Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykisk störning. Sjukdomen förekommer främst bland flickor och kvinnor. God kunskap och terapeutisk kompetens hos vårdpersonal krävs för att kunna bemöta en patient med diagnosen anorexia nervosa som en enskild individ med unika behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anorexiadrabbade flickors och kvinnors upplevelser i samband med vård. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats och analyserats. Resultat: Genom analys av studierna framkom att anorexiadrabbade patienters upplevelser i samband med vård har betydelse för deras återhämtning. Utifrån analysen framkom två teman och fem subteman. Det första temat belyser positiva upplevelser i samband med vård understött av två subteman: att bli bemött som en individ och vårdpersonalens engagemang. Det andra temat belyser negativa upplevelser i samband med vård understött av tre subteman: att bli bemött som en anorektiker, behandling fokuserar på viktuppgång i stället för psykiska problem och känslor av skam och osäkerhet. Slutsats: För patienternas återhämtning är det viktigt att vårdpersonal bemöter patienterna som unika individer och ser till deras olika behov. Vårdpersonalens engagemang samt god terapeutisk kompetens är en förutsättning för att patienten ska uppleva behandlingen som givande och som stöd för tillfrisknandet.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om bilderböcker riktade till barn med tema döden kan förankras i forskning kring hur vuxna bör tala med barn om nämnda ämne. Studiens metod är kvalitativ textanalys och studien utgår från diskursanalys som teoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer att de diskurser som finns i bilderböckerna gällande döden är följande fyra; diskursen om att döden är livets slut, diskursen om att den avlidne blir en ängel i himlen, diskursen om att den avlidne bör begravas samt diskursen om att man ska känna sorg och nedstämdhet. Diskurserna stämmer relativt väl överens med tidigare forskning angående hur vuxna bör angripa ämnet i förhållande till barn. Studien finner således att de analyserade bilderböckerna motsvarar de riktlinjer som finns gällande hur vuxna bör prata med barn om döden på ett relativt tillfredsställande sätt. Bilderböckerna är dock sällan tillräckligt konkreta och informativa, vilket riktlinjerna betonar vara mycket viktigt.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att patientens andliga omvårdnadsbehov inte får tillräckligt utrymme inom vården i jämförelse med patientens fysiska omvårdnadsbehov. Tidigare forskning visar även att patienter har behov av att erhålla andlig omvårdnad då detta kan mildra patienters lidande. Andlig omvårdnad delas in i två perspektiv: icke religiös och religiös. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenhet av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv.  Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes för att belysa vårdpersonalens erfarenheter av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Resultatet baserar sig på tio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, två kvantitativa samt en med blandad design, vilka analyserades enligt Fribergs (2012) metod för resultatanalys. Resultat: Fynden av denna studie resulterade i att fyra stycken teman upprättades; Vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad, vårdpersonalens strategier till att utöva andlig omvårdnad, vårdpersonalens upplevda hinder till att utöva andlig omvårdnad samt vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad relaterat till Holistisk vård. Slutsats: Andlig omvårdnad anses vara en del av Holistisk vård men vårdpersonal upplever svårigheter till att applicera det i praktiken utifrån diffus definition. Andlig omvårdnad ska relateras till patientens välbefinnande och inte medicinska diagnoser. Förslag på vidare forskning: Samtliga resultatartiklar som inkluderades i denna studie bedömer att det är av stor vikt att vidare forskning bör handla om definitionen av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Författarna anser att vidare forskning även behöver ta fram strategier till att utöva andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. / Background: Previous research shows that patient spiritual care needs may not be enough space in health care in comparison to the patient's physical care needs . Previous research also shows that patients need to receive spiritual care as this can alleviate patients' suffering. Spiritual care is divided into two perspectives : non-religious and religious. Aim; To highlight the health professionals experience of spiritual care from a non- religious perspective. Method: A general literature review was conducted to illustrate the health professionals experiences  of spiritual nursing from a non religious perspective . The result is based on ten scientific articles which seven were qualitative , two quantitative and one with a mixed design, which were analyzed according to Friberg (2012 ) method for analysis of results. Results : The findings of this study resulted in four themes were established ; Health professionals experience of spiritual care , health professionals strategies to pursue spiritual care , health professionals perceived obstacles to the exercise of spiritual care and health professionals experience of spiritual care related to holistic care . Conclusion: spiritual care considered be a  part of holistic care of health professionals but experience difficulties to apply in practice by the diffuse definition . Spiritual care should be related to the patient's well-being and not medical diagnoses. Suggestions for further research: All results-articels that were included in this study believes that it is essential that further research should focus on the definition of spiritual care from a non- religious perspective . The authors believe that further research also needs to develop strategies to exercise spiritual care from a non- religious perspective.

