Den svenska skolan är under konstant konstruktion . Läroplanen förändras och kunskapskraven utvärderas och förnyas. I mitten av allt detta ska lärarna bedriva en välfungerande undervisning baserad på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare upplever att deras arbete påverkas av de nuvarande styrdokumenten. Detta innebär att studien vinklar sig till ett lärarperspektiv. Det finns olika åsikter kring hur exakt lärare bör följa styrdokumenten i sin undervisning. Om lärare följer styrdokumenten alldeles för stramt kan elevers utvecklingsförmåga hindras. Detta kan leda till att den svenska skolan bildar en fragmentering mellan den pedagogiska undervisningen och styrdokumenten. Denna studies syfte är att undersöka effekterna av denna fragmentering och vilken roll den spelar i det dagliga arbetet för musiklärarna i gymnasieskolan. Då musikämnet är mer praktiskt inriktat än andra ämnen kan inte denna studie visa på en generalisering över skolämnena. Det skulle behövas ytterligare studier för att påvisa en validitet för ett sådant förslag.  Det teoretiska ramverk som genomsyrade studien var hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Dessa valdes ut på grund av tolkningsaspekten (hermeneutik) samt ramfaktorn styrdokumentens påverkan på skolan. Forskningen som lyfts fram i studien visar sammanfattningsvis att den främsta aspekten som påverkar lärarnas undervisning och planering är tid. Denna aspekt visar sig även spela in en roll i elevernas skolgång då lärarnas tid med eleverna kan bli begränsat. Insamlandet av data skedde genom att tre lärare intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Målet med dessa intervjuer var att nå teoretisk mättnad. Intervjuerna genomfördes alla via Google-meet (kommunikationsverktyg) på grund av den rådande coronapandemin. Den insamlade data från intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod och grundade sig också i hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Analysen kopplades sedan samman med relevanta teorier och litteratur. Resultatet som visade sig var att lärarna verkade vara generellt nöjda med hur läroplanen och styrdokumenten var utformade och påverkade deras arbete. De nämnde alla att en viss negativ påverkan existerade, men de verkade uppleva att de kunde påverka sin situation till en grad som tillät dem att fokusera på lärande istället för bara betygssättning.

Hela världen och så även universitetsstudenter har påverkats avpandemin och viruset Covid-19 under de senaste åren. Studiersom tidigare har hållits på universitet har nu gjorts om tilldistansstudier i väldig stor utsträckning. Tidigare forskning omskillnader i betyg mellan distansstudier och studier påuniversiteten har framför allt fokuserat på frivilligadistansstudier. Resultaten från dessa studier visar att de somstuderar på distans presterar bättre. Då det inte finns sammaincitament vid frivilliga som påtvingade distansstudierundersökte vi om resultaten skiljer sig åt även vid påtvingadedistansstudier. En icke-experimentell kvantitativ tvärsnittsstudieutfördes där en variansanalys gjordes med hjälp av ett envägsoberoende ANOVA och åtta dubbelsidigt oberoende t-test.Beräkningar från ANOVA visar F(1, 950)=7,548, p=0,006.Resultatet visar att det är statistiskt signifikant att påtvingadedistansstudier ger ett högre betyg än om studierna utförs påcampus.

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas föreställningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förståelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program. Resultaten av vår studie visar att eleverna i stort sett ser positivt på betyg. Eleverna upplever betyg som både en motivationskälla och ett mål i sig. Tydliga skillnader mellan elevernas attityder mellan de olika programmen framkommer när det gäller antalet betygssteg – majoriteten av eleverna på det studieförberedande programmet ser positivt på en utökad betygskala. Dock visar den föreliggande enkätundersökningen att eleverna redan idag tenderar att ha en instrumentell syn på lärandet genom att de fokuserar på betyg snarare än på kunskap. Den risk som vi sålunda ser med fler betygsteg är att fokus ännu mer riktas mot att mäta kunskap och inte mot att främja lärandet. Ytterligare en slutsats som vi kommit fram till är att bedömning bör vara ett pedagogiskt instrument för lärandet. / The aim of this study is to understand whether or not the proposal of the Ministry of Education and Research for a new grading system has a chance to be accepted by students based on their experiences with grades and their current views on grades. According to this proposal, more levels in the grading scale will result in more fairness, greater clarity and motivate students to study harder. The rationale for the current study is to provide deeper insight into the students’ understanding and judgement of grades and the assessment process. Moreover, the study addresses the question if grades in fact create motivation and affect the students’ learning results. Participants in this survey and the pilot interviews were second year upper secondary school students registered in different national programs. The results of our study demonstrate that students in general have a positive attitude towards grades. They experience grades both as source for motivation and goal by itself. Clear differences, however, were observed between the different programs with regard to number of grading scale levels with the majority of students in programs preparing for university studies being positive to more grading scales. Nevertheless, the survey also showed that students already now focus on grade-oriented learning rather than knowledge-oriented learning. Thus, we see a risk that increasing grading scale levels will lead to a further increase in grade-oriented learning, and therefore propose that grading should be used only as one instrument in the learning process directed towards knowledge-orientated learning.

Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur ett urval verksamma lärare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur tror lärarna att eleven kommer att påverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lärare och elev påverkas av tidigarelagda betyg ur ett lärarperspektiv? Hur kan ett urval lärares åsikter om betyg från skolår 6 förstås utifrån vår teoretiska utgångspunkt om betygens funktioner? För att få svar på dessa frågor har vi utgått från vårt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lärare som är verksamma i skolår 4-6. Resultatet visar att lärare tror att elever påverkas på en mängd olika sätt av betyg, både positivt och negativt. Det som kan förändra relationen mellan lärare och elev är om eleven uppfattar ett betyg som orättvist. Hur en relation mellan en lärare och elev berörs av betyg påverkas av vilken inverkan funktionerna har på eleven och undervisningen. Genom att studera lärarnas svar kan vi se att beroende på vilken funktion som har legat i fokus har lärarna olika åsikter om när en betygssättning ska ske.

Detta är en närstudie av hur lärares bedömningsprocesser kan skilja sig respektive överensstämma. Överlappande och särskilda tillvägagångssätt, värderingar och uppfattningar delas i denna studie in i kategorier. Kategorierna fokuserar på skillnader i dessa tillvägagångssätt, snarare än på de personer som representerar dem. Underlaget för studien har tagits fram genom intervjuer med gymnasielärare som lär ut svenska 3 till elever i teoretiska program i Malmö. Ett av studiens främsta resultat är att de lärare som intervjuades var relativt överens om vad som skulle inkluderas i ett bedömningsunderlag i svenska 3, medan uppfattningarna skilde sig betydligt mer om hur några av de värdeord som återfinns i kursinnehållets kunskapskrav skulle definieras.

Dagens unga studerar generellt sett längre än tidigare generationen. En av orsakerna är den samhällsförändring som skedde efter 1990-talets kris då stora delar av svensk basindustri lades ned. Förändringen av svensk arbetsmarknad har fått till följd att kraven på ungdomars utbildningsnivå har höjts. Under min utbildningstid har jag genom mina studier fått veta hur komplicerad ungdomars valprocess av utbildning och yrke kan vara och är. Många olika faktorer påverkar elevernas val av utbildning och yrke. Mitt arbete syftar till att få kunskaper om vad eleverna själva anser sig veta om program, påverkan och arbetsmarknad. För att få fram underlag till min studie har jag använt mig av enkäter som besvarats av elever i fyra årskurs 9 klasser. Jag jämför också med andra undersökningar och tidigare forskning i liknande frågor.Min undersökning har visat på ett resultat där elevernas kunskaper om sitt gymnasieval varierar i stor grad. Eleverna anser själva att de i största utsträckning väljer efter intresse och därefter styr betygen. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv visar inte alls att valet till gymnasiet skulle var fritt. Trots att vi kanske lever i det mest jämställda av länder så är den största påverkansfaktorn och begränsningen vårt kön vid val av utbildning och yrke. Min bild av elevernas förstahandsval bekräftar att vi har en könssegregerad gymnasieskola.Resultaten av min undersökning visar att de allra flesta eleverna känner sig nöjda med sitt val av gymnasieprogram. I tidigare forskning framkommer tydligt att utbildning är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden men de största påverkansfaktorerna är kön, betyg och socioekonomisk bakgrund för möjligheterna till gymnasieutbildning och yrke.

Detta examensarbete som du håller i handen berör övergången från grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete är att se hur en grupp lärare och elever uppfattar betyget G.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstå hur människor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förståelse och livsvärden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lärare från gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever.I och med denna studie har jag kommit fram till att det är svårt för elever att få extra stöd. Det är inte självklart att de får det även om lagen säger att det är ett måste. Att bli betygsatt eller bedömd är viktigt för eleverna vad det än blir för betyg.Förslag till fortsatt forskning skulle vara svårigheterna att få extra stöd även om eleverna har rätt till det. / Jogersten, Linda. (2005) Lärares och elevers uppfattning om betyget G. Teachers and students opinion about the grade G. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning. Den spännvidd som syns i hur lärarna tolkar detta mål väcker frågan kring vad en likvärdig skola innebär.

