Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publika svenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommer att försöka besvaras i denna uppsats. Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysa de exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyråns inkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevant och bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god. Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syfte var att besvara: Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseende ersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper? Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsoch motivationsteori? Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företag och företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen? Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sig vara agentteorin och förväntansteorin. Dessa två teorier jämfördes med de fyra undersökta företagens, Ericsson, Handelsbanken, IKEA och Skandia belöningssystem genom studier av dessa bolags årsredovisningar för åren 2000-2004. Det visade sig härvid att de företag (två st.) som hade de högsta belöningsnivåerna redovisade sämst resultatutveckling och negativ avkastning till aktieägarna, medan det företag (en st.) med den lägsta belöningsnivån, hade en god resultatutveckling och en fördelaktig avkastning till aktieägarna. För IKEA var studiematerialet för knapphändigt för att kunna uttala sig om hur belöningsnivån utvecklats även om aktieägarens avkastning var den mest fördelaktiga bland de undersökta företagen. Samtliga företag, IKEA undantagen, har konstaterats ersätta sina exekutiva ledare med grundlön, rörlig lön, anställningsförmåner och pensionslösningar även om Handelsbanken uppger att man inte tillämpar rörlig bonus eller rörligt tantiem. Slutledningsvis konstaterades att det inte i något fall förelåg något samband mellan hur företagen ersätter sina exekutiva ledare och aktieägarnas finansiella tillväxt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan använda denna vetskap som utgångspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten är att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nå företagens mål. Utifrån teorin sammanställs en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som används för företaget. Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har två typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning då enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process härrörs ifrån dålig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dålig uppföljning av regler. Båda dessa typer av brister i lönesystemet måste åtgärdas i ett framtida lönesystem. För lönesystemets utformning bör det belöna både flexibilitet och specialistkompetens, utvecklingssamtal bör hållas regelbundet, ständig utvärdering och revidering av lönesystemet måste ske. För att säkerställa lönesystemets process måste tydliga ansvarsroller fördelas inom företaget.

Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, att få anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillväga för att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats är ämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation och kontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe, belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur TNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen: belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll. Resultatet av studien är att hela TNGs arbetssätt bygger på dessa strategier men att praktiken avviker till viss del från teorin. Vi har noterat att företaget både är hårt styrt samtidigt som TNGs strävan är att leda personalen på ett handledande sätt.

Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem. Om det däremot inte finns någon tydlig positiv effekt av att införa incitamentssystem är den mediala kritiken befogad. Genom att studera utvecklingen av ett företags aktiekurs efter att ett incitamentssystem har införts erhålls en bild av hur motiverat användandet av incitamentssystem är. I denna rapport genomförs därför ett antal studier som alla undersöker sambandet mellan aktiekursutveckling och införandet av incitamentssystem. I tidigare studier har framkommit att optionsbaserade incitamentssystem är den typ av program som bör ha störst påverkan på aktiekursutvecklingen. Därför studeras aktiekursutvecklingen i företag som infört optionsprogram. Undersökningarna påvisar en svagt positiv effekt mellan införandet av optionsprogram och aktiekursutveckling. Tillsammans med tidigare studier påvisas dock att det finns stora skillnader mellan olika typer av optionsprogram. Dessa betydande skillnader diskuteras och jämförs med de tidigare studierna som grund. / During the past years media has repeatedly reported of instances when corporate executives have been awarded huge bonuses. In some cases these bonuses have been close to one billion Swedish crowns. These high levels of financial rewards have been the focus of a lot of criticism and have led to a growing scepticism in society concerning the use of bonuses. The question is if it is justified that companies use these bonuses or incentives schemes. From the owner’s point of view incentives schemes are motivated if they are a result of an improved stockowner wealth. On the other hand, if there is no positive effect on the stockowner wealth it would imply that the criticism is valid.

Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.

Syfte med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att sträva efter samma mål som företaget. I vår slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF använder sig av väl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att både de anställda och litteraturen pekar på att det är de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. Därmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nå högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har även kommit fram till att det inte är belöningssystemet i sig utan det är känslan som personalen känner när de uppnår en belöning som motiverar mest. / Our purpose with this thesis is to create an understanding for reward systems and its funtions, to see if it fulfils the purpose to motivate the employees to strive after the same goal as the company. The conclusion we have come up to is that Elgiganten and ONOFF have a well functioned reward system. In the thesis we have come up with that both the employees and the literature point out that it's the non financial factors which create the largest part of the motivation. This means that the company should develop the non financial reward further to reach higher motivation and higher efficiency in the organization. We have also concluded that it's not the reward system itself but the feeling the employees feel when they reach a reward that motivates the most.

