Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ”delade” arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen. Det framgick också att bemanningsansvariga upplevde en känsla av otillräcklighet för sina konsulter, samt att kundföretagen visade brister på att kommunicera med bemanningsansvariga. Vidare uppvisade resultatet också att det inte är självklart att bemanningsansvariga hade eller fick utbildning för arbetsmiljöarbete, och också att de inte alltid deltog i de skyddsronder de borde vara med vid. / Vetenskapligt arbete

Abstract Bakgrund & Problem: Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen. Syftet är också att kunna ge vägledning och rekommendationer vid beaktande av beslut med att hyra in extern personal. Avgränsningar: Då det finns olika sätt för företag att hyra in extern personal så anser vi det viktigt att avgränsa området i vår riktning. Företag kan exempelvis använda sig av outsourcing, där man hyr in personal för att sköta delar av organisationen. Detta kommer vi dock avgränsa oss ifrån och istället inrikta oss på företag som väljer att hyra in personal till olika avdelningar i form av kollektivarbetare. Metod: Vi har i vårt uppsatsarbete utgått ifrån en induktiv ansats samt använt oss av en kvalitativ forskningsinriktning där undersökningen främst gjorts genom semistandardiserade intervjuer. Vi har intervjuat fyra personer från fyra olika företag: Lennart Rubenson (Sapa Profiler AB), Jimmie Hofacker (Norden Machinery AB), Tommy Bergström (A-lackering AB) och Anita Petersson (Oxhagshemmet). Slutsats: Vår slutsats kring varför företag väljer att hyra in personal istället för att rekrytera är att företagen vill vara flexibla till omvärldsförändringar, ha tillgång till rätt kompetens, täcka upp frånvaro vid t.ex. sjukdom och slutligen för att klara av produktionstoppar.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring såväl bemanningsföretag som hushållsnära tjänster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anställda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushållsnära tjänst till sina kunder. Fokus i undersökningen är hur förväntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar på arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras på teorier kring arbetstillfredsställelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras på en enkät, vars svar analyseras och tolkas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anställda generellt sett är hög. Deras syn på sina arbetsvillkor inom arbetskrav, kontroll, och socialt stöd är i de flesta fall positiv, och de anser även till större del att förväntningarna på arbetet infriats när de börjat arbeta. Varken arbetskraven eller kontrollen uppvisade några signifikanta samband med arbetstagarnas trivsel. Däremot uppvisade infriandet av förväntningar på arbetet samt det upplevda sociala stödet från arbetsledare positiva och signifikanta samband med trivseln. Slutsatser som härleds från undersökningen är att arbetskrav och kontroll inom arbetet spelar mindre roll för de anställda. Däremot har det sociala stödet från arbetsledare större betydelse då arbetet är aktivt och isolerat. De anställda arbetar relativt få timmar i veckan vilket kantänkas påverkar resultaten. Arbetstid kan tänkas påverka förväntningar så att krav och kontroll blir mindre viktiga för arbetstillfredsställelsen om den anställde inte tillbringar många timmar i anställningen. En alternativ förklaring är att socialt stöd kan kompensera för bristen på krav och kontroll. Utifrån den synvinkeln föreslås en djupare analys av begreppet socialt  stöd som vidare forskning på området.

No description available.

Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanställda journalister, verksamma på olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebär för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om anställningsformens inverkan på journalisternas arbetssituation, frågor kring ”den flexibla rollen” och dess inflytande på den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag använts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning. En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegränsade anställningar har getts i teoridelen, samt även kring medieapporteringen om bemanningsanställda journalister. Den empiriska delens huvudsakliga fokus ligger på de berörda aktörernas upplevelse av sitt arbete och situationen på bemanningsföretaget. Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex berörda aktörer; fyra bemanningsanställda journalister och två ansvariga chefer på bemanningsföretag för journalister. Eftersom ämnet är känsligt bad vissa av journalisterna om att få presenteras anonymt. Analys och diskussion kring den empiriska undersökningen har förts med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Analysen har visat på en komplex bild, delvis överensstämmande med tidigare forskning kring bemanningsföretag. En arbetsdelning mellan ”kärngrupper” och ”ytterkantsgrupper” kunde skönjas, med sämre arbetsvillkor för dem som hamnade i de yttre grupperna. De berörda aktörerna hade till viss del en likartad syn kring frågeställningarna, men de skiljde sig också åt i stora delar, vilket stämmer med tidigare forskning att de bemanningsanställda inte är någon homogen grupp. Bemanningschefernas perspektiv visade på lite olika synsätt, kring hur att hantera olika sorters frågor angående sina anställda journalister. Båda var dock eniga om att deras bemanningsanställda journalister har en tryggare och mer stabil situation än vikarierna. Journalisternas perspektiv visade också på skilda uppfattningar, från att trivas bra med sin bemanningsanställning till att inte trivas alls. Alla efterlyste dock en bättre kommunikation mellan ledning och anställda, och även klarare riktlinjer över vilka regler som ska gälla. En viss problematik framkom kring känslan av utanförskap och konflikter under ytan. ”Den flexibla rollen” uppfattades som allt från betungande till att inte alls ha reflekterat kring saken. Vissa upplevde minskad självständighet och mer otrygghet som bemanningsanställda, medan andra inte upplevde någon större skillnad mot tidigare anställningar. Kring frågan om censur var journalisterna eniga, ingen kände sig censurerad eller att de självcensurerar sig.

