Bakgrund Överrapportering, som kan grundas på olika former av kommunikation, har en central roll inom hälso- och sjukvård och sjuksköterskans arbete. Kommunikation kan förmedlas verbalt och icke-verbalt. Om den är bristande kan det äventyra patientsäkerheten och därmed leda till vårdskada. Patricia Benners teori om sjuksköterskans yrkesutveckling valdes som teoretisk utgångpunkt. Syfte Syftet var att beskriva kommunikationen vid överrapportering och identifiera svagheter och styrkor för patientsäkerheten. Metod Det genomfördes en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats, som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i två databaser som täckte omvårdnad och medicin. De valda artiklarna analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultat Resultatet presenterades utifrån två kategorier. Den första kategorin var mänskliga faktorer inom kommunikation som påverkar patientsäkerheten, med subkategorierna förberedelser ochansvarsfördelning, subjektivitet och interaktion samt avbrott i överrapportering. Den andra kategorin var strategier vid överrapportering för att styrka patientsäkerheten, med subkategorierna rapporteringsmodeller, bedside handover och strategier för mottagandet av information. Slutsats Av resultatet framkom hur påverkbar kommunikation kan vara, av såväl yttre som inre faktorer. den mänskliga faktorn, såsom subjektivitet och avbrott, var av framträdande betydelse för kommunikationens kvalitet och säkerhet. Att använda rapporteringsstrategier, i form av avdelningsanpassade standardiserade modeller, kunde säkra informationsöverföringen för både uppgiftslämnaren och mottagaren. En säker informationsöverföring är av betydelse för patientsäkerheten.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Raw vegetarian food and life reform: Maximilian Bircher-Benner and the Swedish health foods movements. By Motzi Eklöf. Movements for life reform, natural healing, and health foods have persisted in Sweden since the last decades of the 19th century. Stressing the importance of less alcohol and other drugs, a proper diet, and the use of natural healing methods, they have displayed conflicts concerning individual rights to decide in matters concerning one’s own body and health in relation to a medicine and state demands. Swedish movements for natural healing and health foods have developed under influence from leading figures and movements in Sweden, Germany, Switzerland, North America, and England. In 1900, the Swiss physician Maximilian Bircher-Benner (1867–1939) launched his theory of ”sunlight food”, meaning that uncooked vegetables and fruits were containing the most energy, whereas meat was radically less nourishing. His theories were contrary to contemporary medical and bourgeois culture considering meat as the optimum food, at least for real men. He became an outsider in medicine until the discovery of vitamins in the 1920s lent him some support. His clinic ”Lebendige Kraft” in Zürich received well-to-do clients from all over the world; these were treated with different physical methods, raw vegetarian food, and proper routines for day and night. Stressing the importance of raw vegetarian food, Bircher-Benner influenced vegetarians and food reformers in Sweden during the 20th century. In the 1930s, especially women with connections to the Swedish vegetarian association, founded in 1903, recommended his philosophy of food and natural healing. Menus copied from his books were used in health resorts, vegetarian pensions, and restaurants. But during the decades around World War  II, Are Waerland dominated the Swedish health-food scene, demanding adherence to his very restrictive health food programme. The post-war health movements drew on both Waerland and Bircher-Benner in their food recommendations. This article proposes factors facilitating or counteracting a broader acceptance of Bircher-Benner’s ideas in Sweden. Health resorts and strong lay traditions in the health care field have maintained a tradition of non-invasive and non-pharmacological healing methods. A strained relationship between medical doctors and lay vegetarian spokesmen have made a more serious discussion of the topic difficult. Political associations tied to natural healing in Germany during the 1930s have affected the debate and have probably also restrained a broader acceptance of these ideas. Today, scientific studies have resulted in official nourishment recommendations similar to a previously launched ”health food”.

