Syftet med denna studie är att observera två olika stylistlärares arbete under några lektioner. Hur arbetar de med; mål, process, återkoppling samt bedömning Hur ser förutsättningarna ut när det gäller det pedagogiska arbetet och har eleverna något inflytande? Lärarna arbetar på gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hår och makeup stylist. I min studie analyseras arbetet utifrån två liknande lektionspass i hantverksteknik, årskurs två på olika gymnasieskolor, utifrån teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ”fyra f:en”; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Uppsatsens resultat visar att det både finns skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt, förutsättningar samt gällande elevinflytande.

Sammanfattning I Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomföras, vilket går under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet är under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Först kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen. Investeringar i infrastruktur ska bidra att uppfylla de mål som har ställts upp, samtidigt som resurserna ska användas ansvarsfullt och effektiv. Investeringar kräver tillgång till kapital och investeringar är beslut vars konsekvenser som sträcker sig över en lång tid. Studiens syfte är analysera och beskriva vilka risker som identifieras i planeringsfasen av stadsutvecklingsprojektet i Varberg ur ett finansiellt perspektiv. Vi har även för avsikt att belysa hur riskerna kan hanteras i en kommunal kontext. Det här en kvalitativ studie och till grund för det empiriska materialet så har vi genomfört intervjuer inom olika sektorer i Varbergs kommun. Vi har genom studiens gång tillämpat ett kundperspektiv, där kunden är kommuninvånaren. Resultatet visar att det finns ett flertal risker i stadsutvecklingsprojektet. Det visar även alternativ på hur man kan hantera risk i en kommunal kontext. Det framgår även olika syn på risk inom samma riskområde och därmed olika alternativ för hanteringen av dem. För att få ett mer utvecklat finansiellt perspektiv så skedde en återkoppling av ett fåtal utvalda risker med ekonomichefen på Varbergs kommun. Det finns olika sätt att hantera risk på i en kommunal kontext men de är inte alla som känns tillräckligt konkreta eller adekvata. Anledningen till detta beror både på den generella komplexiteten vid investeringar men även på grund av balansen mellan nytta och ekonomiska krav. Nyttan är svår att värdera vilket ger utrymme för ”tro”. Monetära resurser bör dock baseras på mer än ”tro” och ett verktyg kan vara att upprätta kalkyler. Nyckelord: Risk, Riskhantering samt Nytta & Mål / Abstract A large infrastructure project will be implemented in Varbergs Municipality, which goes under the name of urban development project. The project is in the planning phase and includes three sub-projects. The project is in the planning phase and includes three sub-projects. First, the port project , then the tunnel project and finally the exploitation of the new district. Investment in infrastructure will contribute to fulfilling the objectives that have been set while the resources are used responsibly and efficient. Investments require access to capital and investment is a decision with consequences that extend over a long period. The study aims to analyze and describe the risks identified in the planning phase of the urban development project in Varberg from a financial perspective. We also intend to illustrate how the risks can be managed in a municipal context. This is a qualitative study and the basis for the empirical data , we have conducted interviews in different sectors in the municipality of Varberg . We have through the study applied a customer perspective , where the customer is the municipality of inhabitants. The result shows that there are a number of risks in the urban development project. It also shows options on how to manage risk in a municipal context. It is also different views on risk within the risk area and therefore different options to deal with them. To get a more developed financial perspective, there was a response of a select few risks with the chief financial officer of the municipality of Varberg There are different ways to manage risk in a municipal context but there are not all that feels sufficiently specific or adequate. The reason for this is due to both the general complexity of investments but also because of the balance between benefit and economic requirements. The benefit is difficult to evaluate, which leaves room for "faith". Monetary resources should be based on more than "faith" and a tool can be to set up calculations. Keywords: Risk, Risk management and Benefit & Goal

<p>Syftet med studien var att undersöka hur målinriktad fritidshemmets verksamhet är. Som grund användes de allmänna råden (Skolverket, 2007) för att se vad det finns för mål för fritidshemmet. I studien gjordes två observationer och två intervjuer för att få en inblick i hur det kan se ut i verkligheten. Observationerna och intervjuerna ägde rum på samma fritidshem. I resultatet jämfördes vad de allmänna råden säger med hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att vad de allmänna råden säger oftast stämmer in på verkligheten, men att det finns vissa avvikelser, som t.ex. tiden för personalen på fritidshemmet att planera aktiviteter. Slutsatsen i detta arbete var att det finns en klar bild på hur ett fritidshem arbetar för att nå de mål som finns och att verksamheten är målinriktad.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur målinriktad fritidshemmets verksamhet är. Som grund användes de allmänna råden (Skolverket, 2007) för att se vad det finns för mål för fritidshemmet. I studien gjordes två observationer och två intervjuer för att få en inblick i hur det kan se ut i verkligheten. Observationerna och intervjuerna ägde rum på samma fritidshem. I resultatet jämfördes vad de allmänna råden säger med hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att vad de allmänna råden säger oftast stämmer in på verkligheten, men att det finns vissa avvikelser, som t.ex. tiden för personalen på fritidshemmet att planera aktiviteter. Slutsatsen i detta arbete var att det finns en klar bild på hur ett fritidshem arbetar för att nå de mål som finns och att verksamheten är målinriktad.

No description available.

Bakgrund: Alla organisationer använder sig mer eller mindre av prestationsmätning i någon form. Utan det är det svårt att veta hur det går. Prestationsmätning är utformat på olika sätt beroende på företagets storlek, kontroll och mål. Företag har olika anledningar till att mäta prestation, allt från stöd till implementering av strategi till att motivera anställda. Således är det viktigt att utforma ett prestationsmätningssystem med nyckelmått som passar den egna verksamheten och dess syfte. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vilka prestationsmått som väljs samt hur de används i tillverkande företag. Metodval: Arbetet består av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin. En kvalitativ forskningsmetod har använts där empiri har samlats in genom intervjuer med en respondent från tre nivåer i företaget samt dokument. Slutsatser: Det är viktigt att organisationen anpassar prestationsmätningssystemet efter verksamhetens syfte och mål och att måtten avspeglar dessa. Vi har kunnat urskilja att fallföretaget använder nyckelmått med olika egenskaper och tidsram. Nedbrytning av mål är viktig för att ha prestationsmål inom alla delar av verksamheten samt att måtten avspeglar dessa. Två huvudområden för användning av prestationsmätning har kunnat urskiljas. Det första är att vara ett stöd för implementeringen av strategi. Det andra är att förbättra hela verksamheten, från arbetsmiljö till stopp i maskinerna.

This thesis has been intended to account for a teacher's and her students' perceptions regarding the element of news coverage (NC) in the subject of social studies. The respondents consisted of one teacher and 22 students and the survey was based on a semi-structured interview with the teacher and four group interviews with the mentioned student group. The interviews are based on questions that are directed at the main goals that the teacher believes the news coverage is characterized by and the students' perceptions of the goals with NC. The analysis for the study has been based on Sandahl's (2011) second-order knowledge, which has been reformulated into social science goals to facilitate categorization. Based on the students' and the teacher's statements, a categorization could indicate whether the students had a good perception of ​​NC and whether the teacher expressed social science or more general goals for NC. The results showed that the students had a good knowledge of why NC was a significant element in the society lessons, but a predominant part of the students then expressed more general goals. The same applied to the teacher, who believed that it was possible to achieve a large number of goals with NC, but a majority of the teacher's answers were of a general nature and not subject-related social science objectives. This can show that the learning content for NC may be deficient if the goal is for more social science processes to be activated also during NC and not only when regular teaching is in progress.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden.Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål.Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner.Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand.

<p>Den övergripande frågeställningen för denna studie är hur arbetsmotivation påverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning på följande vis ”Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersättning för en prestation eller som en allmän förmån som gäller alla.” I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens påverkan på arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes på ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte är den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter. Vad gäller cheferna, visade det sig att de motiverades av dels ekonomisk belöning, men även av uppskattning och när arbetsflödet fungerar. Studien visar vidare att företaget behöver stärka upp målen och implementera dem bättre hos medarbetarna.</p>

<p>Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.</p><p>Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang – program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.</p><p>Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det. Kan matriser spela någon roll i detta sammanhang?</p><p>Ett litteraturgenom visade att mycket lite forskning gjorts kring användandet av matriser i gymnasieskolan och på det yrkesförberedande programmet i synnerhet. Detta gäller såväl matriser för att strukturera grunderna i utbildningen som användandet av bedömningsmatriser vid betygssättning och dylikt.</p><p>En rad olika bedömningsteorier och bedömningsformer finns att tillgå. Flera av dessa beskrivs och exempel ges på deras användning.                                  Skolverket har i rundskriv och förordningar det senaste decenniet efterlyst en skärpning vid bedömning av elevernas prestationer och givet direktiv för hur problemet kan angripas. Bland annat påpekas förordningen från 2008 som påbjuder bedömningsprotokoller vilket innebär en skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Bedömningsmatriser nämns som ett möjligt verktyg i detta sammanhang.</p><p>Begreppet matriser belyses och exempel ges på byggandet och användning av matriser i undervisningen.</p><p>Undersökningen utfördes i form av en enkät med en titelfråga och två huvudfrågor med följdfrågor, totalt 10 frågor som alla besvarades av de 15 yrkeslärarna. Endast ett fåtal följdfrågor förblev obesvarade.                                                          Titelfrågan handlade om bedömningsmatriser som ett eventuellt underskattat verktyg för att säkerställa läroplanens intentioner.                                           Den första huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Den andra huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till matriser som verktyg till att strukturera och säkerställa att vissa minimum krav i undervisningen uppfylls. Enkätsvaren med kommentarer beskrivs. Svaren på titelfrågan såväl som de två huvudfrågorna med följdfrågor pekar i riktning av att matriser är ett underskattat verktyg i undervisningsarbetet på det yrkesförberedande H & R programmet. Svaren visar vidare att det finns ett behov för strukturerade undervisningsplaner, ny kurslitteratur och samordning av lärarresurserna i den lokala skolmiljön.</p><p>Ett framtida forskningsområde för matriser på gymnasienivå skisseras.</p> / -