• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2082
  • 10
  • Tagged with
  • 2093
  • 697
  • 663
  • 407
  • 366
  • 340
  • 245
  • 241
  • 232
  • 210
  • 202
  • 200
  • 198
  • 198
  • 196
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Fibromyalgi - patienters upplevelser av bemötandet i hälso- och sjukvården

Johnsson, Carina, Karlsson, Maja, Svensson, Linda January 2008 (has links)
Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där elva kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultatet visade att patienterna ofta upplever att de blir ifrågasatta och inte bekräftade som sjuka. De faktorer som visade sig ha betydelse för ett bekräftande möte var att vårdpersonalen tog sig tid, visade sig intresserade av patienten och lyssnade aktivt. Utifrån detta drar vi slutsatsen att bekräftelse har en betydande funktion i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal om denna betydelse kan de i sin tur arbeta aktivt med att mötet med patienten ska präglas av bekräftelse.
132

Jag vill bara få hjälp : patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande under väntetiden på akutmottagningen / I just want to get help : patient's experiences of nursing staff treatment during wait at an emergency department

Eriksson, Sandra, Lindqvist, Emma January 2013 (has links)
Bakgrund Hög belastning ses på akutmottagningar världen över. Detta kan bero på ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten får en låg prioritering i triagesystemet och får vänta länge på vård. Patienten ska erhålla individanpassad hjälp, där personlig bekräftelse är en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Vård skall ges med hänsyn till alla människors lika värde och ske genom ett respektfullt bemötande. Bemötande och kommunikation är viktiga faktorer i det vårdande mötet för att förebygga sjukdom och lidande hos patienter. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande under väntetiden på en akutmottagning.MetodEn litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning. Sökningar gjordes i PubMed, Cinahl med hjälp av MeSH-termer och fria sökord samt inklusions- och exklusionskriterium. Även manuella sökningar utfördes på PubMed. Till resultatet inkluderades 15 artiklar, både kvalitativa och kantitativa. Valda artiklar har klassificerats med hjälp av ett bedömningsunderlag. Artiklarnas vetenskaplighet och etiska överväganden har bedömts. Resultat Upplevelse av väntetider, information och kommunikation, trygghet och bekräftelse var faktorer som fick stor betydelse för patienternas tillfredställelse under väntetiden på akutmottagningen. Patienter önskade mer information om väntetider, provresultat, egenbehandling och sitt tillstånd. Det visade sig även att det var viktigt för patienterna att sjuksköterskan kommunicerade på ett lättförståeligt sätt och använde ord som patienterna förstod. Patienterna önskade mer uppmärksamhet av sjuksköterskan under väntetiden då de käde sig bortglömda av personalen. Slutsats Forskning visar att bemötande och kommunikation har betydelse för hur patienten upplever sitt besök på akutmottagningen. Upplevelser av bemötande varierar mellan patienter. Äldre patienter visade sig vara mer tillfredställda än de yngre patienterna. Internationella skillnader har inte upptäckts
133

"Jag tror ju på allas lika värde oavsett kön" En studie om hur förskollärares resonemang kring sitt jämställdhetsuppdrag kommer till uttryck i mötet med barn.

Gisslén, Mia January 2013 (has links)
Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollärares resonemang om sitt jämställdhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom två halvstrukturerade intervjuer med två förskollärare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollärarna resonerar kring sitt jämställdhetsuppdrag på ett professionellt sätt. De visar hög medvetenhet när de resonerar om sitt jämställdhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollärarna använder samma typ av tonläge, röst, språk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, både flickor och pojkar. En slutsats jag dragit är att förskollärarna kan resonera om sitt jämställdhetsuppdrag. Att de vet vad uppdraget innebär och vilka svårigheter som finns och som kan förhindra uppdraget men även hur de kan lösa dessa svårigheter.
134

Individuellt bemötande i fritidshem

Lindfors, Paul, Lindblom, Robert January 2013 (has links)
Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet på fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever. Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsättningar och behov. Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsättningar vilket ställer krav på fritidspedagogen.   Syftet med denna studie är att få en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut på fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete.   Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de förespråkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle känna sig sedda och lyssnade på. Inte minst ansåg de att ett individuellt bemötande gynnade både det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade även att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen.
135

Hur upplever föräldrar som har barn med ADHD vardagen och bemötandet i förskolan/skolan? : Kan vi vända ett negativt bemötande till ett positivt genom rätt kommunikation?