<p>Background: This study concerns motivation to work and aims to contribute to a better understanding about the area. Motivation is however complex to understand. The complexity can be illustrated by, still to date there exists no single accepted definition about the meaning of motivation. As long as motivation means different things it will be a difficult area to study.</p><p>Since individuals have different needs and are motivated by different factors, makes the area even more complex to study. Since money makes it possible to acquire different things and satisfy some of the human needs, it is also considered by some to be motivating, why we chose to include wage in our study as well.</p><p>The study has been applied to an employment & staffing companym, to contribute with a better understanding about motivation in this kind of company in practice since the working conditions differ somewhat from a traditional employment where individuals work directly for their employer.</p><p>Problem area: -What motivates individuals to work for an employment & staffing company?</p><p>- What effect does the wage have on employee motivation in an employment & staffing company?</p><p>Purpose: The purpose with the study is to gain a better understanding about motivation to work and the relationship between wage and motivation in an employment and staffing company.</p><p>Method: We chose to conduct a qualitative study at Proffice where we interviewed four permanently employed consultants.</p><p>Conclusions: Individuals have different needs and are motivated by different things which makes it difficult to draw general conclusion about motivation. The individuals in this particular study were pleased with the variation of jobs since it allowed them to develop and learn new things which in turn can be motivating. The factors that the individuals were unsatisfied with were the lack of security with the employment and the social relations to colleagues and employer, aspects that in turn can have a negative effect on motivation when not satisfied.</p><p>Despite that the majority of the individuals in the study were dissatisfied with the wage it did not seem to have a negative effect on their performance since they would not been able to remain for such a long time at their current mission if they had not performed well at the job. Although the dissatisfaction seemed to have a negative effect on motivation to stay within the employment & staffing company in the long run.</p><p>Recommendations for further studies: Further studies on the subject could be performed using other methods to conduct the research since the results are very much dependent on the methods used. Another approach could be to include respondents from other offices. Since we only included permanently employed respondents the study could also be further developed by involving probationary employed.</p> / <p>Bakgrund: Denna studie berör motivation till arbete och syftar till att öka förståelsen för området. Motivation är dock ett svårbegripligt ämne att förstå sig på. Dess komplexitet kan åskådliggöras i att det än idag inte finns en enskild accepterad definition av motivation. Så länge som det betyder olika saker kommer det att vara ett svårstuderat område Även det faktum att individer har olika behov och därför motiveras av olika faktorer gör området än mer komplext.</p><p>Då pengar gör det möjligt att förvärva olika saker och tillfredsställa en del av de mänskliga behoven så anses de också av somliga vara motiverande, varpå vi valde att inkludera även lön i vår studie. Studien har genomförts i ett bemanningsföretag för att öka förståelsen om motivation i ett sådant företag då arbetsförhållandet skiljer sig något från en traditionell anställning där individer arbetar direkt för sina arbetsgivare.</p><p>Problemformulering: - Vad motiverar individer att arbeta för ett bemanningsföretag?</p><p>- Vilken effekt har lönen på anställdas motivation i ett bemanningsföretag?</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse om motivation till arbete samt relationen mellan lön och motivation och hur det förhåller sig i ett bemanningsföretag.</p><p>Metod: Vi valde att utföra en kvalitativ studie på Proffice där vi intervjuade fyra fastanställda konsulter. Slutsatser: Då individer har olika behov och är motiverade av olika saker är det svårt att dra generella slutsatser om vad som motiverar. Det som individerna i just detta fall var nöjda med var varierande uppdrag som tillät individerna att utvecklas och lära sig nya saker som i sin tur kan vara motiverande. Det som individerna var missnöjda med var osäkerheten kring anställningen och de sociala relationerna till kollegor och arbetsgivare, aspekter som i sin tur kan ha en negativ effekt på motivation när de inte är tillfredställda.</p><p>Trots att majoriteten av individerna i undersökningen inte var nöjda med sin lön så tycktes den inte ha en negativ effekt på deras prestationer då de inte hade fått vara kvar på uppdraget så länge om de inte hade utfört sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Dock verkade missnöjdheten ha en negativ effekt på motivationen att stanna kvar i företaget på lång sikt.</p><p>Rekommendationer till fortsatta studier: Vidare forskning inom området kan genomföras med andra metoder eftersom resultaten är i hög grad beroende av de metoder som används. En annan möjlighet är att inkludera respondenter från andra kontor. Då vi endast valde att inkludera fast anställda i vår studie så kan studien vidareutvecklas genom att inkludera även provanställda.</p>

