Bedömning och betygsättning av elevers arbeten är en stor arbetsuppgift för lärare. Men hur tillförlitliga är betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har därför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lärares bedömning och betygssättning av samma texter från de nationella proven samt att försöka förstå varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag använt mig utav ett frågeformulär som är en kvantitativ metod och intervjuer som är en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestått av fyra elevtexter från nationella provets uppsatsdel i svenska, årskurs 9 från vårterminen 2012. Vidare är metoden frågeformulär även två materialdelar då det har fungerat både som en mall samt som resultatgivare från informanterna som består utav fyra högstadielärare i svenska. Den fjärde delen av materialet består utav ett informationshäfte som givits till informanterna inför intervjuerna med dem. Detta häfte består utav bedömningsanvisningar och en bedömningsmatris för den berörda skrivuppgiften i det nationella prov som informanterna har fått bedöma. Informationshäftet har även haft ett instruktionsbrev ifrån mig för att anvisa informanterna om vad undersökningen går ut på.Resultatet visar att informanterna är överens om betygen i två texter av fyra i jämförelse med elevens ursprungliga lärare. De andra två texterna har fått två olika betyg bland informanterna och den ursprungliga läraren. Även om informanterna har varit eniga om betyget har de dock inte alltid varit eniga om varför elevtexten förtjänar just det betyget. Detsamma gäller även om vad de har ansett vara de starka respektive svaga sidorna med de enskilda texterna. Detta tros bero på att det bedömningsunderlag som medföljer det nationella provet till lärarna är tolkningsbart och därmed kan lärare tolka det olika vilket ger olika bedömningar. Resultatet kan även bero på att lärare visar tendens på att jämföra texter inom elevgruppen med varandra istället för att fokusera helt på bedömningskriterierna. En annan orsak kan vara att lärare räknar in andra kvalitéer hos eleven än de språkliga som finns i dennes uppsats. Dessa kvalitéer kan antingen vara av personlig art eller så räknar läraren in elevens utveckling under terminen/läsårets gång.

Syfte: Företagens hållbarhetsarbete har fått större betydelse för företag och dess intressenter, ett bristande hållbarhetsarbete kan anses riskfyllt och resultera i högre kostnader. Intresset för att studera företags hållbarhetsarbetes påverkan på företagsrisken växte fram. Tidigare forskning inom forskningsområdet har gett motstridiga slutsatser. Syftet med studien är därför att förklara om det föreligger något samband mellan ESG-betyg och företagsrisk hos europeiska företag. Studien kommer även undersöka respektive dimension av ESG-betygets effekt på företagsrisken, för att kunna studera vilken dimension som anses påverka riskuppfattningen mest. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har genomförts med en kvantitativ metod och ett longitudinellt tidsperspektiv med data insamlat under år 2015–2019 för 591 europeiska företag med ett ESG-betyg i Refinitiv Eikons databas. Studien baseras på sekundärdata från Refinitiv som analyserats med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan det aggregerade ESG-betyget och företagsrisk. Företag med ett högre ESG-betyg kan således reducera företagsrisken. Studien ger även bevis för att den sociala dimensionen av ESG-betyget har den största reducerande effekten av företagsrisk, detta indikerar att företag som investerar i social hållbarhet som samhällsansvar, mänskliga rättigheter, produktansvar och arbetskraft har störst möjlighet att reducera den upplevda risken. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ytterligare empiriska bevis på hur företagens hållbarhetsarbete påverkar dess företagsrisk och fyller även det forskningsgap som finns på europeiska företag. Vårt resultat tyder även på att ESG-faktorer är relevanta för investerare vilket resulterar i att investerare sänker sitt avkastningskrav, en konsekvens som även genererar nyttig kunskap till företag då ett ökat ESG-betyg reducerar kostnaden för eget kapital. Förslag till fortsatt forskning: Trots att vi undersökt både det aggregerade ESG-betyget och dess olika dimensioners påverkan på företagsrisken finns det utrymme att studera vilka indikatorer av respektive betyg som har effekt på företagsrisken. Detta skulle vara av intresse då det ger företag ytterligare vägledning i vilka faktorer som har störst inverkan på investerarnas avkastningskrav. Vår studie bygger på ESG-betyg från Refinitiv Eikon vilket innebär att studien begränsas med att kunna generalisera resultatet till ESG-betyg från en annan leverantör. Förslag till vidare forskning är således att inkludera fler databaser i studien för att kunna dra slutsatser kring ESG-betygets påverkan på företagsrisk i sin helhet.

