No description available.

<p>Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultatet visade att patienterna ofta upplever att de blir ifrågasatta och inte bekräftade som sjuka. De faktorer som visade sig ha betydelse för ett bekräftande möte var att vårdpersonalen tog sig tid, visade sig intresserade av patienten och lyssnade aktivt. Utifrån detta drar vi slutsatsen att bekräftelse har en betydande funktion i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal om denna betydelse kan de i sin tur arbeta aktivt med att mötet med patienten ska präglas av bekräftelse.</p>

Bakgrund. Synen på HBTQ-personer i samhället är under förändring och i takt med att fler vågar vara öppna med sin sexuella läggning, konfronteras det heteronormativa synsättet. Historiskt sett är detta en grupp som mötts av diskriminering och stigmatisering ute i samhället och även i vårdsituationer och i mötet med vårdgivare. Lagändringar har framtagits för att stoppa marginaliseringen av denna grupp, vilket lett till attitydförändringar i samhället. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HBTQ-personers erfarenheter av vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod. Litteraturöversikt med 17 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet visade att denna grupp fortfarande erfar stigmatisering och diskriminering i mötet med vård och vårdgivare, samt att vårdpersonalen saknade betydande kunskap om denna grupp. Slutsats. Det finns fortsatta behov av forskning inom området, utbildning av vårdpersonal, samt införande av ämnet HBTQ i utbildningen för allmänsjuksköterskor.

Patientbemötande är ett brett begrepp som består av olika komponenter, dessa komponenter är information, kommunikation,respekt och förståelse. Forskning visar att det fortfarande förekommer patientupplevelser av dåligt bemötande inom akutsjukvården. Detta har ett samband med en rad olika faktorer. Dåligt bemötande kan ha en stor inverkan på patientens syn på vården.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande, både på grund av den omställning det innebär för familjen men också på grund av den fysiska och psykosociala miljön. De närstående är dock viktiga för att främja patientens hälsa och för att skapa en vårdande miljö, och därför bör sjuksköterskan även fokusera på de närståendes behov. Sjuksköterskan har också ansvar över att ge närstående möjlighet att vara delaktig i patientens vård. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes erfarenheter av bemötande på intensivvårdsavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökning efter vetenskapliga artiklar skedde i CINAHL och PubMed och sammanlagt nio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet framkom två kategorier: vårdande miljö och icke-vårdande miljö. I den vårdande miljön upplevde närstående att vårdpersonalen fanns tillgängliga och tog sig tid för samtal vilket ledde till en känsla av stöd och inbjudan till delaktighet. I den icke-vårdande miljön upplevdes istället vårdpersonalen som otrevlig och ointresserad av att ta hänsyn till de närståendes behov. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av de närstående upplevde bemötande av icke-vårdande karaktär. De gånger bemötandet upplevdes som vårdande hade en familjefokuserad omvårdnad tillämpats. Detta förhållningssätt anses därför lämplig att utgå ifrån för att ge närstående en positiv upplevelse av bemötande på intensivvårdsavdelningar.

Bakgrund: Patienter som besöker akutmottagningen upplever ofta att de inte blir bemötta på ett sätt som främjar hälsa, välbefinnande eller tillfrisknande. En anledning till det är att det holistiska synsättet inte är tillräcklig genomsyrat i verksamheten. Fokus läggs ofta primärt på den medicinska biten som visserligen spelar en stor roll i verksamheten. Syfte: Syftet var att sammanställa vuxna patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes där 10 artiklar sammanställdes. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteratursammanställningar.   Resultatet: Det framkom två huvudteman av patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen: negativa och positiva upplevelser. Negativa upplevelser varierade i termer av att känna sig ignorerad och inte tagen på allvar, att känna att vårdpersonal främst fokuserar på fysiska behov, att känna intrång i personlig integritet och att känna brist på information. Många patienter upplevde att de blev bortglömda och lämnades ensamma i väntrummet på akutmottagningen, inte fick tillräcklig information och att vårdpersonalen inte prioriterade deras psykiska behov. Detta ledde till att patienter blev frustrerade.  Positiva upplevelser var att känna sig sedd och bekräftad som en människa, att känna att information som ges är bra och värdefull, samt att känna att vårdpersonal är organiserade och har etablerade rutiner. Några patienter upplevde att de blev respekterade och sedda som personer av vårdpersonal, vilket ledde till att patienterna kände sig trygga.  Slutsats: Genom att lyfta fram patienters egna erfarenheter av bemötande på akutmottagningen kan denna litteraturstudie öka vårdpersonalens kunskap om vikten av patientens livsvärld i en god och säker vård.

The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching. An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too. My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.

No description available.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande – pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment – the teacher’s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F – 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar som berört betydelsen av personlig utveckling för att utöva ett professionellt arbete, betydelsen av pedagogens egna medvetenhet om sitt bemötande av barn och vilka konsekvenser ett icke medvetet bemötande kan få för både barn, pedagog, arbetslag och barngrupp. Vidare har jag ställt mig frågan hur pedagoger kan bli medvetna om sitt bemötande och vilken betydelse pedagogens engagemang har i sin yrkesroll för bemötande av barn.I teoridelen har jag försökt ge en inblick i Bronnfenbrenners utvecklingsekologiska modell för synen på barns utveckling i ett helhetsperspektiv. Litteraturgenomgången beskiver en kort historisk tillbakablick på hur samhällets syn speglats i bemötandet av barn i skolan genom tiden. Litteraturkapitlet i övrigt fokuserar på pedagogers bemötande av barn. Med hjälp av enkät har jag genomfört en undersökning utifrån mitt syfte.Sammanfattningsvis visar min undersökning att inom mitt urval förefaller pedagoger vara medvetna om sin egen betydelse för barns utveckling, dock finns utrymme för att öka pedagogers medvetenhet om att även deras yrkesroll påverkas av deras privatliv, vilken jag menar färgar deras dagsform.Nyckelord: Bemötande, FörhållningssättElisabet KihlbergBjörkgatan 4234 31 LommaHandledare: Sten-Sture OlofssonExaminator: Elsa Foisack / Treatment - the teacher´s everyday tool to control problem behaviors

Att tydliggöra de faktorer som kan påverka första mötet, hur första mötet mellan föräldrar och personal upplevs av de båda parterna. / The First meeting between pedagogues and parents