<p>Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.</p><p>Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang – program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.</p><p>Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det. Kan matriser spela någon roll i detta sammanhang?</p><p>Ett litteraturgenom visade att mycket lite forskning gjorts kring användandet av matriser i gymnasieskolan och på det yrkesförberedande programmet i synnerhet. Detta gäller såväl matriser för att strukturera grunderna i utbildningen som användandet av bedömningsmatriser vid betygssättning och dylikt.</p><p>En rad olika bedömningsteorier och bedömningsformer finns att tillgå. Flera av dessa beskrivs och exempel ges på deras användning.                                  Skolverket har i rundskriv och förordningar det senaste decenniet efterlyst en skärpning vid bedömning av elevernas prestationer och givet direktiv för hur problemet kan angripas. Bland annat påpekas förordningen från 2008 som påbjuder bedömningsprotokoller vilket innebär en skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Bedömningsmatriser nämns som ett möjligt verktyg i detta sammanhang.</p><p>Begreppet matriser belyses och exempel ges på byggandet och användning av matriser i undervisningen.</p><p>Undersökningen utfördes i form av en enkät med en titelfråga och två huvudfrågor med följdfrågor, totalt 10 frågor som alla besvarades av de 15 yrkeslärarna. Endast ett fåtal följdfrågor förblev obesvarade.                                                          Titelfrågan handlade om bedömningsmatriser som ett eventuellt underskattat verktyg för att säkerställa läroplanens intentioner.                                           Den första huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Den andra huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till matriser som verktyg till att strukturera och säkerställa att vissa minimum krav i undervisningen uppfylls. Enkätsvaren med kommentarer beskrivs. Svaren på titelfrågan såväl som de två huvudfrågorna med följdfrågor pekar i riktning av att matriser är ett underskattat verktyg i undervisningsarbetet på det yrkesförberedande H & R programmet. Svaren visar vidare att det finns ett behov för strukturerade undervisningsplaner, ny kurslitteratur och samordning av lärarresurserna i den lokala skolmiljön.</p><p>Ett framtida forskningsområde för matriser på gymnasienivå skisseras.</p> / -

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra. Det mål- och kunskapsrelaterade betyget infördes med Lpo 94 och här betygssätts eleverna i relation till givna kunskapsmål.</p><p>Vi har i vår uppsats gjort en textanalys av de nationella läroplanerna; Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. I de nationella läroplanerna har vi tittat på begreppen kunskap, betyg och bedömning. Vi har räknat förekomsten av de tre begreppen i läroplanerna, därefter har vi utgått från det resultat vi har fått och tittat närmare på vad som beskrivs i samband med begreppen och hur de framställs. I vår studie har vi kunnat se att diskussionen kring de tre begreppen har förändrats, begreppen ges olika vikt i de olika läroplanerna. I Lgr 69 läggs stor vikt vid betyg och bedömning. Lgr 80 ser vi som en förkortning av Lgr 69 men vikten av begreppet bedömning har minskat avsevärt. I Lpo 94 läggs störst vikt vid kunskapsbegreppet.</p><p>Vi har i vår analys kunnat se att dagens betygssystem har växt fram ur tankar som går att utläsa redan i Lgr 69.</p>

No description available.

No description available.

<p>I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg – vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.</p><p>Metoden som användes är gruppintervjuer. Närmare bestämt intervjuades tre olika grupper med tre till fyra gymnasieelever i varje grupp. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan utifrån en analysmodell som arbetades fram i de teoretiska kapitlen.</p><p>Resultatet visar att eleverna menar att faktorer som personlighet, närvaro, ambition och engagemang har betydelse för betygens utfall. Att elevernas kunskaper ska mätas i förhållande till styrdokumenten är inte något som eleverna nämner när frågan om på vilka grunder betygsättningen sker kommer upp. Eleverna beskriver skillnaderna mellan betygsstegen med hjälp av olika kunskapskvaliteter. De talar mycket om betyg som urvalsverktyg till arbete och vidare studier. Det råder delade meningar bland eleverna huruvida betygen kan fungera som en motivation eller en stressfaktor. Ingen av grupperna nämner att betygen har en informationsfunktion för exempelvis föräldrar eller kommun.</p>

