Bakgrund: Globalt begår över 800 000 personer suicid varje år, det är en person var 40:e sekund. Av dessa är det cirka 1 100 personer som begår suicid i Sverige. Under det senaste decenniet har suicid minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år. Suicid är den näst vanligaste orsaken till död hos 15-29 åringar. Det finns en klyfta i form av brist på kommunikation mellan vårdpersonal och personer som är suicidala. För att minska denna klyfta bör vårdpersonalen lyssna mer uppmärksamt till dessa personers upplevelser. Syfte: Att belysa vad personer som är suicidnära upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Från analysen framträdde fyra teman som belyser vad personer som är suicidnära upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Dessa teman var: att bli respekterad och känna värdighet, att bli bekräftad, att känna förtroende och att känna hopp. Slutsats: Få studier inom detta ämne är gjorda ur patientens perspektiv och denna litteraturstudie kan därför bidra till att utvidga befintlig kunskap genom att sammanställa forskningen inom området. Förhoppningen är att den här litteraturstudien ska lyfta ämnet suicid hos vårdpersonalen, men även i samhället. Genom att lyfta fram och belysa personernas upplevelser skapas förutsättningen för att väcka en diskussion och i bästa fall slå hål på de fördomar och tabun som finns.

Denna studie handlar om det uppdrag och den utmaning som alla verksamma lärare står inför, att ge extra anpassningar och särskilt stöd till alla elever som har svårigheter. Enligt den Svenska Dyslexiföreningen finns det ingen exakt siffra på hur stor andel av befolkningen som har dyslexi. De flesta forskare anger att det är någonstans mellan 5–8 procent av befolkningen som har dyslexi. Vanligtvis finns inte en färdigutredd dyslexidiagnos hos dessa barn vid skolstarten (Myrberg 2009, s. 323) utan det är långt senare som eleven kanske får en bekräftelse på sina svårigheter. Denna intervjustudie undersöker därför vad som motiverat och hjälpt några elever med dyslexi i deras tidiga läs- och skrivundervisning. En jämförelse har sedan gjorts mellan två olika respondentgrupper för att se ifall det finns någon skillnad mellan vilka faktorer som elever i grundskolan idag upplevde som viktiga jämfört med de elever som gick i grundskolan för 15–20 år sedan. Studiens syfte är att synliggöra vad elever i 10–11 årsåldern samt vuxna i 20–30-årsåldern med dyslexi, i efterhand upplevde och såg som betydelsefulla framgångsfaktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. I denna studie har en fenomenologisk forskningsmetod och intervju som redskap använts för att samla in studiens data. Respondenterna som deltagit i studien har varit två elever i 10–11-årsåldern och två vuxna i 20–30-årsåldern. De har fått besvara frågor om hur de upplevde den tidiga läs- och skrivundervisningen och vad det var som gjorde att de orkade kämpa vidare trots läs- och skrivsvårigheter. Resultatet som framkommit i denna studie har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmodell och utifrån en teoretisk ram med ett relationellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att respondenterna upplevt en rad betydelsefulla faktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Två framgångsfaktorer som samtliga respondenter var eniga om var att en god lärarrelation och att möjligheten till undervisning i en liten grupp haft en avgörande roll i deras tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare visar resultatet att respondenterna såg fördelar med att använda sig av praktiskt material, så som plockmaterial och lathundar, som ett komplement för att motivera läs- och skrivundervisningen. Respondenternas upplevelse av fenomenet, att vara dyslektiker, har varit påtaglig under deras tidiga skolår och de vittnar om att skolstarten var tuff eftersom de till en början inte fått sina läs- och skrivsvårigheter bekräftade. Det var relationerna och de konkreta anpassningarna som bidrog till att de orkade kämpa vidare och som till slut gjorde att de övervann sina svårigheter och blev läs- och skrivkunniga.

Barn lär sig genom deltagande i meningsfulla aktiviteter därför är det relevant att studera vad elever anser som meningsfullt. Forskning har visat att skapande aktiviteter har en positiv inverkan på hälsan, därför ansågs det väsentligt att studera hur elever upplever skapande aktiviteter. Syfte: Examensarbetet syftar till att beskriva val av meningsfulla aktiviteter och upplevelsen av skapande aktiviteter hos elever i årskurs två. Metod: Metoden är en integrerad design där författarna studerade vad elever i grundskolan anser som meningsfullt och även mer specifikt studerade vad elever anser om skapande aktivteter. Ett bekvämlighetsurval ägde rum på en grundskola i södra Sverige där inklusionskrite-rierna var både flickor och pojkar i årskurs två. I datainsamlingen deltog 15 elever. Datainsamlingsinstrumentet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) som är ett strukturerat intervjuformulär med slutna frågor tillämpades. Som komplement till instrumentet användes en intervjuguide med öppna och semistrukturerade frågor. Resultat: Resultatet visar även att det fanns individuella skillnader mellan elevers val av meningsfulla aktiviteter. Inga större skillnader på vilken skapande aktivitet som ansågs roligast kunde avläsas. Samtliga elever ansåg det som viktigt att gå i skolan. Samtliga elever var ofta med kompisar varav majoriteten av dessa ansåg det som viktigt. Slutsats: Teoretiska ämnen och fysiska aktivteter ansågs mer meningsfullt än skapande aktiviteter. / Children learn by participating in meaningful activities, therefore it is relevant to study what pupils consider as meaningful. Results from scientific studies have shown that creative activities has had a positive effect on peoples health, therefore its important to study how primary school students experience creative activities. Aim: The aim was to study the primary school students’ choice of meaningful activities and their experience of creative activities in school. Method: The method is an integrated design in which the authors on the one hand studied what students in primary school considered as meaningful activities. On the other hand more specific studied what pupils thought of creative activities. A convenience sample took place at a primary school in south Sweden where the inclusion criteria were; boys and girls from second grade. In the data collection 15 students participated. The tool used for the collection of data was the CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development), a structured interview form with closed questions. An interview guide with open and semi structured questions was used as a complement to CHILD. Result: The result showed that most of the students defined theoretical and physical subjects as meaningful. No major difference concerning which creative activities that were defined as most fun was shown. All participants thought it was important to go to school. All students were often with friends and the majority of the group thought it was important to be with friends. Conclusion: Theory subjects and physical activities were considered more meaningful than creative activities.

Management happens in all organizations. An important part of the management area is motivation. Motivating individuals within the organization leads to more efficient work and higher target compliance. In order to be able to manage, it’s important to know what the individuals are motivated by. Previous research has shown that different generations are motivated by different things. Today's technological society has led to fact that the latest generation, Generation Z, has had a different upbringing which may distinguish them from previous generations. This may affect how they look at work and what motivates them at work. The purpose of this paper is to identify the motivational factors that organizations should take into account in order to best manage Generation Z. In order to achieve the purpose, two studies were conducted. Interviews were conducted with two people belonging to Generation Z, the interviews were the basis for the essay's main survey, the questionnaire. The questionnaire was conducted at Luleå Gymnasium, where all the students belonged to Generation Z. In total, 113 respondents answered the questionnaire, but three of the answers were incomplete, which mean that 110 answers were the basis for the analysis. To analyse the questionnaire, hypothesis testing has been used. The result shows that meaningful tasks, clear goals and feedback are factors that Generation Z are motivated by. The result also shows that organizations operate best through situational management, as motivation factors differ between individuals within the generation. The essay contributes knowledge in how organizations should best manage the latest generation that now enters the market. / Styrning sker i alla organisationer. En viktig del inom styrningsområdet är motivation. Att motivera individerna som är verksamma inom organisationen leder till effektivare arbete och högre målöverrensstämmelse. För att lyckas bäst med styrning är det därför viktigt att veta vad individerna motiveras av. Tidigare forskning har visat att olika generationer motiveras av olika saker. Dagens teknologiska samhälle har lett till att den senaste generationen, Generation Z, har haft en uppväxt som särskiljer sig från tidigare generationer vilket kan påverka hur de ser på arbetslivet och vad som skapar motivation på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka motivationsfaktorer som organisationer bör ta hänsyn till för att på bästa sätt styra Generation Z. För att uppnå syftet genomfördes två undersökningar. Först genomfördes intervjuer med två personer som tillhör Generation Z, intervjuerna kom att ligga till grund för uppsatsens huvudsakliga undersökning, enkäten. Enkätundersökning genomfördes på Luleå Gymnasieskola där samtliga elever tillhör Generation Z. Totalt besvarade 113 respondenter enkäten men tre av svaren var ofullständiga vilket gjorde att 110 svar låg till grund för analysen. För att analysera enkätsvaren har hypotesprövning använts. Resultatet visar att betydelsefullt arbete, tydliga mål och feedback är de faktorer som Generation Z främst motiveras av. Resultatet visar också att organisationer styr bäst genom situationsanpassad styrning då motivationsfaktorerna skiljer sig åt mellan individerna inom generationen. Uppsatsen bidrar med kunskap om hur organisationer på bästa sätt bör styra den senaste generationen som nu intar arbetsmarknaden.

Denna studie undersöker studenters upplevelser av studier på högre utbildningsnivå och vilka aspekter som är betydelsefulla för lärandet. I genomförandet av studien deltog åtta respondenter och intervjuades med semi - strukturerade intervjuer för att ge sina upplevelser av deras studietid. Materialet meningskoncentrerades sedan där det framkom två huvudteman; studiekamrater och lärare samt tre underteman; stöttning, motivation och trygghet. Den aspekt som upplevs som mest betydelsefull för lärandet är samspelet som sker mellan studenter, studiekamrater och lärare. Denna studie visar på samspelets påverkan och hur lärande främjas och utvecklas i relation med andra i lärandekontexten. Ytterligare aspekter som är betydelsefulla för lärandet är tillgänglighet och engagemang. Lärare och studiekamrater har en påverkan på studenternas utvecklade lärande genom samspel, tillgänglighet och engagemang.