The purpose of this qualitative study was to explore women's violence against men in intimate relationships. The survey consisted of five interviews with abused men in intimate relationships. These were analysed with the help of previous research, and victimology, gender theory and Connell's Masculinities as theoretical starting points. During the essay three themes of men’s perceptions and experiences were discovered: domestic violence, assistance and treatment, men’s perspective on masculinity and values. The results showed that men were exposed to violence in intimate relationships to the same extent as women. However, men are more exposed to psychological violence while women are subjected to more physical violence. The results also showed the lack of assistance for abused men and the lack of hospitality of social workers. The survey also highlights men's views on masculinity and gender stereotypes and how this affected them during the period they were abused. / Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande. Vidare visade resultatet att det råder en brist på hjälpinsatser för våldsutsatta män och i bemötandet av professionella inom socialt arbete. Slutligen belyste undersökningen männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer samt hur detta påverkat dem under perioden de var våldsutsatta.

Bakgrund: Mentala sjukdomar fortsätter att öka världen över och har en stor inverkan på människors hälsa och sociala liv. Bipolär sjukdom räknas till de mentala sjukdomarna, och innebär att man i perioder har ett maniskt beteende och i perioder även är depressiv. Personer med psykisk ohälsa förekommer överallt inom vården, och det är viktigt att sjuksköterskor, var man än jobbar, har kunskap och förståelse för dessa psykiskt sjuka tillstånd. Detta för att sjuksköterskorna ska kunna bemöta och vårda dessa patienter på bästa möjliga sätt, trots den mentala ohälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom, samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design bestående av 15 sökta artiklar. Huvudresultat: Många har svårt att acceptera sin diagnos, och acceptans av sjukdomen kan vara en lång process. Medicinering är problematiskt för många, då biverkningarna är många och ofta påverkar det dagliga livet för patienterna. Fördomar, stigmatisering och dåligt bemötande är tyvärr väldigt vanligt när det kommer till psykisk ohälsa, och detta leder till försämrad mental hälsa och sämre livskvalité för de som lider av bipolär sjukdom. Många upplever tyvärr även sjukvården som negativ, då många ansåg att sjukvården inte kunde bidra med det de behövde. Slutsats: Bemötande, stöttning och information är väldigt viktigt för att patienterna ska kunna acceptera sin sjukdom och kunna uppnå hälsa och ett gott liv trots sin diagnos. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i detta, och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka problem och tankar en person med bipolär sjukdom kan ha, för att på bästa sätt kunna stötta och vårda dessa patienter.

Background: Anorexia nervosa is a common and very serious mental illness that most people know about. The fear of losing control and the low motivation for change makes it difficult for the patient to realize how serious the condition is. It is important that health professionals pay attention to these patients to reduce pain and to shorten the period of illness. Objective: The aim of this descriptive literature review was to describe how patients with anorexia nervosa experience being treated by nurses and how nurses experience treating and caring for patients with anorexia nervosa. Method: A systematic literature review was completed and 14 studies were used in the result. Results: Analyzed data shows that there are many different thoughts and experiences about the care of anorexia nervosa. An important part of the care and also important for the patients recovery, was that the patient and the nurse were communicating with each other and that they developed a relationship. Anorexia nervosa is characterized by a large need for the patient to take control that could lead to a struggle between the patient and the nurse. A lack of knowledge among the nurses in care of these patients was also noted. Conclusion: Through good communication and by building up a relationship, the understanding of the disease is increased. This has shown to be an important part of the patients’ recovery and therefore it is important that the nurses consider the needs of each patient and threat them with respect and empathy. / Bakgrund: Anorexia nervosa är idag ett vanligt och mycket allvarligt psykosocialt tillstånd som de flesta känner till. Rädslan för att tappa kontrollen och den låga motivationen till förändring gör det dock svårt för den sjuka att inse sitt eget bästa. Det är viktigt att sjukvårdspersonal uppmärksammar dessa patienter för att kunna minska lidande och förkorta sjukdomstiden. Syfte: Syftet var att utifrån relevanta vetenskapliga studier beskriva hur patienter med anorexia nervosa upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor, samt hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter med anorexia nervosa. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och 14 studier användes i resultatet. Resultat: Analyserad data visar att det föreligger olika tankar och upplevelser kring omvårdnaden av anorexia nervosa. Kommunikation var en central del i omvårdnaden och blev en viktig del i patientens återhämtning. Att en relation mellan patient och sjuksköterska byggdes upp visade sig vara betydelsefullt. Sjukdomen anorexia nervosa karaktäriseras av ett stort kontrollbehov vilket kunde leda till en kamp om kontroll mellan patient och sjuksköterska. Utifrån resultatet märktes även en bristande kunskap hos sjuksköterskor i vårdandet av patienter med anorexia nervosa. Slutsats: God kommunikation förbättrar chanserna att utveckla en relation och det har visat sig ge ökad förståelse för sjukdomen hos båda parterna. Ökad förståelse för sjukdomen har visat sig underlätta då patienter upplever en trygghet och tillit till sjuksköterskan. En förståelse för sjukdomen har också stor betydelse för patienters tillfrisknande och det är därmed viktigt att sjuksköterskan ser till varje enskild individs behov och bemöter dem med respekt och empati.

