna fungerar som en förklar-ingsmodell eller orsak till brottet eftersom det inte förklaras djupare utan får stå för sig själva. En tredje slutsats är att terrorism och terrorist är beteckningar på brottet och gärningsmannen, snarare än en förklaring till varför det inträffat. Detta eftersom dessa beteckningar återkom-mer oavsett vilken förklaring som anges.

This study aims to survey and compare Swedish newspaper coverage relating to convicted terrorists Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov. The pivotal question of the study is whether this coverage differs depending on factors such as each perpetrator’s ethnicity and political beliefs. The source material has been gathered from Swedish national newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet. This study has utilised a mixed research methodology consisting of a quantitative digital text analysis combined with a qualitative frame analysis. The theoretical framework of this study mainly consists of media theories such as framing (as defined by Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 and more), construction of crime news and crime waves (Jewkes 2004, Fishman 1978) and news values (Häger 2014). Additionally, theories about orientalism, stereotyping, and ethnicity are applied (Dyer 1997:2006, Said 1978). Other research on the aforementioned topics is also touched upon.The quantitative part of this study has been conducted through the use of text analysis tool Textometrica. A total of 460 newspaper articles mentioning either perpetrator have been analysed. This has highlighted the framing, wording, and phraseology of said articles. The qualitative part of the study consists of an in-depth survey of frames found in a select number of these articles. It draws inspiration from frame research conducted by, among others, journalism professor Baldwin Van Gorp (2010).The results of this study show a noticeable difference in the portrayals of both perpetrators. While Aftonbladet tends to simplify stories, Svenska Dagbladet leans towards a more comprehensive coverage. In general, a certain degree of attention is given to elaborations on Behring Breivik’s personal life and youth to explain his wrongdoings. Akilov, on the other hand, is mostly just described through his foreign appearance and is more clearly conceptualised as a terrorist and as part of a larger network (the Islamic State). / Syftet med denna studie är att jämföra svensk nyhetsrapportering om de dömda terroristerna Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov. Studiens centrala frågeställning är huruvida denna rapportering skiljer sig på grundval av faktorer såsom respektive gärningsmans etnicitet och politiska tillhörighet. Källmaterialet har samlats in från de svenska nationella dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det metodologiska ramverket består av en kvantitativ digital textanalys i kombination med en kvalitativ framinganalys. Studiens teoretiska ramverk består främst av medieteorier, däribland gestaltningsteorin (definierad av Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 med flera) och konstruktionen av brottsnyheter och brottsvågor (Jewkes 2004, Fishman 1978). Dessutom appliceras teorier om orientalism, stereotypisering och etnicitet (Dyer 1997:2006, Said 1978). Tidigare forskning om ovan nämnda teorier inkluderas också.Den kvantitativa delen av studien genomfördes med hjälp av textanalysverktyget Textometrica. Totalt 460 nyhetsartiklar som nämner endera av gärningsmännen har analyserats. Detta har tydliggjort artiklarnas inramning, formuleringar och språkbruk. Den kvalitativa delen av studien består av en mer djupgående analys av gestaltningar identifierade i ett antal av artiklarna. Denna kvalitativa analys hämtar inspiration från gestaltningsforskning genomförd av, bland andra, journalistikprofessor Baldwin Van Gorp (2010).Studien visar en anmärkningsvärd skillnad i porträtteringarna av respektive gärningsman. Aftonbladet tenderar att förenkla skeenden medan Svenska Dagbladets rapportering är mer omfattande. Båda tidningarna uppmärksammar Behring Breiviks privatliv och uppväxt för att förklara hans ogärningar. Akilov å andra sidan beskrivs främst genom sitt utländska utseende och framställs tydligare som terrorist och del av ett större nätverk (den islamiska staten).

This Master’s thesis investigates the matter of relations as a contributing factor to foreign audiences’ interest in, and interpretation of, news events. An explorative designed quantitative study is conducted based on the example of the terrorist attacks in Norway, 2011. First, a questionnaire was created and shared online with audiences from 53 different countries, with the target group of members of the international exchange student organization Youth For Understanding. 318 responses were collected and analysed in SPSS and the thesis then analyses behavioural-, knowledge- and attitude responses through a quantitative content analysis. The findings are discussed in relation to earlier research on news value, psychology, global compassion and cultural studies.   In the results, it is found that foreign audiences’ relationships to the affected foreign country matter to a large extent, both seen to personal relationships such as having friends or family in or around Norway; but also features such as the respondents’ ability to identify with, and relate to, the news. The survey results show that a relation to Norway contributes to more in-depth knowledge and a higher interest rate in the news about the terrorist attacks, and also how relations to Norway affected the respondents’ cognitive and emotive memories of the event. The author recommends further studies with news examples tested on other, larger populations in order to reach a more reliable, valid and generalizable result.

Although terrorism is an area that has been the subject of much research, systematic searches in databases reveal that a focus on actors and movements that find their motivation in Christian beliefs, is, by and large, lacking. Ever since the 9/11 terrorist attack, Islamist terrorism has been the major focus. The purpose of this thesis is to describe and compare Christian and Islamist acts of terrorism. This will be done by using the terrorist attack of the self-proclaimed Christian crusader Anders Behring Breivik in Norway 2011 and compare it to the terrorist attack in Paris November 2015 claimed by the terrorist organisation Islamic State (IS). A content analysis is used to explore the material. The analysis is conducted with an analytical framework created from previous research on religious terrorism to explore the similarities and differences of religiously motivated terrorist acts. The study reveals that there are a lot of similarities between Breivik and the Paris attackers. Both Breivik and IS strived to change society with violence justified by their religion. In a type of “God´s executioner” fashion. A final conclusion in this thesis is that Breivik and IS share Ideological core ideas in the form of exclusivity, however, the exclusivity is expressed differently. Breivik´s exclusiveness is linked to ethnicity and skin colour, while IS´s exclusivity is solely linked to faith.