Skolan ska enligt skollagen bedrivas likvärdig över hela landet, där styrdokumenten ska fungera som ett verktyg för att upprätthålla en likvärdig svensk skola. En del av lärares arbete är att betygsätt elever utifrån Skolverkets styrdokument. Systemet förutsätter att alla lärare på alla skolor arbetar på precis samma sätt. Problematik för likvärdigheten kan därmed uppstå ifall styrdokumenten tolkas olika av lärare, ifall skolor arbetar på olika vis eller när lärare låter sig påverkas av yttre omständigheter. I uppsatsen har fem gymnasielärare inom samhällskunskapsämnet på olika skolor, såväl fristående som kommunala skolor, intervjuats för att undersöka deras upplevelser av betygsättning utifrån styrdokumenten, arbetsplatsen och samhället. Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk forskningsansats, där resultatet av intervjuerna syftat till att beskriva de fem lärarnas upplevelser av betygsättning. Principal-agent teorin har satts in i ett skolsammanhang, vilket inneburit att studien undersökt hur lärare (agent) upplevt sin roll som betygsättare och hur de förhållit sig till Skolverkets (principalen) styrdokument samt sin arbetsplats. Resultatet i studien har visat att de intervjuade lärarna sett betygsättning som ett komplicerat hantverk, där lärarnas erfarenhet spelar stor roll vid tolkning och förståelse av styrdokumenten. Lärarna har upplevt att skolans arbetssätt gällande betyg varit väsentligt för deras betygsättning, då arbetsplatsen ska fungera som ett stöd för lärarna. Skolornas arbetssätt har däremot visat sig variera mellan de intervjuade lärarnas nuvarande arbetsplatser, samt skolor som de tidigare arbetat på. Lärarna har även förklarat att samhällets bild av skolan idag är negativ, vilket påverkar hur människor uppfattar lärares arbete i allmänhet och betygsättning i synnerhet.

Uppsatsens syfte var att analysera och tolka tidigare forskning om elevers fysiska aktivitet kan bidra till förbättrat skolresultat. Med hjälp av systematisk litteratursökning tolkades tidigare forskningsresultat för att hitta eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat skolresultat. 39 av 700 artiklar plockades ut som granskades och djupare analyserades, där 8 artiklar slutligen ansågs vara mest relevant för den här litteraturstudien. Analyserade forskningsartiklar anses visa resultat på att fysisk aktivitet påverkar elevers skolresultat. Resultatet visade att fysisk aktivitet är en faktor som troligen påverkar elevers skolresultat med neutralt eller positivt utfall. Få indikationer visade på negativa associationer mellan fysisk aktivitet och skolresultat. Analyserat och tolkat forskningsresultat visar att fysisk aktivitet kan vara ett viktigt verktyg till att förbättra elevers skolresultat genom förbättrat provresultat och betyg, där mest positiva förbättringar sker inom matematik och engelska. / Purpose of this systematic literature review was to examine whether physical activity can improve school performance of students. Systematic literature metod was used to examine previous research in the area, to find any association between physical activity and improved school performance. 39 of 700 articles were first included to be further examined, where 8 articles finally considered to be most relevant to this study. Analysed results of included articles showed that physical activity affect students school performance. The results showed that physical activity is a factor that likely affect students school results with neutral or positive outcomes. Few indications showed negative associations between physical activity and school performance. Analysed research shows that physical activity can be an important tool to improve students test scores and grades, with significant positive results especially in mathematics and english. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-03</p>

No description available.