I denna studie studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, hur bemanningsanställda konsulter med en heltidstjänst inom tjänstesektorn upplever organisationstillhörighet. Dels gentemot de bemanningsföretag de är anställda av, dels gentemot den uppdragsgivare de arbetar hos. Vidare studerar vi hur konsultchefer, som företräder ett bemanningsföretag, arbetar för deras respektive konsulter ska känna sig tillhörande deras bemanningsföretag. Med åtta genomförda kvalitativa intervjuer, sex stycken med konsulter och två stycken med konsultchefer, har vi samlat in det empiriska materialet. Detta material har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Hogg &amp; Terrys teori om social identitetsstrategi samt Alvesson och Willmotts teori om organisationskontroll genom identitetsstyrning. Resultatet av studien visar att konsulterna upplever organisationstillhörighet i varierande utsträckning gentemot respektive parter som både utgörs av inkluderade och exkluderade faktorer. Det framgår även att konsultcheferna aktivt arbetar för att få konsulterna att uppleva tillhörighet gentemot bemanningsföretaget, bland annat genom olika typer av kommunikation samt evenemang som anordnas för konsulterna. Trots att konsulterna i vissa avseenden upplever sig vara exkluderade hos uppdragsgivaren, känner de uteslutande en starkare tillhörighet gentemot denne istället för bemanningsföretaget. De avgörande faktorerna som leder till denna upplevelse framgår i resultatet och utgörs av: utförande av arbetsuppgifter, vart de tillbringar sin arbetstid samt genom de kontakter som knyts med kollegor och chefer på arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka hur bemanningsföretag i Sverige aktivt arbetar för att undvika diskriminering i rekryteringsprocessen av bemanningspersonal. Kön, etnicitet och ålder har visats vara de vanligast förekommande grunderna för diskriminering i rekryteringssammanhang. En kvalitativ metod användes och materialet samlades in via semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna baserades på en pilottestad intervjuguide. Ett målinriktat urval applicerades och det slutgiltiga urvalet bestod av tio respondenter (N=10), fem kvinnliga och fem manliga, från tio olika bemanningsföretag runt om i Sverige. Vid analys av det insamlade materialet tillämpades en tematisk analys. Resultatet visade att den egna rekryteringsprocessen ansågs neutral, men att diskriminering kunde förekomma hos kundföretaget. Studien resulterade i att risk för omedveten diskriminering förekom i rekryteringsprocessen och att få åtgärder medvetet genomfördes hos bemanningsföretagen för att undvika diskriminering i rekryteringsprocessen. Samtliga respondenter visade tecken på blindspot bias och studien mynnade ut i att så länge människor är involverade i rekryteringsprocessen kommer den troligtvis inte vara helt neutral.

No description available.

Vår undersökning handlar om flexibiliteten bland studenter som arbetar extra viabemanningsföretag. Vi vill också se om studierna påverkas av att de arbetar samtidigt som de studerar. Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt under 2000-talet och vi som forskar har själva arbetat samtidigt som vi har studerat. Vi valde att använda oss utav en kvalitativundersökning eftersom vi ville få fram en känsla hos studenterna vi ville undersöka och då är det kvalitativ undersökning som ska användas. Vi har gjort åtta stycken intervjuer eftersom det är det generellt vanligast när man använder dig av det kvalitativa arbetssättet.Vi använde oss av en öppen intervjuform fastmed frågor som stöd. Vi utformade ensemistrukturerad tematisk intervju där vi hade tre teman. De tre temana var kravet påflexibilitet, synen på sin egen flexibilitet och flexibilitetens påverkan. Alla respondenter vet vilka krav som ställs på dem av bemanningsföretagen men de förklarar samtidigt att de kan ha svårt att alltid kunna uppfylla kraven då de studerar och kan ha mycket i skolan under vissa perioder. Deras egen syn är att de ska kunna vara flexibel och kunna hjälpa till när detbehövs samtidigt som de måste hinna med skolan. Alla var eniga om att de hade satt arbetet före studierna någon gång. Var det inte så mycket i skolan var det lätt att prioritera arbetet för att sedan ta igen skolarbetet under annan tid. Samtidigt var de tydliga med att är det tentaperiod prioriterar de skolan före arbetet. Vissa låg efter i skolan men de flesta låg inte efter i sina studier. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället