Syftet med föreliggande studie är att synliggöra och diskutera de föreställningar som råder kring kunskapskrav, betyg och prov ur läroplanens textavsnitt Kunskapskrav för högstadiet och vilka konsekvenser olika tolkningar från betygsättande högstadielärare kan innebära och hur användningen av kunskapskrav, betyg och prov påverkar eleven. Studien är kvalitativ och är skriven utifrån diskursanalys som ser språket som en konstruktion och det som studeras är hur olika begrepp eller diskurser är konstruerade. I diskursanalys behandlas text som data. Resultatet analyserades med den tredimensionella modellen för att förstå hur språket i texten är uppbyggt och kopplas ihop med samhälle och vad som utgör de handlingar och beteende hen utför. Resultatet utifrån den tredimensionella modellen visade att hela Lgr11 är som en instruktionstext som berättar vad som bör eller ska göras. Beroende av hur lärare tolkar lgr11 kan ge ojämna betyg mellan olika skolor. Teori som användes är socialkonstruktionistiskt tradition vilket bygger på att verkligheten består av olika diskurser som har konstituerats socialt. Det finns alltså en förbindelse mellan hur texten är sammansatt och hur den tolkas. Vidare användes kritisk diskursanalys som teori, som syftar till att avslöja maktrelationer vi befinner oss i. Resultatet och slutsatsen visade att följderna blir begränsningar i livsval och karriär om man inte följer det som står i Skolverkets texter som är beslutat som kunskapskrav. Lärandet och lusten förvinner i mängden av alla krav som ställs på eleven och kunskapsnormen utgör en makt i vilka alla ska fogas in.

Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lärare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete då betyg ofta är en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers inställning till betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning som delats ut i sju klasser på en gymnasieskola i Nordvästra Skåne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat på enkäten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer såsom närvaro och personlighet har betydelse för betygen. Eleverna har en positiv inställning till betyg samt att betyg uppfattas vara nödvändigt i skolan. Eleverna anser att betyg är något nödvändigt i skolan. En stor majoritet av eleverna har förståelse för betygskriterierna men det finns några som har önskemål om lärarna ska förenkla dessa, så att eleven själv kan bilda sig en förståelse till kriterierna.

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998.Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande. Lärare tycks inte ha erbjudits tillräckliga möjligheter att skapa sig en förståelse av de antaganden och de principerna mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet vilar på.

No description available.

Detta är en närstudie av hur lärares bedömningsprocesser kan skilja sig respektive överensstämma. Överlappande och särskilda tillvägagångssätt, värderingar och uppfattningar delas i denna studie in i kategorier. Kategorierna fokuserar på skillnader i dessa tillvägagångssätt, snarare än på de personer som representerar dem. Underlaget för studien har tagits fram genom intervjuer med gymnasielärare som lär ut svenska 3 till elever i teoretiska program i Malmö. Ett av studiens främsta resultat är att de lärare som intervjuades var relativt överens om vad som skulle inkluderas i ett bedömningsunderlag i svenska 3, medan uppfattningarna skilde sig betydligt mer om hur några av de värdeord som återfinns i kursinnehållets kunskapskrav skulle definieras.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers fantasi i ämnet svenska i B-kursen på gymnasiet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgått från ett prov läraren formulerat och rättat, vilket eleverna skrivit svar på. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger något tydligt svar på om fantasi bedöms eller ska bedömas. Däremot finns möjligheten till bedömning av fantasi om en sådan ”fantasiläsning” av styrdokumenten görs. Min slutsats är att otydligheten i styrdokumenten och skolans bedömning samt betygsättning generellt missgynnar de elever som inte är införstådda med systemets krav. Det kan i sin tur leda till ett försummande av elevens fantasi till förmån för ett mer kollektivistiskt reproducerande av kunskap.Nyckelord: Fantasi, bedömning, betyg, styrdokument, gymnasieskola, individ, kollektiv, reproduktion

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ”Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?” och ”Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?” Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som har anpassats efter informanternas svar. Efter genomförda gruppintervjuer och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visar att eleverna är medvetna om de fysiska och psykiska skillnaderna och förutsättningarna, men upplever inte att de bedöms olika beroende på vilket kön de har. Slutsatser som kan dras är att både bild och kreativitet uppfattats som verksamheter ägnade för flickor som presterar bättre ämnet eftersom de har bättre kreativa förutsättningar.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur elever på en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva betygen. Med utgångspunkt i en tidigare studie undersöks det hur eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till läraren och kön påverkar deras betyg. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur eleverna ser på inkorrekta betygsfaktorer. Resultatet visar på några anledningar till varför eleverna på skolan tror att lärarna sätter betyg på otillåtna grunder.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa sätter betyg samt hur deser på skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet. Studien bestod av enkvalitativ undersökning där intervjuer genomfördes med fyra lärare från två olika skolor isödra Sverige. Resultatet pekar på att lärarna som var med i studien lägger upp lektionernagenom att titta på kursplanen så att de får med alla moment som ska vara med. De sätter betyggenom att gå efter kursplanen och informerar eleverna vid terminens början om vad som står ikursplanen och förklarar de olika gränserna för betygen. En sak som alla lärare tyckte varviktig i deras betygsättning var att man ska dokumentera vad eleverna gjort efter varje lektionoch vilka kriterier eleven har uppnått med lektionen för att slutligen sätta ett så rättssäkert ochlikvärdigt betyg som möjligt. De fördelar som lärarna nämnde med det nya styrdokumentetvar att det är klarare och tydligare hur man ska sätta betyg men samtidigt så menade lärarnaatt en av nackdelarna är att en elev kan få ett lägre betyg trots att denne till stor majoritet haruppfyllt högre betygskriterier. Förutom detta så kan man inte dra några definitiva slutsatsergällande skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet utan flera undersökningarpå detta område krävs.

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet? Metod Kvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan.. Resultat Lärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket. Samtidigt ger införandet av E-nivån konsekvenser för eleven.  Uppfylls inte E-nivån, ska då eleven flyttas ner till träningsskolan? Ramfaktorer som påverkar bedömningen är: otydlighet i formuleringstexten av kursplanen, att lärare tolkar kursplanen på olika sätt, att lärarna inte vet hur eleverna förstår innebörden i ett betyg eller bedömning, att lärarna är positiva till att undervisa särskoleelever och att skolan är otydlig när det gäller att informera om rätten till betyg.   Slutsats Även om betyg och bedömning är något som diskuterats i denna uppsats, så är det fortfarande inte obligatoriskt på grundsärskolan. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>