<p>Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.</p><p>Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt. Undersökningen visar dessutom att högpresterande elever vanligtvis särskriver två sammansatta substantiv, medan lågpresterande elever även gör särskrivningar på ord som inleds med ett förstärkningsprefix.</p><p>En slutsats som kan göras är att hypotesen kan verifieras. Vidare kan utläsas att pedagogen till viss del accepterar särskrivning i det svenska språket. Bedömningen av nationella prov bygger på övergripande färdigheter som bland annat läsförståelse och problemlösning, därför är det av stor betydelse att undervisningen pedagogen bedriver problematiserar stavning och grammatik. Har eleverna tagit till sig kunskapen i undervisningen kan pedagogen se ett en utveckling vid bedömning av nationella prov.</p>

<p>Marks do not only work as an acknowledge of the effort that has been made under a long period of time, but also as a receipt for eligibility to further studies. Within the political debate, marks have often caused a big discussion among the political parties. That is due to the obvious difference between the political parties on the left, and their counterparts on the right. However, there is one thing that they all have in common. Everyone of them have plans of measure within their political agenda, regarding the use of marks.</p><p>The aim of this study has been to try to understand the way pupils think about marks. We have conducted a survey and several interviews with pupils from the final classes in the 9-year compulsory school to find out their experiences of the marks and how it affects them.</p><p>According to our study, marks affects pupils in several different ways, both in a positive and a negative way. Some pupils feel stress or pressure, others gets motivated, and some might feel happy or depressed when they receive their marks. Regardless of what feeling the pupils have, one thing is for sure, marks do affect them in one way or another.</p>

No description available.

Studiens syfte var att undersöka lärares uppfattning av olika betygssystem – med fokus på det normrelaterade och det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Frågeställningarna var vilka för- och nackdelar respektive system ansågs ha och i vilken utsträckning betygssystemen påverkade betyg och bedömning. För att svara på dessa frågeställningar valdes att göra kvalitativa intervjuer med fem lärare, från två olika skolor i samma kommun. Kravet var att lärarna yrkesarbetat och varit verksamma som lärare under de båda betygssystemen. Resultatet visade att några av informanterna inte förändrat sin bedömningspraktik sedan det mål- och kriterierelaterade betygssystemet infördes, medan andra menar att sättet att bedöma förändrats i grunden. Lärarna var både ense och oense om för- och nackdelar i de båda betygssystemen, t.ex. det normrelaterade betygssystemets saknad av ett icke godkänt betyg, vilket erfors positivt – och att det mål- och kriterierelaterade betygssystemet var förutsägbart för eleverna, i den bemärkelsen, att det var klara direktiv för vilka kunskaper som skulle inhämtas för att nå varje betygssteg.

Syftet med studien var att ge kunskap om hur lärare kan individanpassa undervisningen för att eleverna ska ges ökade möjligheter till kunskapsutveckling inom matematik, utifrån hur grit, motivation och kön påverkar betyget. Frågeställningen som utformades till studien är följande: “Hur korrelerar elevers grit, motivation och kön med deras matematikbetyg, och har elevernas grit något samband med deras motivation inom matematik?”. För att samla in data konstruerades en webbenkät. Länken till enkäten skickades ut till lärare, som hittades på sociala medier samt via personliga kontakter, som sedan vidarebefordrade länken till sina elever. Grit mättes med en något omformulerad gritskala, och motivation mättes med påståenden kring motivation inom matematik. Eleverna angav även uppskattad betygsnivå, kön och kommun. Totalt deltog 149 elever, varav 147 svar användes i analysen. Datan analyserades både deskriptivt och statistiskt, med Pearsons korrelationstest, hierarkisk multipel regressionsanalys samt vanlig multipel linjär stepwise regressionsanalys. Resultaten visar att motivation är den enda av de inkluderade variablerna som påverkar betyget i matematik, samt att självstyrd motivation påverkar grit i viss grad.