The aim of this bachelor’s thesis is to examine four librarians’ thoughts and attitudes concerning the personal encounter between the librarian and the users in the publiclibrary setting. The research questions are: What thoughts and attitudes are expressed among the librarians concerning personal encounter between the librarian and the users? How do professional ethics, guidelines and policy documents apply to the librarians’ encounter with the library users? Are there any other factors affecting the encounter, and if so, what are these factors? The method used in this study, for answering the research questions and to gather the empirical information, is semi-structured interviews. The theories used for analyzing the results are the moral philosopher RichardM. Hare’s theory of two different levels of moral thinking, the intuitive and the critical level, and Stina Hall’s thoughts on the different preconditions for a successful encounter. Conclusions drawn from this study are that the definitions ofthe concept of personal encounter are different among the librarians, depending on context, duties, personal characteristics and background. In the personal encounter swith the users, the librarians seem to apply professional ethics, guidelines and policy documents, as much as their personal values. Other factors affecting the encounters are organizational factors, beyond the individual. The librarians need to discuss their moral considerations, in the situation of encounter, at a more critical level, in order to use the best encounter tools in the meetings with the users.

Bakgrund: HBTQ-personer har sämre hälsa och söker sig mer sällan till vården än övriga befolkningen. Att bli vårdad kan vara en tillräckligt stressfylld erfarenhet utan att behöva dölja en del av sitt liv. Sjuksköterskan har lagar, etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till vilka innefattar lika vård till alla oberoende könstillhörighet och sexuell läggning. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser av vårdpersonals bemötande inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. 24 artiklar kvalitetsgranskades varav 14 artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån HBTQ-personers upplevelse av vårdpersonals bemötande identifierades olika kategorier; individanpassad vård, kommunikation, upplevelser av vårdpersonalens kunskap och vårdpersonalens förhållningssätt. Inom varje kategori lyftes det som påverkar bemötandet både positivt och negativt. Genomgående i arbetet ansågs vårdpersonal i många fall visa på hetero- och könsnormativitet. Konklusion: Upplevelserna av bemötandet i vården var av både negativ och positiv art. De negativa vårdupplevelserna innefattade bland annat bristande hänsyn och felaktiga antaganden samt användandet av hetero- och könsnormativt språk. Vårdpersonal kan underlätta vårdupplevelsen genom att applicera personcentrerad vård, god kommunikation, förförståelse och ett öppet förhållningssätt till vårdmötet. Dessa beståndsdelar identifierades som ett positivt bemötande.

Att arbeta som anestesisjuksköterska innebär ett flertal möten med patienter under varje arbetspass. Ibland medför mötet med patienten en större utmaning då många patienter är oroliga inför sitt ingrepp. Anestesisjuksköterskan måste kunna anpassa sitt arbetssätt efter situationen och kunna bemöta patientens oro på ett bra sätt. Det är därför viktigt att undersöka hur patienterna upplever bemötandet för att få ytterligare förståelse för hur ett gott bemötande som inger trygghet kan se ut. Forskning visar även att oro kan påverkas av vårdmiljön. Hur upplever patienterna vårdmiljön preoperativt? Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av bemötandet och vårdmiljön under den preoperativa fasen. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom två domäner; ”Bemötande” och ”Vårdmiljö” där sex kategorier har framträtt; ”Professionalism hos personalen”, ”Känna förtroende för personalen”, ”Att bli bekräftad”, ”Den fysiska miljön”, ”Den upplevda atmosfären” och ”En annan utformning av vårdmiljön”. De två domänerna, bemötande och vårdmiljö, går hand i hand vilket både framgår i resultatet och i ett flertal studier. Även om informanterna inte upplevde vårdmiljön som optimal vägde personalens bemötande upp helhetsupplevelsen av den preoperativa fasen. Resultatet visar bland annat att de flesta informanterna upplevde att de blev väl bemötta och kände sig trygga. En aspekt som framkommer är dock att personalen behöver bli bättre på att informera om eventuell väntetid och bekräfta patienten i väntrummet. Patienterna i denna studie upplevde även att de kände sig utlämnade efter att de bytt om till patientkläderna.

The purpose of my study is to contribute to increased knowledge about how the size of the group affects teachers' work in a South African preschool, as well as how teachers describe that group size affects the child's individual learning and development. The study is based on interviews conducted with teachers who are working in a preschool in South Africa. The methodology used in the study is a qualitative interview method that has been performed on five teachers. The study results shows that teachers organize the day in a certain way to handle the size of the group and that the group size affects the child's individual learning and development. One conclusion that can be drawn from the study is that the teachers do not have the opportunity to meet the needs of each individual in a large group of children. This in turn affects children's learning and development. Teachers argue that the children who suffer most are the so called slow learners. It is a term used in South Africa to refer to children with learning difficulties.