<p> </p><p>I denna studie har fem personer, tre män och två kvinnor intervjuats. Alla är idag nyktra missbrukare. Studiens syfte har varit att försöka ta reda på vilka uppfattningar och tankar före detta missbrukare har om arvet respektive miljöns påverkan för risken att utveckla missbruk. För att kunna belysa och beskriva tankar kring denna fråga har ett kvalitativt angreppssätt med fem semistrukturerade intervjuer använts som bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats. I dessa intervjuer har det försökts att fånga upplevelser och förstå hur före detta missbrukares känner och tänker om arvet respektive miljön har haft betydelse för deras fall eller i någon annans utveckling av missbruk. I studien framkommer att både f.d. missbrukare och litteraturen menar att arv och miljö spelar roll för om och hur ett missbruk kommer att utveckla sig.</p><p> </p><p>De nyckelord som använts i intervjuerna varit: familjesituation, uppväxtförhållanden, eget bruk/missbruk, arv & miljö. Som Svenska sökord som använts vid sökning av litteratur har varit: arv, miljö, missbruk och de engelska har varit abuse, family situation och dysfunctional.</p>

<p>Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen.</p><p>Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”<em>.</em></p><p>Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen.</p><p>Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.</p>

I denna studie har fem personer, tre män och två kvinnor intervjuats. Alla är idag nyktra missbrukare. Studiens syfte har varit att försöka ta reda på vilka uppfattningar och tankar före detta missbrukare har om arvet respektive miljöns påverkan för risken att utveckla missbruk. För att kunna belysa och beskriva tankar kring denna fråga har ett kvalitativt angreppssätt med fem semistrukturerade intervjuer använts som bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats. I dessa intervjuer har det försökts att fånga upplevelser och förstå hur före detta missbrukares känner och tänker om arvet respektive miljön har haft betydelse för deras fall eller i någon annans utveckling av missbruk. I studien framkommer att både f.d. missbrukare och litteraturen menar att arv och miljö spelar roll för om och hur ett missbruk kommer att utveckla sig.   De nyckelord som använts i intervjuerna varit: familjesituation, uppväxtförhållanden, eget bruk/missbruk, arv &amp; miljö. Som Svenska sökord som använts vid sökning av litteratur har varit: arv, miljö, missbruk och de engelska har varit abuse, family situation och dysfunctional.

Abstrakt Att som anhörig leva nära ett beroende påverkar ens hälsa och välmående. Som anhörig behöver man hjälp, stöd och råd att förbättra sin livssituation. Det stöd som ges till anhöriga har fokus på anhörigas situation i form av egen personlig utveckling, råd och stöttning. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av hur det är att leva i en familj med missbruk, anhörigas upplevelser av det anhörigstöd som har erbjudits dem och vad detta stöd har inneburit för deras hälsa och välmående. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, innehållande fem respondenter. Intervjuerna sammanställdes genom en tematiserad innehållsanalys och resultatet visade på att innan stödet mådde anhöriga dåligt i form av bl a oro, ångest, sömnproblem och andra fysiska besvär. Kontakten med stödet kom oftast i samband med att missbrukaren genomgick en behandling. Det stöd som har erbjudits respondenterna var i form av en anhörigvecka samt stöttning genom Al-Anon och Nar-Anon (tolvstegprogrammets anhörigstöd). Några respondenter hade även fått personliga samtalskontakter. Respondenterna mådde bättre och hade en bättre livssituation efter stödet.

Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”. Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen. Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.

No description available.

Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pågår det en samhällsdebatt om huruvida ökad lönespridning ärnågot vi ska acceptera för eller försöka motverka. När lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sätts, för att säkerställaatt löneverktyget används på ett bra sätt. Dessa faktorer kan ligga på både på utbudssidan(arbetstagaren) men även på efterfrågesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vår uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestämmer lönen: beroendeförhållandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Syftet med denna uppsats är att utreda hur olika typer av beroendeförhållanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhållandet påverkarlön samt även hur olika typer av beroendeförhållanden påverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den använda metoden är kvantitativ regressionsanalys utförd på data från LNU2000. Med hjälp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhållandet uppstår samt vad sombestämmer i vilket man befinner sig. Vi utgår från att den ena partens makt i ett anställnings-förhållande leder till den andra partens beroende, vilket varierar i omfattning. Med hjälp avdatamaterialet lokaliserar vi fyra ungefär jämnstora beroendelägen och med denna bakgrundundersöker vi hur sambandet ser ut när det gäller beroendeförhållandens påverkan på lön ochrörlighet. Genom att pröva ett antal hypoteser finner vi stöd för att arbetstagare varsarbetsgivare är tydligt beroende av dem, tenderar att få högre lön än arbetstagare som saknar ensådan maktposition. Samtidigt finner vi bl.a. stöd för att det finns en ”inlåsningseffekt” ianställningsrelationer då arbetsgivare och arbetstagare är ömsesidigt beroende av varandra, dårörlighetsbenägenheten bland dessa anställda är entydigt lägst jämfört med andra grupper. Viser dessutom att arbetstagarens makt, som kan få uttryck i att fatta ett beslut om att säga uppsig, är relaterad till arbetstagarens grad av anställningsbarhet, vilket borde göra kontinuerliglivslång kompetensutveckling till varje anställds främsta intressefråga. Den oförklarade kvarstående skillnaden i lön och rörelsebenägenhet bland anställda i olikaberoendeförhållanden med sin arbetsgivare, inspirerar förhoppningsvis till vidare debatt kringberoendeförhållandenas påverkan på lön och rörlighet i en globaliserad värld där en merflexibel arbetsmarknad och ett kortare avstånd mellan insiders och outsiders är en utmaning.

Sammanfattning Forskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när en person vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer i personens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hitta faktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkohol och droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sex intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inom området. Resultatet visade att negativa konsekvenser orsakat av missbruket motiverade personen till att fatta ett beslut om att sluta missbruka. Faktorer som underlättat i uppbrottsprocessen har varit byte av bostad och avbrott från gamla sociala relationer. Ytterligare har nya sociala relationer, inre förändring samt nytt synsätt på livet varit betydelsefullt för upprätthållandet av nykter- och drogfrihet. / <p>140929</p>

No description available.

Bakgrund: Idag lever 425 000 människor med ett substansrelaterat beroende i Sverige. En stor andel av personerna lever med samtidiga somatiska sjukdomar vilket innebär att det är en patientgrupp som ofta förekommer inom somatisk sjukvård. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarenheter av omvårdnad inom somatisk vård hos patienter med en substansrelaterad beroendesjukdom. Design: En litteraturstudie genomfördes med systematisk ansats. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i elva artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och materialet analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Analys en mynnade ut i tre olika teman: respektlös behandling, vård på olika villkor och god omvårdnadsrelation. Huvudsakliga fynd visade att patienter upplevde personal som misstänksamma, skuldbeläggande samt Upplevt bristande engagemang. Resultatet visar på att patienter upplevde sig ha fått mottagaren annorlunda vård än andra patienter. Goda upplevelser manifesterades genom att personalen visade omtanke, bekräftade samt upprätthöll en personcentrerad omvårdnad. Konklusion: Patienter med en substansrelaterad beroendesjukdom upplever sig i huvudsak bli respektlöst behandlade och särbehandla de gentemot övriga patienter inom vården. Förstärkt medvetande hos vårdpersonal krävs för att eliminera de stereotypa uppfattningarna och därmed skapa förutsättningar för en god vårdande relation. / Background: 425 000 people are today living with a substance-related addictive disorder in Sweden. A large percentage of these people also live with concurrent somatic diseases which means that this group of people often encounter the somatic health-care system. Aim: The study aimed to highlight the experience of nursing in somatic care in patients with a substance-related addictive disorder. Design: The study was conducted as a literature review with a systematic approach. Method: The literature search was conducted through three databases: CINAHL, PsycINFO and PubMed, which resulted in eleven articles, all with a qualitative approach. The articles were checked for accuracy and the material was analyzed with inspiration from Graneheim and Lundmans (2004) concept analysis. Findings: Three themes were identified: disrespectful treatment, care on different terms and good nursing relationship. Main findings revealed that the patients experienced nursing staff as suspicious, blaming and showing a lack of dedication. The result demonstrates that the patients with a substance-related addictive disorder received inferior care than other inpatients in the nursing wards. Good experiences were manifested by the staff showing concern, confirmation and maintained a person-centered care. Conclusion: Inpatients with a substance-related addictive disorder tend to experience disrespected treatment and discrimination compared to other inpatients. Enhanced awareness is needed among health professionals to erase the stereotypical perceptions and by that create conditions for a good caring relationship.