Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra. Även likheterna kan ses då artiklarna förändras med tiden och de bl.a. väljer att framhäva samma slags lugnande ton och hyllning till det svenska folket. Medias makt blir allt tydligare då jämförelsen av källorna fortlöper och speglar tidningarnas rapportering kring den tragiska utvecklingen efter Ivar Kreugers självmord.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuronsjukdom som oftast drabbar människor i medelåldern och då främst män. Det finns olika typer av ALS där symptombilden kan se olika ut, men gemensamt för alla dessa är att de motoriska nervcellerna dör. Efter diagnosen är beräknad överlevnad cirka tre till fyra år men kan variera beroende på vilken typ av sjukdomen personen drabbas av. Sjukdomens utveckling med nedbrytning av motoriska funktioner leder till att personen successivt blir helt beroende av hjälp från andra. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för en person som lever med ALS. Vi har gjort en litteraturstudie där vi använt oss av kvalitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Artiklarna har analyserats genom användning Axelssons modell för litteraturstudie. I resultatet har det framkommit tre teman vilka är; Upplevelsen av att livet förändras, Att finna livskvalitet trots obotlig sjukdom och Skrämmande väg till döden. Vårdvetenskapliga begrepp som valts att lyftas är kropp, livsvärld och hopp. I resultatdiskussionen vävs även närståendes och vårdpersonalens upplevelser in för att få ett helhetsperspektiv av livssituationen. Närstående beskriver att upplevelsen av att leva med en person med ALS påverkar familjerelationerna, antingen på ett positivt eller negativt sätt. Det är viktigt med en öppenhet och en positiv inställning för att bidra till att familjerelationerna stärks. Närstående upplever en känsla av maktlöshet och uppgivenhet kopplat till pressen från omgivningen att kunna svara på allt som rör den sjukes situation. Sjuksköterskor upplever ett behov av ökad kunskap om sjukdomen genom mer utbildning och träning samt ett bättre utbyte av information mellan olika professionella team. Vi hoppas att med denna studie bidra till en ökad förståelse, kunskap och insikt om hur personer med denna sjukdom upplever sin livssituation för att sjuksköterskan sedan ska kunna utföra en bra vård.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

Studiens syfte var att undersöka om respondenterna upplevde personlighetsförändringarfrån att vara fast i ett missbruk till att sedan sluta missbruka och bli fri från det. Enkvalitativ metod användes där sex respondenter, tre män och tre kvinnor i åldersspannet27 till 50 år fick genomgå semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide.Intervjuerna transkriberades och analyserades genom induktiv tematisk analys.Resultatet visade på tre teman vilka var följande: (1) Identitetssökande med en osäkersjälvuppfattning (2) En beteendemässig yttre förändring, (3) Ett vägskäl som germöjlighet till verklig förändring. Resultatet visade hur respondenterna upplevdepersonlighetsförändringar dels av att börja missbruka, dels av att fortsätta missbrukamen också av att sluta missbruka och vara drogfria över tid. Resultatet visarrespondenternas initiala lustupplevelse, den beteendemässiga förändringen, motivationatt blir drogfria och vilka praktiska förändringar som var nödvändiga samt hur livet blevefter

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Alla människor har rätt till vård på lika villkor.  En av de vanligaste orsakerna till att personer söker vård i Sverige är på grund av smärta. Smärtlindring hos personer med nuvarande eller tidigare substansmissbruk är en utmaning relaterat till rädsla för att skapa eller gynna ett missbruk. Personer med nuvarande eller tidigare substansmissbruk riskerar därför att utsättas för diskriminering och undermålig behandling.  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande läkemedelsbehandling hos personer med nuvarande eller tidigare substansmissbruk. Metod: Studien är utformad enligt Polit & Beck (2017)’s nio steg. Författarna har systematiskt sökt i databaserna Cinahl, PubMed samt PsycInfo. Åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ artikel samt en artikel med mixad metod har granskats kritiskt utifrån Polit & Beck’s (2017) granskningsmallar.  Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier; Misstro och misstänksamhet, Känsla av osäkerhet, Förståelse för patientens situation och Vikten av kommunikation.  Slutsats: Sjuksköterskor har erfarenheter av bristfällig smärtlindring på grund av, kunskapsbrist, förutfattade meningar samt rädsla inför arbete med patientgruppen. De största faktorerna till bristfällig smärtbehandling är sjuksköterskors förutfattade meningar till personer med substansmissbruk samt kunskapsbrist.