<p><strong>Abstract</strong><em> </em></p><p><em>Aim</em></p><p>The purpose of this study has been to investigate the possible differences in grades and attitudes towards further studies that can be explained by the student’s level of physical activity. The questions we wanted answers to were:</p><p>- Does students in more sports-oriented programs have better grades than students in more theoretical programs?</p><p>- Is there a relationship between physical activity and study-results?</p><p>- Are there any differences in attitudes towards further studies for students at the different programs?</p><p>- Which other variables could be affecting the students grades?</p><p><em></em></p><p><em>Method</em> </p><p>The extent of this study has included 3 municipal schools and 6 classes (2 from each school) – in all 119 students and 6 teachers. 3 different social sciences programs have participated – two sports-oriented and one without any sports-oriented concentration . The study has been done with questionnaries where the students have stated their grades, their level of physical activity, attitudes towards further studies and other possible influential factors. The students teachers have also answered questionnaries to investigate their opinion about their students and to see if the demands are the same. The statistic material from the study has then been analyzed in the statistical analysis programme SPSS.</p><p><em></em></p><p><em>Results</em> </p><p>In this study we have not been able to prove that physical activity actually leads to higher grades. Our results show that it is more about the time the students put on their schoolwork, their ambition and the programs study rate that can be related to higher grades. Our results also show that students in more sports oriented programs are not as keen on future studies as students on more theoretical programs.</p><p><em></em></p><p><em>Conclusion</em> </p><p>Our study has not been able to show relationships between a high grade of physical activity and high grades. Still we consider that we can strengthen that physical activity 3-4 times/week on a moderate/high effort level is the optimal training quantity for reaching higher grades.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p><strong></strong></p><p><em></em></p><p><em>Sammanfattning</em></p><p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka de eventuella skillnader i betyg och inställning till framtida studier som kan förklaras av gymnasieelevernas nivå av fysiska aktivitet. De frågor vi velat få besvarade har varit:</p><p> - Har elever på program med idrottsinriktning högre betyg än elever på ett teoretiskt samhällsprogram?</p><p>- Finns det samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat?</p><p>- Finns det några skillnader i attityd gentemot framtida studier hos elever på de olika inriktningarna? </p><p>- Vilka andra faktorer kan påverka elevernas betyg?</p><p><em></em></p><p><em>Metod</em> </p><p>Studien har inkluderat 3 kommunala skolor och 6 klasser (2 per skola) - sammanlagt 119 elever och 6 lärare. 3 olika samhällsvetenskapligt inriktade gymnasieprogram har deltagit – två med idrottsinriktning och en utan någon idrottsinriktning. I studien har enkätundersökningar använts där eleverna har fått uppge sina betyg, sin fysiska aktivitetsnivå, attityder gentemot framtida studier och olika eventuella påverkansfaktorer. Även lärarna till dessa elever har fått besvara enkäter för att undersöka deras uppfattningar om sina elever samt för att se om kravbilderna är desamma. Undersökningens statistiska material har sedan behandlats i statistikprogrammet SPSS.</p><p><em></em></p><p><em>Resultat</em></p><p>Vi har i vår studie inte kunnat påvisa resultat som visar att fysisk aktivitet faktiskt leder till högre betyg. Snarare är det elevernas nedlagda studietid, ambitioner  och studietakt som man i vår studie kan koppla till höga betyg. Resultatet visar också att elever på idrottsinriktade program inte prioriterar framtida studier lika  mycket som elever på teoretiska program.</p><p><em></em></p><p><em>Slutsats</em> </p><p>Vår studie har inte kunnat påvisa samband mellan hög grad av fysisk aktivitet och höga betyg. Dock anser vi oss kunna stärka att fysisk aktivitet 3-4 ggr/vecka på  en måttlig/hög ansträngningsgrad är en optimal träningsmängd för att uppnå höga betyg.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt. En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IGoch G. Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenskaoch svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningartillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vaddet innebär att resonera.Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan ochgymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt.En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretisera bedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IG och G.Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenska och svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningar tillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vad det innebär att resonera.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- &amp; Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering. Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang – program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång. Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det. Kan matriser spela någon roll i detta sammanhang? Ett litteraturgenom visade att mycket lite forskning gjorts kring användandet av matriser i gymnasieskolan och på det yrkesförberedande programmet i synnerhet. Detta gäller såväl matriser för att strukturera grunderna i utbildningen som användandet av bedömningsmatriser vid betygssättning och dylikt. En rad olika bedömningsteorier och bedömningsformer finns att tillgå. Flera av dessa beskrivs och exempel ges på deras användning.                                  Skolverket har i rundskriv och förordningar det senaste decenniet efterlyst en skärpning vid bedömning av elevernas prestationer och givet direktiv för hur problemet kan angripas. Bland annat påpekas förordningen från 2008 som påbjuder bedömningsprotokoller vilket innebär en skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Bedömningsmatriser nämns som ett möjligt verktyg i detta sammanhang. Begreppet matriser belyses och exempel ges på byggandet och användning av matriser i undervisningen. Undersökningen utfördes i form av en enkät med en titelfråga och två huvudfrågor med följdfrågor, totalt 10 frågor som alla besvarades av de 15 yrkeslärarna. Endast ett fåtal följdfrågor förblev obesvarade.                                                          Titelfrågan handlade om bedömningsmatriser som ett eventuellt underskattat verktyg för att säkerställa läroplanens intentioner.                                           Den första huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Den andra huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till matriser som verktyg till att strukturera och säkerställa att vissa minimum krav i undervisningen uppfylls. Enkätsvaren med kommentarer beskrivs. Svaren på titelfrågan såväl som de två huvudfrågorna med följdfrågor pekar i riktning av att matriser är ett underskattat verktyg i undervisningsarbetet på det yrkesförberedande H &amp; R programmet. Svaren visar vidare att det finns ett behov för strukturerade undervisningsplaner, ny kurslitteratur och samordning av lärarresurserna i den lokala skolmiljön. Ett framtida forskningsområde för matriser på gymnasienivå skisseras. / -

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg – vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier. Metoden som användes är gruppintervjuer. Närmare bestämt intervjuades tre olika grupper med tre till fyra gymnasieelever i varje grupp. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan utifrån en analysmodell som arbetades fram i de teoretiska kapitlen. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer som personlighet, närvaro, ambition och engagemang har betydelse för betygens utfall. Att elevernas kunskaper ska mätas i förhållande till styrdokumenten är inte något som eleverna nämner när frågan om på vilka grunder betygsättningen sker kommer upp. Eleverna beskriver skillnaderna mellan betygsstegen med hjälp av olika kunskapskvaliteter. De talar mycket om betyg som urvalsverktyg till arbete och vidare studier. Det råder delade meningar bland eleverna huruvida betygen kan fungera som en motivation eller en stressfaktor. Ingen av grupperna nämner att betygen har en informationsfunktion för exempelvis föräldrar eller kommun.