Är fika på jobbet nyckeln till god service? Denna fråga ställde vi oss och valde att titta närmare på hur servicekultur och belöningssystem hör ihop. Servicekultur har visat sig vara ett långsiktigt konkurrensmedel bland både produkt- och tjänsteföretag, och belöningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de används på fel sätt. Vi har valt att utföra en fallstudie på två försäkringsbolags lokala kontor i Umeå. Detta eftersom det ena företaget använder sig av individuell prestationsbaserad belöning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra företaget inte uttalat använder sig av belöning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur. Vi vill se om detta stämmer och frågar oss i samma veva om det är belöningssystemet som kan på- verka servicekulturen – eller är det tvärt om? Vi har därför valt problemformuleringen ”Hur påverkar eller påverkas servicekultur av belöningssystem?” och syftar att titta på om de två företag vi studerat är servicekulturer över huvud taget genom att utgå från en välkänd organisationskulturforskares tre nivåer av kultur; artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Vi ämnar även studera vilka problem och möjligheter som finns med belöningssystem i servicekulturer. Detta har vi gjort genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer på de två försäkringsbo- lagen, som vi sedan sammanställt och analyserat utifrån vårt teoretiska ramverk innehål- lande teorier om just servicekultur och belöningssystem. När det kommer till belönings- system har vi främst tittat på finansiella, icke-finansiella, individuella samt team- baserade belöningar för att se hur dessa kan påverka kulturen, eller vice versa. Det vi kommit fram till efter vår studie är till att börja med att det är svårt att studera företagskultur då den är väldigt kontextberoende och komplex. Vi har dock sett att det ena företaget är en renodlad servicekultur, men att det andra företaget inte lika säkert är det i och med att det råder en hög stressnivå på det lokala kontoret vilket påverkar med- arbetarna och därmed riskerar att även påverka servicen. Problem som vi funnit med belöningssystem i servicekulturer är att om fel beteende belönas riskerar organisationen att skrämma bort medarbetarnas inneboende känsla för service. Det har dock visat sig vanligt att detta händer då företag har svårare att mäta, och därmed belöna, service än ”hårda” värden. Möjligheter med belöningssystem finns i att belöna individen i kombi- nation med teamet, och hela tiden uppmuntra förstklassig service.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot hållbar verksamhetsutveckling och management, Mälardalens Högskola i Västerås.   Datum: 2011-06-07   Författare: Yosef Gebretsadkan och Natalie Sepúlveda Moradinassab   Handledare: Peter Selegård   Titel: Belöningssystem - En studie om belöningar och motivation hos Handelsbanken   Problemformulering: Belöningssystem har i dagsläget blivit oerhört modernt och de flesta banker använder sig av det. Till följd av detta har studiens problemformulering utformats enligt följande: Är belöningssystem en bra motivation för effektivare arbete? Hur mycket påverkas de anställda av belöningssystem?   Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad belöningssystem innebär och vad det har för verkan hos organisationer, i detta fall Handelsbanken. Vi redovisar även medarbetarnas uppfattning om belöningssystemet och hur de upplever att deras motivation påverkas.   Metod: Informationen har hämtats från vetenskaplig kurslitteratur och artiklar samt internetsidor. Undersökningen bestod av ett flertal intervjuer av både ledningen och anställda vid olika kontor i Handelsbanken. Intervjuerna bestod av personliga möten och karaktäriserade semistrukturerade intervjuer.   Slutsats: Förbättringsförslag för ökad motivation bland anställda i Handelsbanken redovisas, där ett av förslagen är en utveckling av variationen på de olika formerna av belöningssystem eftersom alla individer påverkas av olika förutsättningar.   Nyckelord: Belöningssystem, bank och motivation. / Abstract Bachelor’s essay in business studies with the specialization towards management, Mälardalens Högskola in Västerås. Date: 2011-06-07   Authors: Yosef Gebretsadkan and Natalie Sepúlveda Moradinassab   Tutor: Peter Selegård   Title: Reward system- A study about rewards and motivation in Handelsbanken, Sweden.   Problemformulation: The reward system has now become extremely modern and most of the banks are now using it. As a result of this, the study’s problemformulation has been set to: is the reward system a good motivation for effective work? And how much are the employed affected by the reward system? Purpose: The purpose of the study is to describe what the reward system is and how it affects organizations, such as Handelsbanken. We also want to highlight the employee perspective through letting them describe their view of the reward system and whether they believe their motivation is affected by it or not.   Method: The information is taken from scientific literature, articles and also websites. The study is built upon a number of interviews, with both the board of directors and the employees of their different offices in Sweden. The interviews were allsemistructured and took place in their offices.   Conclusion: An improvement suggestion for increased motivation among employees of Handelsbanken has been developed. This suggestion is to develop the reward system to each individual because everyone is motivated by different things.   Keywords: Reward system, bank and motivation.

No description available.

Problemformulering: Hur påverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svårigheter som uppstår i samband med enlågkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi på medarbetarnas motivation och prestation? Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehåller teorier inom områdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsätt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror på att vi i denna undersökning valt attinkludera både ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lågkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer på tre olika banker i Umeå, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkäter till medarbetarna på de olikabankerna, vilka alltså representerar medarbetarsidan. Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjälp av denna studie är att detinte är belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmåga att hantera och ta sig genom krisen på ettbra sätt. Det har snarare varit vilken typ av bank, vilken gradav risktagande banken har och långsiktigt tänkande som tycksvara de framstående faktorerna i hur framgångsrikt manlyckas ta sig igenom svåra tider. De generella ochövergripande strategierna tycks ha påverkat mer än justbelöningsstrategierna i sig.