Bjellman Borgan, Sara, Englundh, Pernilla January 2013 (has links)
No description available.
136

Samverkan inom psykiatrin och dess påverkan på bemötande

Svensson, Maria, Wadstein, Mikael January 2015 (has links)
No description available.
137

Samverkan inom psykiatrin och dess påverkan på bemötande

Svensson, Maria, Wadstein, Mikael January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur samverkan påverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys med stöd i Honneths erkännandeteori och tidigare forskning. Resultatet påvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta påverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna. Mycket tros bero på kommunikationssvårigheter de olika instanserna emellan samt vårdplatsbrist inom landstinget. Resurserna räcker inte alltid till för att personalen ska kunna säkerställa att brukaren står i centrum. Personal inom psykiatrisk vård upplever att brukare inte alltid får ett gott bemötande. Utifrån Honneths erkännandeteori kan detta innebära missaktning och bryta ner brukarens personliga identitet och självrelation. Vidare anses psykiatrin och dess målgrupp vara ett bortprioriterat område som behöver uppmärksammas.
138

Värdegrunden : vilken betydelse har den i mötet med brukaren inom kommunal hemtjänst.

Lilja, Ida, Andersson, Evelina January 2014 (has links)
Abstract     Title: The national values – which significance does the meeting with the   caretaker have in municipal eldercare. Authors: Ida Lilja & Evelina   Andersson     Date: 2014-10-21 National values.   You probably wonder what it is, and that is what we intend to give you an   answer to in the following pages. We will try to depict what a statutory, national   value can represent for a difference in the work with elderly people in   municipal eldercare within the own home. By qualitative interviews with   personnel in six different working groups, we tried to find the answer to   what the national values stands for and if it really represents the base as   the name implies. In the analysis of the interviews we used a   problematization of the components of the national values and the terms of   empowerment and systems theory. The results we got gives a good overview of   how the national values is applied. Among the personnel it was revealed that   there is a consensus on what a good national value is. The national values constitute a   base for their work, which in turn leads to better health and a worthier life   for the caretaker. The interpretations of the different concepts we have used   in our study turned out to be very individual. There is a complexity about   the concepts that can have several meanings.                        Key words: Self-determination, dignity, inclusion,   treatment and respect
139

"Lite arga, lite snälla, lite dumma, lite goda" : En studie om förskolan ur barns perspektiv. / "A little bit angry, a little bit kind, a little bit mean, a little bit good" : A study of kindergarten from a child's perspective

Jansson, Therése, Söderberg, Agnetha January 2014 (has links)
I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats. Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan. Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill. Men de beskriver även att lärarna inte lyssnar och det tycker barnen är ”jobbigt”. Vidare framgår det att barnen tycker att det är lärarna som bestämmer i förskolan när det gäller vad man får och inte får göra. Resultatet visar att barnen vill ha lärarens delaktighet i leken. Barnen uttrycker också att de vill ha en tillåtande och snäll lärare. Det framgår att begreppet snäll har olika betydelse för barnen. De ser även läraren som en omvårdnadsperson. De upplever att de inte alltid får göra som de vill exempelvis i valet av olika aktiviteter. Men barnen beskriver att de har inflytande över vem och vad de vill leka med. Vidare har barnen även önskemål kring verksamhetens innehåll.
140

Patienters erfarenheter av övervikt och fetma i olika vårdkontext : En integrativ litteraturöversikt

Karlsson, Hanna, Karlsson, Ida January 2014 (has links)
Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori. Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier.   Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal.   Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.

Page generated in 0.051 seconds