Särskolan har länge präglats av ett omsorgsperspektiv (SOU, 2011:8). Detta var något som förändrades när särskolans nya läroplaner (Lsär11 och Gysär13) tillkom. Den nya läroplanen har en större betoning på kunskap istället för omsorg (Skolverket, 2013a). Utifrån detta ställdes det högre krav på att skolorna skulle fokusera på kunskaper, vilket fick oss att fundera över elevernas kunskaper kring betyg och betygssättning. Studiens syfte var att undersöka hur några elever inom särskolans tänker kring betyg och betygssättning. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med döva och hörselskadade elever inom grund- och gymnasiesärskolan, det för att kunna få elevers perspektiv på betyg och betygssättning. Intervjuerna filmades då eleverna har någon form av hörselnedsättning och kommunicerar främst genom svenskt teckenspråk. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Den kom att omfatta åtta intervjuer och i resultatet framkom det att de flesta elever inte visste vad som krävs för att få ett visst betyg. Flera elever refererade betygen till vilken typ av arbetsinsats som eleverna hade visat i ett ämne. Resultatet visade också att eleverna till stor del såg betyg som någonting positivt. Studiens resultat pekar mot att de flesta elever som intervjuades inte visste varför de får eller vad de skulle använda betygen till. Några tidigare studier som belyst ämnet fann vi inte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka åsikter om det nya betygssystemet (GY11) som kommit till uttryck i lärarinriktad media. Förhoppningen med studien är att kunna få en bra bild över hur det nya betygssystemet har implicerats i skolan och framförallt utifrån lärarperspektivet. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys bestående av 5 artiklar ur lärarförbundens facktidningar. Tidningarna är Skolvärlden Lärarnas Tidning Artiklarna analyseras utifrån följande frågor:  Vad är fokus i diskussionerna kring det nya betygssystemet?  Är det både för - och nackdelar som diskuteras? Hur framställs de?  Vilken slags argumentation används? Analysen visar att:  De mest framträdande diskussionerna rör den komplexa språkformuleringen i styrdokumenten, eleverna som målgrupp i skolan och rättsäkerheten i betygssättningen.  Det är mer förekommande med nackdelar i diskussionerna om det nya betygssystemet, än fördelar  Utmärkande argument har i genomgången av texterna kretsat kring undersökningar, siffror och statistiskt material

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det är viktigt med föräldrasamverkan för elevens utveckling.Läroplanerna säger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte såmycket forskning kring läxornas påverkan, den litteratur som finns är mer diskussionsartad.SYFTE:Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur föräldrarna ser på samarbete mellan hemmet ochskolan inom ämnet matematik. Vi har avgränsat oss genom att välja två aspekter kringsamarbete. Den första aspekten är föräldrarnas syn på deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom ämnet, då med fokus på betyg och det andra är läxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning som grundar sig på 29 stycken enkätsvar. Föratt stödja vår enkätundersökning gjorde vi också fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att föräldrar är generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi ämnet matematik. De vill dock ha mer, eller mycket mer, information kring sitt barnsHögskolan i BoråsJosefin Andersson och Isabella Knutsson3kunskapsnivå och om dagens undervisningsmetoder. Föräldrarna är positivt inställda tillläxor. / Uppsatsnivå: C

Studien utreder syftet med betyg i grundsärskolan, samt huruvida betygsättningen i sig eventuellt leder till ökad stigmatisering för elever i grundsärskolan. Bakgrunden beskriver bland annat grundsärskolan som skolform samt syftet med betyg. Därefter följer teoridelen som tar avstamp i Goffmans teorier om stigmatisering. Studien är en systematisk litteraturstudie om betyg i grundsärskolan, utifrån syftet med betygssättning i grundskolan. Vidare visar studien att de tre främsta syftena med betyg i grundskolan inte är applicerbara i grundsärskolan och därmed saknas ett tydligt syfte med betyg i grundsärskolan. Betygens ogiltighet och brist på syfte leder till att grundsärskolan framstår som en imitation av grundskolan snarare än en egen skolform. Därmed ökar stigmatiseringen genom att elevernas avvikelser blir tydligare och eleverna framstår som onormala. Efter resultatet följer en diskussion som bland annat belyser hur betyg kategoriserar elever och påverkar deras framtidsmöjligheter. Diskussionen tar också upp hur skolan ökar elevers stigmatisering genom bemötande och hur stigmatiseringen ökar genom kategorisering och betygsättning. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som till exempel lärarnas etiska och specialpedagogiska dilemman vad gäller att sätta betyg som saknar giltighet. Den delen av lärarnas uppdrag gör att även lärarna tvingas bidra till en dubbel stigmatisering av grundsärskoleeleverna.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: <em>hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? </em>Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra. Elevernas självförtroende påverkades av betyg, för en del var det positivt men för några var det tvärtom, beroende på om betyget stämde överens med deras förväntningar eller ej. Samtidigt påverkas betyget av elevens självförtroende. Ett bra självförtroende för med sig ett bra betyg och vice versa. Vi kom också fram till att krav och förväntningar hemifrån påverkade deras krav på sig själva samt deras prestationer i skolan. Sammanfattningsvis kan vi alltså se att betyg leder till både positiva och negativa effekter för elevernas del.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:</p><p> </p><ol><p> </p><li>• Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><li>• Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><p> </p></ol><p>För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete. Detta resulterar i sin tur att lärarna kan sätta G även om eleven inte uppnår målen, vilket studien påvisar.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan.</p>

<p>Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner.</p>

<p>Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om betyg och vad betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos betyg. Gällande vad som ligger till grund för betygssättning tillmättes prov störst betydelse av respondenterna. Utöver prov ansågs flera andra faktorer påverka betygen däribland icke kunskapsmässiga faktorer som flit, närvaro och beteende, något som i viss mån går emot rådande styrdokument. Båda respondentgrupper ställde sig positiva till betygens existens men många pekade på att dagens betygssystem skulle behöva fler betygssteg. Största skillnaden mellan respondentgrupperna fanns inom betygens rättviseaspekt där eleverna uppgav betyg som en rättvis företeelse medan lärare i betydligt högre grad ansåg betyg vara något orättvist.</p>