Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet. Betygssystemet kan sporra elever att prestera bättre men bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg i detta betygssystem. En majoritet av eleverna tyckte att de hade fått rättvisa betyg och detta nuvarande betygssystem har effekter som kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Elevernas kritik till det nuvarande betygssystemet är att läroplaner och kursplaner anses som otydliga och svårtolkade.

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet.   Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar om hur de blir bedömda av sin lärare, hur de uppfattar betygsättningen, lärarens tydlighet kring betyg och bedömning samt hur de uppfattar att de påverkas av betyget i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på två högstadieskolor i södra Sverige. Studiegruppen uppgick till 153 elever varav 66 flickor och 87 pojkar. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna uppgav att läraren i ämnet idrott och hälsa ger rättvisa betyg. Övervägande delen av eleverna uppgav att de tror att de bedöms utifrån deras kunskaper och hur väl de nått målen när läraren sätter betyg. Märkbart är dock att många av eleverna angett faktorer som de tror ingår när läraren sätter betyg, vilka inte kan kopplas till kursplanen i ämnet. Resultatet visar vidare att de elever som angav ett högre betyg uppgav att de oftare får hjälp och feedback från läraren i ämnet idrott och hälsa. Av undersökningens resultat kan slutsatsen dras att eleverna uppfattar betyg och bedömning olika och att de påverkas på olika sätt.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.   Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.           Nyckelord Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.

No description available.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilket lärande som sker på lektionerna i idrott och hälsa samt hur läraren gör sin bedömning, ur genusperspektivet. Hur ser elever och lärare på lärande, betygsättning och bedömning i idrott och hälsa? Hur ser elever och lärare på genus inom idrott och hälsa?   Metod Intervju användes som metod för att besvara frågeställningarna. Tre lärare, två män och en kvinna, som undervisar i idrott och hälsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes två gruppintervjuer, med två flickor och två pojkar i vardera. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna utgick från en intervjuguide.   Resultat I intervjuerna framkom att fokus i undervisningen ligger på den fysiska delen av ämnet och kunskapsområdet Rörelse. Eleverna berättade att läraren främst bedömer att man är med på lektionen och gör sitt bästa. Lärarna berättade att de framför allt bedömer elevernas kroppsliga förmåga och motorik. Eleverna, och två av lärarna, berättade att flickor tar mindre plats i undervisningen. Detta sker framför allt under bollspel, som även var den vanligaste aktiviteten under lektionerna i idrott och hälsa. Flickorna berättade att de upplever att lärarna underskattar deras förmåga och inte ställer lika höga krav på dem som på pojkarna.   Slutsats Teoridelen av idrott och hälsa ges väldigt lite utrymme. När läraren gör sin bedömning väger den fysiska delen tungt och det verkar gynna pojkar. Både lärare och elever upplever att den individuella feedbacken från lärare till elev sker för sällan. Bedömningen kan sägas vara summativ. Undervisningen verkar gynna pojkarna och flickorna drar sig undan. Det är tragiskt att det finns elever som känner att läraren förväntar sig mindre av dem, enbart på grund av deras kön. / Aim The study aims to examine the learning that takes place in lessons in physical education and health, and how the teacher makes its assessment, from a gender perspective. How do students and teachers look at learning, grading and assessment in physical education? How do students and teachers look at gender in physical education?   Method Interview was used as the method for answering the questions. Three teachers, two men and one woman, who teach physical education, were interviewed individually. Eight students, four girls and four boys, were interviewed in group interviews. There were two group interviews, with two girls and two boys in each. The interviews were semi-structured and questions were based on an interview guide.   Results The interviews revealed that the focus of education is on the physical part of the subject and the knowledge sector Movement. The students told the teacher primarily assesses that it is with the lesson and do their best. The teachers told me that they primarily assess students' physical and motor skills. Students and two of the teachers told me that girls take up less space in teaching. This happens especially in ball games, which was the most common activity during lessons in physical education. The girls told me that they feel that teachers underestimate their abilities and do not set equally high standards for them as the boys.   Conclusions The theory part of physical education is given very little space. When the teacher makes assessment the physical part weigh heavily and it seems to favor boys. Both teachers and students perceive that the individual feedback from teacher to student is not often enough. The assessment can be said to be summative. Teaching seems to favor boys and girls pull away. It is tragic that there are students who feel that teachers expect less of them, simply because of their gender.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade. Detta kan bero på att kursen i naturkunskap blivit mindre omfattade på yrkesprogrammen med den nya läroplanen. Betygen fick dessutom en större spridning för hela den observerade gruppen. Lärarna som intervjuades var positiva till den ökade spridningen och nyanseringen av betygen, men negativa till hur betygskriterierna utformats och kursupplägget. Risken för betygsinflation ansågs av lärarna inte vara över. Slutsatsen blev att den här studien inte kunde visa om regeringens mål uppfyllts med det nya betygssystemet, och att det behövs ytterligare studier för att visa om så kommer att ske. Lärarna i studien efterlyste dessutom bättre utformade styrdokument för en mer rättvis och likvärdig bedömning.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Utifrån ett yrkesetiskt och läroplansteoretiskt perspektiv syftar undersökningen till att genom intervjuer undersöka betygspraxis och möjliga utmaningar relaterade till betyg och bedömning. Detta i syfte att belysa vilka utmaningar lärare kan konfronteras med i bedömnings- och betygssituationer i ämnen och kurser som inte har nationella prov, och vilka handlingsmöjligheter lärarna har i sådana situationer utifrån satta ramar i styrdokument.  Vi har använt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med ett hermeneutiskt synsätt på tolkning. Resultatet visar att det som anses svårt i betygssättningssituationer skiljer sig från lärare till lärare men gemensamt för alla är att de önskar mer tid med kollegor för sambedömning och diskussion. Om denna önskan uppfylls bör även likvärdigheten förbättras. Påtryckningar från andra än läraren angående betygssättning är vanligast från elever men det ses inte som något negativt av lärarna. Påtryckningar från rektor angående krav på ökad måluppfyllelse har tolkats olika av tre lärare, varav två anser att lärare måste stå tillsammans för att försöka motstå dessa påtryckningar. Vanligt är att lärare ställs inför situationer där de måste ställa yrkesinterna normer mot allmänetiska normer och detta blir ibland en faktor som påverkar lärarnas betygssättningsprocess. Generellt kan vi se att våra informanter inte tycker det är ett problem att den så kallade “räddningsplankan” de nationella proven inte finns med.