No description available.

Det finns mycket data att samla in om människor och mängden av data som går att samla in ökar. Allt fler verksamheter tar steget in i Big Data-­‐användningen och svenska myndigheter är en av dem. Att analysera Big Data kan generera bättre beslutsunderlag, men det finns en problematik i hur inhämtad data ska analyseras och användas vid beslutsprocessen. Studiens resultat visar på att svenska myndigheter inte kan använda befintliga beslutsmodeller vid beslut som grundas i en Big Data-­‐analys. Resultatet av studien visar även på att svenska myndigheter inte använder sig av givna steg i beslutsprocessen, utan det handlar mest om att identifiera Big Data-­‐ analysens innehåll för att fatta ett beslut. Då beslutet grundas i vad Big Data-­‐ analysen pekar på så blir det kringliggande aktiviteterna som insamling av data, kvalitetssäkring av data, analysering av data och visualisering av data allt mer essentiella.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares inställning kring barns delaktighet i beslutsprocesser som rör barnet samt hur de arbetar för att göra barn delaktiga i beslutsprocesserna i praktiken. Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt där en kvalitativ metod har använts. Studiens resultat visar att socialsekreterarna ser delaktighet som en rättighet för barnet. Dock finns det en bred inställning till vad delaktighet innebär och olika arbetssätt att göra ett barn delaktig på. I studiens resultat framkommer det även att relationen mellan barnet och den professionelle är en viktig faktor för att skapa delaktighet för barnen samt att relation är en oerhört viktig del för människan att kunna öppna upp sig och inte minst för barn att våga framföra sina åsikter. Vi har utgått från Michaels Lipsky (2010) teori om gräsrotsbyråkrater med fokus på handlingsutrymme som visar att handlingsutrymmet används på olika sätt beroende på bakgrund och erfarenheter, organisationen inom vilken hen arbetar samt mer personligt knutna faktorer. Vidare har vi använt oss av Harts (1992) delaktighetsmodell som visar att delaktighet är ett mångsidigt begrepp där en socialsekreterare beroende på situation eller barn kan arbeta på flera olika steg. Utifrån resultatet och den tidigare forskningen har vi dragit slutsatsen att det finns många fördelar med att göra ett barn delaktiga i frågor som rör dem samtidigt som barns delaktighet är av stor vikt och något som man ständigt bör utveckla och arbeta med.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur ärenden bereds och beslutas inom två landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrågor har vi ställt oss: 1) aktualisering av ett ärende för att bli föremål för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat ärende, 3) faktorer som påverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehåll, 4) formella krav på ärendeberedningen. En kvalitativ fallstudie av två händelsekedjor har genomförts där teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda på vilka faktorer som är av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jämföra hur beredningen inför beslut går till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av två beslut genomförts - ersättningsmodell och uppdragsmodell. Avgränsningen var att studera beslutsprocessen på förvaltningsnivå från uppdrag till beslut. Slutsatser är att det finns olika sätt som ärenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar på att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjänstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva ärenden har de också makt att göra det. Samtidigt har tjänstemännen också möjlighet att utöva makt över dagordningen genom att driva ärenden de fångat upp i organisationen. De kan med sin expertkunskap påverka politikerna så att de får upp strategiska frågor på dagordningen. Tre områden har identifierats som påverkar beslutsprocessens kvalitet och innehåll dessa är brister i syfte och mål, tidsplanering och avsaknad av användbara kvalitetsanalyser.

Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem. Ett försök har gjorts inom räddningsverket till att utveckla att system kallat MicroLUPP som är tänkt att användas i en handdator av befattningshavare på skadeplatsen och kan liknas vid ett beslutsstödsystem. Studiens syfte var att undersöka huruvida MicroLUPP kan underlätta beslutsfattande för befattningshavaren på skadeplatsen. För att undersöka detta fick försöksdeltagare, som ansågs vara experter inom sin yrkesdomän använda MicroLUPP under en insatsövning, medan de ombads tänka-högt. Studien spelades in genom en bandupptagning. Insatsövningarna observerades och försöksdeltagarna intervjuades i efterhand angående sina upplevelser av användningen, vilket också spelades in genom en bandupptagning. Det visade sig att MicroLUPP inte kan underlätta beslutsfattandet för befattningshavaren i dess nuvarande utformning. Samtliga försöksdeltagare hade en negativ inställning till användningen och därav drogs slutsatsen att programmet behöver vidareutvecklas om det eventuellt ska tas i bruk.