Det finns empiri som stödjer att personer med en negativ självbild är överrepresenterade bland de som har alkoholmissbruk. Studier av hur alkoholmissbruk påverkar självbild verkar däremot ovanliga. Syftet med den här studien var att undersöka hur personer med erfarenhet av alkoholmissbruk upplever att det påverkat deras självbild. Upplevelser kring det har samlats in genom en enkät med öppna frågor. Deltagare var 43 personer som tidigare haft ett alkoholmissbruk. Utifrån deras svar genomfördes en tematisk analys där fyra teman identifierades varav två indelades i underteman. Analysens huvudteman visar upplevelser av hur alkohol förhöjt självbilden hos deltagarna, gett dem en negativ självbild, tagit över deras liv samt hur deras självbild urholkats alltmer under missbruket. Teman diskuteras i relation till psykologisk teori och empiri. En slutsats är att upplevelser av en alltmer negativ självbild kan vara del i en destruktiv psykologisk process som bidrar till att göra det svårt att avsluta ett alkoholmissbruk.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella arbetade med diagnosen ADHD i samband med en beroendeproblematik samt vad som kunde förbättras i arbetet med denna målgrupp. Studien utgick ifrån fyra intervjuer med professionella som arbetade för att hjälpa personer med deras beroendeproblematik. Fokuset med studien har legat på intervjupersonernas egna åsikter om hur en ADHD diagnos eller uppfattad ADHD problematik hos en brukare kunde påverka deras hjälpande arbete i beroendevården, samt hur arbetet kunde förbättras. Studiens metod baserades på fyra kvalitativa intervjuer med professionella från olika delar av landet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien analyserade beroende genom den biomedicinska teorin samt symtomteorin. Slutsatser från studien var att intervjupersonerna tog en ADHD diagnos i beaktning när de arbetade trots att det inte fanns någon specifik riktlinje för hur arbetet skulle se ut. Intervjupersonerna arbetade också aktivt för att göra vården så anpassad som möjligt för denna målgrupp, bland annat genom att vara flexibel angående tid, plats och sessions längder. Vidare slutsatser handlade om att de mest effektiva förändringarna för att förbättra vården enligt intervjupersonerna var mer flexibla verksamheter, ökad samverkan mellan olika professioner samt bättre uppföljningsarbete för att minimera risken för återfall.

Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, förkortat till LARO, innebär att personer som är beroende av opioider blir behandlade med läkemedel för att minska suget efter andra opioider. Socialtjänsten, LARO-programmet samt polisen har alla en roll i denna typ av behandling. Socialtjänsten hjälper patienten att ansöka. Socialtjänstrepresentanter, personalgruppen från LARO-programmet samt enhetschefer träffas i en så kallad beslutskonferens, där de beslutar om den ansökande patienten ska få börja på programmet eller inte. I början av behandlingen kontrolleras patienten hårdare, kontrollen blir mindre ju längre patienten har varit i behandlingen och om patienten har följt behandlingens regler. Polisen hjälper till att kontrollera samt meddela LARO-personalen om patienter påträffas med andra droger. Patienter väljer programmet främst för att de anser att de är klara med droger, att de har förlorat vårdnaden om sina barn eller att de har träffat en ny partner. Några fördelar med programmet ansågs vara att patienterna får en chans till ett liv utan kriminalitet. De får en chans att få jobb, få en fast bostad och laga trasiga relationer. Några nackdelar ansågs vara bland annat svårigheten att prata om eventuella återfall med personalen på grund av rädslan för att bli utskriven. Även stigmatiseringen och den eviga missbrukarrollen ansågs vara en nackdel.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades. Resultatet presenterades i teman och har analyserats med hjälp av genusteorier, maktteorier och den teoretiska modellen normaliseringsprocessen. Resultatet visade att ekonomiskt våld kommer till uttryck på två olika sätt. Dels kommer det till uttryck när kvinnan är i förhållandet, dels när hon lämnat det. I förhållanden där det förekommer ekonomiskt våld förfogar mannen över kvinnans ekonomi och tillgångar. Alla kvinnor kan utsättas för ekonomiskt våld men det är i högre utsträckning kvinnor med få resurser som söker hjälp. Ekonomisk orolighet och beroende är två kvarhållande faktorer för kvinnan men inte avgörande när hon ska lämna ett våldsamt förhållande. Istället är det andra omständigheter som påverkar hennes beslut.