I denna studie undersöks idrottslärares problematik att kunna bedöma likvärdigt inom ämnet idrott och hälsa. Detta har medfört att betyg inte sätts konsekvent och likvärdigt. En kvalitativ undersökning har gjorts bestående av intervjuer med ett antal idrottslärare, till hur dem förhåller sig till likvärdig bedömning.Resultaten av studien belyser olika pedagogiska konsekvenser av betygsättning, särskilt i samband med den tolkningsbara karaktären av läroplanen. En betydande aspekt är den problematik som uppstår när det kommer till att definiera fokus för undervisningen och därigenom hur lärare genomför bedömningar. Studien ger insikter om lärares erfarenheter av betygsättning, där svaret kortfattat visar att betygen sätts baserat på ämnets kunskapskrav, men att det sker på varierande sätt. Dessa variationer uppstår genom olika tolkningar av läroplanen ock kunskapskraven samt på grund av skilda förutsättningar på de olika skolor där lärarna verkar.

Titel: Sambandet mellan ESG-betyg och prestation. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sabina Berg och Gustaf Halvardsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022 – januari Syfte: I och med att hållbarhetsrapportering hamnat alltmer i fokus hos företag och intressenter, har ett växande intresse uppkommit gällande denna rapporterings påverkan på företags prestation. Slutsatser inom tidigare forskning har varit motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrapportering (ESG) och prestation inom banksektorn i EU-länder, Storbritannien, USA och Australien. Metod: Korrelationer har undersökts mellan ESG-betyg och ROA samt ROE från 199 bankföretag åren 2018-2020 i Australien, Storbritannien, USA samt EU-länderna. Data har hämtats från databasen Refinitiv Eikon och materialet har analyserats med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers prestation där den mest reducerande pelaren är den styrningsrelaterade. Vidare visar resultatet att det finns ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på eget kapital i EU-länderna och ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på totalt kapital i Australien, Storbritannien och USA. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar teoretiskt med ett branschspecifikt resultat till den motstridiga tidigare forskningen inom ämnet ESG och prestation. Studiens praktiska resultat riktar sig till investerare och intressenter med mål att bidra med kunskap om hur ESG-engagemang kan påverka prestation i länder med direktiv för hållbarhetsredovisning och länder utan direktiv för hållbarhetsredovisning. Förslag till framtida forskning: Ett förslag är att utföra liknande studier inom andra branscher och länder då slutsatserna kan skilja sig mellan dessa. Förslagsvis kan framtida studier utgå från andra ESG-betyg än Refinitivs betyg för att se om detta har någon betydelse för resultatet. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, ESG-betyg, E-betyg, S-betyg, G-betyg och prestation. / Title: The relationship between ESG and performance. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sabina Berg and Gustaf Halvardsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: As sustainability reporting has become a more focused area for both companies and other stakeholders, an increasing interest has arisen of this reportings impact on the performance of the company. The conclusions on previous studies have been contradictory. The aim of the study is to investigate the relationship between sustainability reporting (ESG) and performance within the bank sector in EU, Great Britain, USA and Australia. Method: The used method is investigating correlations between ESG ratings and ROA as well as ROE from 199 banking companies in the years 2018-2020 in EU, Great Britain, USA and Australia. The analyzed data has been retrieved from the database Refinitiv Eikon and analyzed using the statistics program IBM SPSS. Result and conclusions: The result of the study shows a slight negative correlation between ESG and the bank sectors performance where the most reducing pillar is governance. Further the result shows a slight negative correlation between ESG and banks ROE within the EU and a slight negative correlation between ESG and banks ROA in Great Britain, USA and Australia. Contributions of the thesis: The study contributes with a theoretical branch specific result in contrast to previous research in the subject of ESG and performance. The practical result of the study is addressed to investors and other stakeholders with the aim of giving knowledge of ESG engagements impact on banks performance, both in countries without legal directives and countries with legal directives of ESG reporting. Suggestions for future research: One suggestion is to conduct similar studies in other branches and countries as the conclusion may differ between them. As a suggestion, future studies can be based on other ESG measure than Refinitivs Eikon to see if that may give another outcome of the study. Keywords: Sustainability reporting, CSR, ESG-score, E-score, S-score, G-score and performance.