Problemformulering: Hur ser beslutsprocessen ut för allmännyttiga bostadsbolagen i kommuner med tydlig befolkningstillväxt? Hur arbetar de allmännyttiga bostadsbolagen för att motverka bostadsbristen? Vilka faktorer påverkar beslutsprocessen vid nyproduktion? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen i kommuner med en tydlig befolkningstillväxt för att motverka bostadsbristen Metod: För att uppnå syftet med studien samt besvara befintliga frågeställningar utförde skribenterna en kvalitativ studie tillsammans med en deduktiv forskningsansats. Skribenterna har insamlat empiri via kvalitativa intervjuer med fem allmännyttiga bostadsbolag från de fem kommuner som haft den tydligaste befolkningstillväxten senaste elva åren Slutsats: Slutsatsen beskriver hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen inför investeringar, varför de bemöter svårigheter, samt diverse faktorer som påverkar processen för nyproduktion / Problem formulation: What does the decision-making process look like for municipal public housing companies with the most apparent population growth? How do the public housing companies work to counteract the housing shortage? What factors influence the decision-making process in new production? Purpose: The purpose of the study is to describe how public housing companies work with the decision-making process in municipalities with a clear population growth to counteract the housing shortage Method: To accomplish the purpose of the study, the writers carried out qualitative research together with a deductive research approach. The writers have collected empirical data through qualitative interviews with five public housing companies from the five municipalities with the most apparent population growth in the last eleven years Conclusion: The conclusion describes how housing companies work with investments, why they face difficulties, and various factors that affect the process of new production

Bakgrund: Beslutet om artificiell nutrition och hydrering (ANH) i det terminala skedet har länge varit ett högaktuellt ämne världen över. Sjuksköterskan är den i vårdteamet som står närmast patienten, identifierar dess behov och initierar en behandling med ANH. Därför var det av intresse att undersöka sjuksköterskans medverkan vid beslutsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans medverkan vid bedömning av behovet av artificiell nutrition och hydrering i det terminala skedet. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Elva vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Resultatet av litteraturstudien delades upp i tre teman: Faktorer som påverkar sjuksköterskan, Relationer som påverkar beslutet och Beslutsprocessen. Resultatet visade att de sjuksköterskor som arbetade på en vårdavdelning som hanterade ANH-beslut och de sjuksköterskor som hade lång erfarenhet medverkade i beslutsprocessen i större utsträckning. Det framkom också att relationen mellan sjuksköterskan och ansvarig läkare hade betydelse för sjuksköterskans delaktighet i beslutet. Konklusion: För att sjuksköterskan ska känna sig trygg i att medverka i beslutsprocessen krävs utbildning inom ämnet, tydliga riktlinjer och ett arbetsklimat präglat av goda relationer kollegorna emellan. / Introduction: The decision making process regarding artificial nutrition and hydration (ANH) at the terminal stage of life has been a highly topical subject worldwide. The nurse is the member of the team who’s closest to the patient, the one who identifies the patients’ needs and initiates the ANH treatment. Because of this, examining the nurses’ participation in the decision-making process was of interest. Aim: The aim of the study was to describe the nurses participation regarding the decision-making process surrounding ANH at the terminal stage of life. Method: A general literature review with an inductive approach. Eleven articles were used in the result. Results: The results of the study were divided into three themes. Factors influencing the nurse, Relations that influence the decision, The decision-making process. The result shows that the nurses working in wards often managing ANH treatment decisions and the nurses with more experience participated in the decision making process to a greater extent. The results also showed that the character of the relationship the nurse had with the doctor was important and made a difference regarding the nurses participation in the decision. Conclusion: In order for the nurses to feel comfortable and safe to participate in the decision making process they need education, guidelines and good relations with colleagues.

Denna fallstudie syftar till att undersöka effekterna av ett intelligent beslutsstöd på beslutsprocessen i en konsultverksamhet. Vi har utvecklat ett intelligent beslutsstöd och sedan undersökt beslutsprocessen vid kompetensmatchning av konsulter och kundförfrågningar. Vår forskningsfråga är således: Hur kan beslutsprocessen vid kompetensmatchning påverkas av ett intelligent beslutsstöd i en konsultverksamhet? Det finns studier som visar effekten av ett vanligt beslutsstöd och beslutsforskaretror att mer utvecklade beslutsstöd har potential. Dock studeras inte denna typ av intelligent beslutsstöd vanligtvis i kombination med beslutsprocessen. Syftet med studien är att bidra till forskningsläget, på grund av bristen på forskning inom detta område. För att undersöka detta fall behövde vi samla in kvalitativa data, som gjordes med semistrukturerade intervjuer och observationer, före och efter införandet av ett intelligent beslutsstöd. När vi analyserade den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys för att hitta teman och kategorier, som vi sedan jämförde resultaten före och efter meden teoretisk referensram. Vi fann att det intelligenta beslutsstödet kunde tillgängliggöra informationen i beslutsprocessen som kunde frigöra tid. Utifrån det kunde tiden istället fokusera på utvärdering. Detta ledde till att beslutsprocessen blev mer rationell i tre av fyra steg. Avslutningsvis fann vi att det intelligenta beslutsstödet hjälpte beslutsprocessen att bli mer rationell. / This case study aims to investigate the impact of an intelligent decision support system on the decisionmaking in a consulting firm. We have developed an intelligent decision support system and then investigated the decision-making when competence matching consultants and customer requests. Thus, our research question: How can the decision-making process when competence matching be affected by an intelligent decision support system in a consulting business? Studies shows the effect of an ordinary decision support system, and decision scientists thinks that more evolved decision support system has potential. However, this type of intelligent decision support system is not usually researched in combination with the decision-making process. The purpose of this study is to contribute to the gap of missing research in this area. To investigate this case, we needed to collect qualitative data, which was done with semi structured interviews and observations, before and after the introduction of the intelligent decision support system. When analyzing our data, we used a qualitative content analysis to find themes and categories, which we then compared the before and after results with theoretical input. We found that the intelligent decision support system could enable the information in the decisionmaking process which could make more time available. With that extra time, the focus of the time could shift to evaluation. This led the decision-making process to become more rational in three of four steps. In conclusion we found that the intelligent decision support system helped the decision-making process to become more rational.

Sveriges befolkning fortsätter att öka och en majoritet av Sveriges kommuner anger att deupplever en bostadsbrist. För att bemöta behovet av fler bostäder finns därför ett behov avfortsatt exploatering av kommunal mark där kommunernas process för tilldelning av mark tillbyggherrar benämns markanvisning. Fram tills 2015 har detta dock varit oreglerat vilket ocksåhar lett till stora variationer i anvisningsprocessen mellan kommunerna och få studier hargenomförts inom området.Syftet med denna studie är att beskriva markanvisningsprocessen i olika kommuner med fokuspå transparensen i utvärderingen av anbud samt vilken logik som styr detta. Målet är attdiskutera olika tillvägagångssätt inklusive dess förutsägbarhet och transparens med avstamp itidigare studier samt teorier för den rationella beslutsprocessen. Det empiriska materialetsamlades primärt in via intervjuer med respondenter från utvalda kommuner i kombinationmed information från offentliga styrdokument.Studiens resultat bekräftar de variationer mellan kommunerna som tidigare identifierats menger en ny inblick i hur utvärderingsprocesserna genomförs i praktiken. I studien föreslås enalternativ kategorisering av anvisningsmetoder samtidigt som resultaten visar på en generellotydlighet och brist på standardiserade utvärderingsprocesser. Avsaknaden av generellariktlinjer försämrar transparensen mot aktörer på marknaden och en trend att övergå till meriterativa beslutsprocesser minskar även förutsägbarheten. För att förbättra dessa aspekterinom markanvisningsprocessen krävs ytterligare forskning som studerar de kommunalaförutsättningarna, ökad kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte tillsammans med endiskussion kring lämpliga metoder för att uppnå den största samhällsekonomiska nyttan. / The population in Sweden continues to increase and a majority of the municipalities state thatthey are experiencing a housing shortage. To meet the need for more housing, there isconsequently a need for continued exploitation of municipal land, where the municipalities'process for allocating land to builders is called land allocation. However, until 2015 this hasbeen unregulated, which has also led to large variations in the allocation process between themunicipalities and few studies have been carried out in the field.The purpose of this study is to describe the land allocation process in different municipalitieswith a focus on transparency in the tender evaluation and the logic that governs this. The aimis to discuss different approaches including its predictability and transparency with regard toprevious studies and theories for the rational decision-making process. The empirical materialwas collected primarily through interviews with respondents from selected municipalities incombination with information from public control documents.The results of the study confirm the variations between the municipalities, which werepreviously identified, but give a new insight into how the evaluation processes are implementedin practice. The study proposes an alternative categorization of allocation methods, while theresults show a general lack of clarity and standardized evaluation processes. The lack of generalguidelines reduces transparency towards market actors and a trend towards more iterativedecision-making processes also reduces predictability. In order to improve these aspects withinthe land allocation process, further research is needed which studies the municipal conditions,increased knowledge dissemination and exchange of experience together with a discussionabout suitable methods for achieving the highest socio-economic benefit.

Denna studie handlar om hur artificiell intelligens (AI) används vid beslutsfattandet i ettföretag. Det görs en fallstudie som analyserar ett industriellt företag i Sverige och hur deanvänder AI vid beslutsfattande för att besvara frågeställningen: “Hur kan ett företag dranytta av AI vid beslutsfattande och vilken inverkan får användandet av AI påbeslutsprocessen?". Teorier om beslutsfattande används tillsammans med teorier om AI vidbeslutsfattande för att analysera fallet. Studien finner att de utmaningar som företag kan stötapå vid implementering av AI beror delvis på bristande tillit till AI samt bristande kunskap omAI. Det kan även bero på en företagskultur som inte värdesätter data och beslutsprocessersom präglas av att mänskliga insikter, antagande och sociala relationer formarbeslutsfattandet. För att ett företag ska dra nytta av AI vid beslutsfattande är det viktigt attdet finns en kunskap i organisationen om vad AI innebär.