På vilka sätt kan en litterär berättelse beröra läsare och bidra till en medmänsklig personlighetsutveckling i vårt digitala informationssamhälle, är utgångspunkten i denna studie av sjuttiosju gymnasieelevers läsvanor, läslust och litterära kompetens då de deltagit i ett läsprojekt. Studiens syfte är tudelat. Den första delen av studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas läsvanor, attityder till skönlitteratur och grundläggande demokratiska värderingar samt deras syn på skönlitteraturens inverkan på medmänsklighet. Dessutom efterfrågas i vilken riktning läsprojektet har påverkat deras läslust. Den andra delen av studien syftar till att beskriva och analysera elevernas litterära kompetens via deras beskrivningar av det de berördes av i den lästa skönlitteraturen samt huruvida de kan ta kritisk distans till densamma. Den valda forskningsdesignen är mixade metoder i en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. De kvalitativa svaren har analyserats med stöd av tematisk analys. Litteraturdidaktisk forskning och receptionsteorier ligger till grund för studiens källmaterial. Studien ger ett bidrag till kunskap om elevers läsvanor och attityder till att läsa skönlitteratur samt till deras grundläggande demokratiska värderingar. Dessutom presenteras en beskrivning av elevernas litterära kompetens utifrån en modell som bygger på receptionsteorier, vilka erbjuder ett metaspråk om läsförståelse. Denna studies resultat kan användas för att bättre förstå elevernas läsförståelseprocess och utveckla läsdidaktiken. Resultatet visar att samtliga flickor uppger att de har grundläggande demokratiska värderingar och att de tror att skönlitteraturen kan utveckla medmänsklighet, medan några få pojkar inte anser det. Flickor är betydligt mer positiva till att läsa skönlitteratur än pojkar. Läsvanorna skiljer sig mellan program och kön. Många elever på studieförberedande program har förmåga att vidga sin läsrepertoar, medan flertalet pojkar på yrkesprogram läser en begränsad repertoar. En majoritet av eleverna på studieförberedande program läser skönlitteratur på sin fritid, men endast några få elever på yrkesprogram gör det. De flesta elever visar dock förmåga att läsa, förstå och känna inlevelse i en text på en grundläggande nivå. En majoritet av flickorna, men en minoritet av pojkarna visar förmåga att ta kritisk distans till texten. Dessa elever ger prov på att det finns förutsättningar att inta ett metaperspektiv för att nå en medmänsklig personlighetsutveckling via djupare litterär förståelse. Slutsatsen av detta arbete är att lärare behöver flera redskap, metakognitiva, didaktiska och organisatoriska, för att utveckla samtliga elevers litterära kompetens och läslust.

I framställningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerätt i mål om överprövning av offentlig upphandling. Talerätten för vinnande leverantör är sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger på analys av denna samt av kammarrättspraxis utifrån klagorätt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare processuella frågor såsom förhandlingsprincipen, processram, rättskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerättsfrågan utifrån unionsrättens krav på effektiva rättsmedel. Syftet är att klargöra gällande rätt avseende talerätt för vinnande leverantör och att problematisera talerätten utifrån frågor som uppkommit i praxis och frågor som ännu inte prövats av överrätt. Enligt unionsrätten har varje berörd leverantör rätt till ett effektivt prövningsförfarande för offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning. Genom HFD:s plenumavgörande i Arqdesign-målet tillerkändes den vinnande leverantören rätt att yttra sig i förvaltningsrätten för det fall leverantören hotades av uteslutning och möjlighet att överklaga en eventuellt följande dom om uteslutning. Omställningen av praxis har gett upphov till flera HFD-avgöranden där talerätten förtydligats. I analysen riktas främst kritik mot kammarrätternas inställning att en dom där uteslutning endast föreskrivs domskälsvis inte är överklagbar för den vinnande leverantören. Vidare kan det inte uteslutas att även andra situationer bör medföra klagorätt, exempelvis vid domar om att upphandlingen ska göras om eller rättelser av utvärderingspoäng. Utgångspunkt bör tas i den faktiska effekten av domstolens avgörande för den vinnande leverantören. Härvid kan inte göras skillnad på vad som slutligen anges i domslut respektive domskäl, förutsatt att avgörandet är tydligt nog. Flera oklarheter kvarstår, exempelvis huruvida invändningar från den vinnande leverantören avseende sökandens kvalifikationer kan beaktas, betydelsen av att mål om offentlig upphandling inte vinner negativ rättskraft och vissa processekonomiska överväganden såsom vid fallet att flera vinnande leverantörer vid ramavtalsupphandlingar berörs. Generellt saknas hänvisningar till unionsrätten i HFD:s avgöranden avseende talerättsfrågor vilket, beaktat den starka unionsrättsliga anknytningen, är olyckligt ur rättssäkerhetsperspektiv.