Bakgrund: Prioritering av patienters medicinska angelägenhetsgrad är ofta starten på vårdkedjan. Prioriteringen utfors av sjuksköterskor och är en av deras viktigaste arbetsuppgifter på akutmottagningar. Målet är att de som är i störst behov av vård ska få vård först. Felaktigt fattade beslut kan påverka patienters hälsa negativt. Akutmottagningen är en miljö som präglas av stress och oförutsägbarhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande vid prioritering av patienter på akutmottagning. Metod: Beskrivande litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga studier med såväl kvalitativ som kvantitativ studiedesign. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans beslutsfattande påverkades av faktorer som kunde delas in i två huvudteman: individuella- och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna bestod av erfarenhet av prioritering, självförtroende, utbildning samt prioriteringsbedömning. De organisatoriska faktorerna bestod av underkategorierna: arbetsmiljö, triagesystem och teamarbete. Diskussion: Resultatet diskuterades kritiskt med utgångspunkt från Benners humanistiska intuitiva teori “från novis till expert”. Effekten av utbildning i form av simuleringsövningar diskuteras i förhållande till behovet av erfarenhet for att utvecklas mot expert. Sjuksköterskeledd triage jämförs med läkarledd triage. Slutsats: Beslutsfattande kan vara för komplext för att kunna placeras in i en generell teori. Mer forskning behövs med eventuellt andra metoder. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Det är av stor vikt att sjuksköterskan besitter en stark klinisk handlingsberedskap och kontinuerligt får tillfälle att regelbundet utvecklas och hämta nya lärdomar, detta utifrån såväl dagliga interaktioner med patienter och medarbetare som i mer utvecklande utbildningstillfällen. Högteknologiska simuleringsövningar har använts inom hälso- och sjukvården sedan mitten på 1900 talet i syfte att utbilda vårdpersonal. Syfte: Belysa vad högteknologiska simuleringsövningar har för inverkan på sjuksköterskeprofessionen avseende klinisk handlingsberedskap och teamarbete i akuta situationer. Metod: Litteraturöversikt innefattande 13 kritiskt granskade vetenskapliga originalstudier med såväl kvalitativ, kvantitativ som mixad design. Resultat: Högteknologiska simuleringsövningar bidrog i hög grad till ökad kunskapsutveckling för sjuksköterskor i akuta situationer och stärkte dessutom deras kliniska handlingsberedskap. De högteknologiska simuleringsövningarna ansågs även bidragit till ökad självutveckling för sjuksköterskorna, vilket bland annat innebar stärkt självförtroende och självsäkerhet. Teamarbetet beskrevs ha förbättrats genom dessa övningar, där en klarare rollmedvetenhet samt bättre professionell kommunikation nämns. Som ett resultat av detta ansågs såväl patientsäkerheten samt säkerhetskulturen på arbetsplatsen ha förbättrats. Diskussion: Den ökade kunskapsutvecklingen anses bero på kombinationen av teori och praktik vilket kopplas till Benners utvecklingsteori. Slutsats: Resultaten ur denna litteraturöversikt är alla bidragande komponenter till en förbättrad hälso- och sjukvård, vilket visar nyttan och användbarheten av de högteknologiska simuleringsövningarna. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Tarmbakterier med förmåga att bilda enzymet Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) har varit känt inom sjukvården sedan 1980-talet. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av ESBL är lite utforskat samtidigt som ESBL utgör ett av de största hoten mot människors hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter vid vård av patienter med ESBL. Metod: Den studiedesign som användes var en intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjufrågor ställdes till åtta intensivvårdssjuksköterskor från två universitetssjukhus i mellan Sverige. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda patienter med ESBL på en intensivvårdsavdelning beskrivs i resultatet genom fyra huvudkategorier: erfarenhet av ESBL, erfarenhet av rutiner kring smittsamma sjukdomar, erfarenheter vid svårigheter att följa hygienrutiner och erfarenhet att förmedla kunskap. Slutsats: Studien visar att de intervjuade intensivvårdssjuksköterskorna har erfarenhet av att vårda en patient med ESBL på intensivvårdsavdelningar och är skickliga i sitt yrke enligt Benners teori Förslag på vidare forskning: Denna studie skulle kunna ligga till grund för enkätstudie om intensivvårdssjuksköterskans kunskap, kompetens, attityder och upplevda hinder för att bedriva vård enligt riktlinjer och föreskrifter. / Background: Intestinal bacteria capable of producing the enzyme Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) has been known in health care since the 1980s. There is limited research about the intensive care nurses experience of ESBL while ESBL represents one of the greatest threats to human health. Purpose: The aim of the study was to examine intensive care nurses' experiences of care for patients with ESBL. Method: The study design used was an interview study with qualitative content analysis. Semi-structured interview questions were asked to eight intensive care nurses from two university hospitals in middle part of Sweden. Results: Four main categories were identified: experience of ESBL, experience of routines for infectious diseases, experience the difficulty to follow hygiene and experience to impart knowledge. Conclusion: Intensive care nurse have experience of caring for a patient with ESBL in intensive care and are proficient according to Benners theory. Suggestions for further research: This study could form the basis for the survey study of intensive care nurses' knowledge, skills, attitudes and perceived obstacles to providing care according to the guidelines and regulations.